Utskrivet 2018-12-11

Till navigering

Barnhälsovård för barn som bor i familjehem

[Barn som bor i familjehem]


För alla

 
För alla vid behov

Hälsoövervakning och hälsofrämjande arbete gällande:

  • barns hälsa, utveckling och livsvillkor
  • vaccinationer
  • levnadsvanor och miljö
  • samspel och relationer

Stöd till familjehemsföräldrar.



II

Samtal, vägledning och insatser efter bedömning av barnets utveckling, fysiska och psykiska hälsa och sociala situation.

Fördjupad kartläggning av skydds- och riskfaktorer.

Tvärprofessionell konsultation och samverkan.

III

Ytterligare samtal vägledning och insatser i samverkan med andra vårdgivare och ansvarig socialtjänst.

Insatser baseras på
individuella bedömningar
av barnets/familjens behov.

Täta kontakter med BVC på mottagningen och i hemmet.

Remiss till annan vårdgivare.

Vad ska BVC erbjuda familjehemsplacerade barn?

Detta ska alltid erbjudas barnet och familjehemmet av BVC

  • Barnläkarundersökning
  • Psykologkontakt
  • Genomgång av barnets hälsouppgifter
  • Kompletterande undersökningar och vaccinationer
  • Kontakt med tandhälsovården
  • Tät kontakt med BVC

I enlighet med det nya barnhälsovårdsprogrammet har barn som bor i familjehem rätt till de generella insatser som ges till alla barn (kolumn I i bilden ovan) samt, vid behov, riktade insatser (kolumn II och III).
Barnhälsovårdens roll är att bedöma barnets hälsa, identifiera eventuell ohälsa och initiera åtgärder samt att stödja familjehemmet i dess roll som förälder.

Med hänsyn till det placerade barnets behov ska en individualiserad barnhälsovård erbjudas genom till exempel fler hembesök, uppföljande hälsoundersökningar och utökade bedömningar inför remiss till annan vårdgivare.

Tidig kontakt med BVC och samverkan med andra är viktigt

Barnets placering i familjehem kan vara tillfällig eller varaktig. Tidigare studier och kartläggning visar att barn som bor i familjehem har, som grupp betraktad, en sämre fysisk och psykisk hälsa än andra barn (3,4,5). Ofta har barnet innan sin placering inte fått den barnhälsovård som det har rätt till. Vaccinationer och undersökningar kan saknas.

Barnet kan ha haft traumatiska upplevelser, vara psykiskt och/eller fysiskt försummat och upplevt separationer innan det placerades i familjehem. Det är vanligt att barnet har dålig tandhälsa.

Allt kan vara nytt för barnet i familjehemmet, därför kan en tidig kontakt med BVC och med barnpsykolog, vara till nytta för barnet och familjehemmet. Föräldraskapet i ett familjehem är ofta mer komplicerat eftersom familjehemmet ska samverka med barnets vårdnadshavare. För familjehemmet kan det vara viktigt att få stöd med den känslomässiga bindningen till barnet.

För att kunna erbjuda barnet en likvärdig barnhälsovård är det viktigt att samarbeta med socialtjänsten, barnpsykiatrin, förskolan, tandvården och barnsjukvården (1,2). Socialtjänstens uppgift är att ge stöd till både barnets vårdnadshavare och till familjehemmet.

 

Första kontakten med barnhälsovården

Barnhälsovården kan få kännedom om ett barn som är placerat i ett familjehem på olika sätt. Det kan vara genom att familjehemmet själva kontaktar BVC, att socialtjänsten tar kontakt, eller via ordinarie administrativa rutiner.

När informationen inte kommer från socialtjänsten rekommenderas att BVC tar reda på ansvarig socialsekreterare och kontaktar vederbörande för mer information.

Ett första besök kan med fördel vara i familjehemmet och om möjligt tillsammans med socialtjänsten. Syftet är att klargöra barnets hälsa och livsvillkor, och hur kontakten med barnhälsovården fortlöpande ska se ut.

 

Uppgifter att inhämta angående barnets situation

Placerande socialtjänst Namn och telefonnummer till barnets socialsekreterare i placerande kommun.
Familjehemmets namn och kontaktuppgifter.
Placering

Är barnet placerat enligt socialtjänstlagen (SoL) eller lagen om vård av unga (LVU)?

