Utskrivet 2018-06-23

Till navigering

Falsk krupp (pseudokrupp)

[Andning och luftvägar]

Orsak

Krupp, eller falsk krupp som det kallades tidigare då den "riktiga" kruppen, det vill säga difteri fortfarande var vanlig, orsakas av en virusinfektion. Infektionen ger en svullnad av slemhinnan i luftvägen precis under stämbanden (subglottiskt). Ibland används därför också uttrycket subglottisk laryngit för denna infektion.

Hos barn är det extra trångt precis här och en slemhinnesvullnad ger i barnets trånga luftväg svår hosta och andningsproblem. Äldre barn och vuxna upplever samma problem men i den större luftvägen ger svullnaden betydligt lindrigare symtom.

 

Symtom

I de flesta fall kommer besvären i samband med förkylningssymptom som feber och snuva men ibland är hosta och andningsbesvär de enda symptomen. Hostan är typisk, man brukar säga att den är "skällande", och kommer ofta efter ett par timmars sömn. I samband med hostan uppträder också mer eller mindre uttalade andningsproblem. Problemen är mest uttalade vid inandning (inspiratorisk stridor). Om barnet andas häftigt kommer svullnaden att öka ytterligare och förvärra symptomen.

Det är viktigt att skilja krupp från bakteriellt orsakade andningsproblem som kan kräva antibiotika och eventuell inläggning. Oftast är de barn som har svårare övre luftvägsinfektioner mera påverkade med hög feber och mera allmänsymptom men det kan i början av förloppet vara svårt att skilja symptomen från ett kruppanfall.

Epiglottit (struplocksinflammation) som tidigare var en fruktad differentialdiagnos till krupp är mycket ovanlig bland barn i Sverige idag eftersom vaccination mot Haemophilus influenzae typ b, som är den vanligaste orsaken, ingår i vaccinationsprogrammet. Helt har epiglottit inte försvunnit utan den kan uppträda hos ovaccinerade/delvis vaccinerade och med andra bakterier . Ett framträdande symptom vid svullnad av struplocket är oförmåga att svälja och svår smärta.

 

Smittsamhet och inkubationstid

Virusinfektionen som orsakar krupp smittar på samma sätt som andra övre luftvägsinfektioner men vissa barn är mer benägna att utveckla kruppbesvär. Det innebär att endast en del av barnen med samma "snuva" kommer att få kruppbesvär.

Vissa virus (till exempel parainfluensa) är mer benägna att ge kruppbesvär så det förekommer "epidemier" av krupp i samband med att virus av dessa typer sprids bland barn i förskoleålder.


Profylax

Bästa sättet att förhindra virusinfektioner är att undvika smitta men detta är som alla vet inte så lätt bland förskolebarn.

Om barnet har tendens att få kruppbesvär är det viktigt att minska svullnaden i övre luftvägen i samband med virusinfektioner. Avsvällande näsdroppar, höjd huvudända och svalt i sovrummet rekommenderas ofta.


Behandling/åtgärd

Barnet förbättras ofta om det får sitta upp, gärna i en lugnande famn så att andningen blir lugnare. Sval luft, avsvällande näsdroppar och febernedsättande /smärtstillande kan också bidra till att lugna barnet och dämpa svullnaden.

Hostmedicin innehållande efedrin kan ha god effekt på grund av dess avsvällande egenskaper . Denna typ av hostmedicin ska inte användas under längre perioder utan bara vid akuta symptom.

Om barnet förutom kruppbesvär i samband med förkylning har astma eller allergi är det viktigt att dessa besvär behandlas så bra som möjligt eftersom de annars kan bidra till att förvärra kruppbesvären.

 

Åter till förskola

När de akuta förkylningssymptomen är över och barnet sovit lugnt en natt kan barnet återgå till förskolan

 

Till läkare

Akut om

  • barnet har uttalade andningssvårigheter framförallt om de är kombinerade med sväljningsbesvär och hög feber
  • barnet inte blir bättre på behandling hemma
  • febern stiger snabbt
  • föräldrarna är oroade.

För utredning om

  • barnet har upprepade episoder
  • problem med andningen och/eller hosta förekommer mellan de akuta episoderna.

 

Läs mer:

SBU- Behandling av luftvägsinfektioner hos barn

Revideringsdatum:
2018-06-12
Manusförfattare:

Ann Hermansson, läkare, specialist i öron-, näs- och halssjukdomar, Universitetssjukhuset i Lund

Faktagranskare:

Maria Jansson, Barnhälsovårdsöverläkare, Barnhälsovården i Västra Götaland

Sandra Österström, Barnsjuksköterska på Unicare BVC Söder, Växjö

Till ämnesöversikt