Är placeringen varaktig eller tillfällig (till exempel jourhem)? Om barnet är placerat i jourhem, fråga om barnet kan stanna kvar på ordinarie BVC.

Sekretess/skyddade personuppgifter Vilken grad av sekretess gäller? Skyddade personuppgifter? Sekretess gentemot vårdnadshavare? Har barnet hemlig vistelseort? Vem ska få information om barnet och om vad? Dokumentation i elektronisk journal eller enbart pappersjournal?
Vårdnadshavare
Vem är vårdnadshavare?
Är barnets biologiska föräldrar vårdnadshavare?
Vem ansvarar för barnets hälsa?
Vem ansvarar för ställningstagande till vaccinationer?
Vem får ta del av barnets BHV-journal?
Vem kan godkänna att barnet hänvisas till andra vårdgivare?
Vilka uppgifter får överföras till elevhälsan?
Ska biologiska föräldrarna/vårdnadshavarna kallas till BVC? Om ja vem kallar?
Viktiga kontaktuppgifter
Tidigare BVC-adress och telefonnummer till BHV-sjuksköterska.
Vårdnadshavares namn och kontaktuppgifter.
Förskola
Går barnet på förskola? Om ja, vilken? Om nej, vad planeras?
Vem är barnets kontaktperson på förskolan, vem är förskolechef?
Tidigare
hälsoundersökning/
läkarundersökning
Har barnet genomgått en hälsoundersökning inför placeringen? Var kan kopia på undersökningen beställas? Om barnet är placerat med stöd av LVU: Har barnet blivit läkarundersökt? Var kan en kopia på undersökningen beställas?
Viktiga hälsoaspekter

Har barnet några avvikelser i sin hälsa, utveckling eller beteende, funktionshinder eller sjukdomar som BVC bör känna till? Allergier/intolerans? Regelbunden medicinering?

Hur och när kommer socialsekreteraren att följa barnets hälsa? Socialnämnden är enligt lag skyldig att verka för att barnet får den hälso- och sjukvård som barnet behöver.

 

Arbetsblad för kontakt med socialtjänsten

Arbetsblad för kontakt med socialtjänsten

 

Fortsatt planering för barnet

  • Beställ barnets tidigare barnhälsovårdsjournal. Där finns uppgifter om undersökningar som inte blivit gjorda eller som ska följas upp.
  • Be barnets socialsekreterare att kalla till möte på BVC med barnet, familjehemmet och om möjligt vårdnadshavare. Avsätt minst en timme.

Undersökning av barnet på BVC

Vid första mötet är det viktigt att försöka etablera en bra kontakt med barnet, men ibland behöver barnet komma flera gånger till BVC för att kunna delta i undersökningen.

Familjesituation

Hur mår och fungerar barnet i familjehemmet?
Hur fungerar kontakten med de biologiska föräldrarna?
Barn och föräldrakontakt
Hur går det i olika situationer som till exempel måltider, läggning, av- och påklädning?
Hur gör barnet när hen är ledsen eller arg?
Hur går det med övriga barn i familjen?
Finns det svårigheter att prata om biologiska föräldrar och eventuella syskon?
Stimulans Barnets språk
Barnets intresse för lek
Relationer till andra barn
Går barnet på förskola?
Vad tycker barnet om att göra?
Mat
Aptit
Sitta med vid matbordet
Finns det särskilda svårigheter i samband med maten?
Viktiga kontaktuppgifter
Tidigare BVC-adress och telefonnummer till BHV-sjuksköterska.
Vårdnadshavares namn och kontaktuppgifter.
Tandhälsa

Hur ser tänderna ut?
Tandborstning
Kontakt med folktandvården eller motsvarande?

 

Toalettvanor 
Hur fungerar barnets avföringsvanor? Torr dag/natt?
Barns miljö Utevistelse
Rörelse
Barnsäkerhet till exempel van vid bilbarnstol, hjälm?
Vaccinationsstatus Är barnet vaccinerat enligt nationella vaccinationsprogrammet?
Hörsel och syn
Vad är gjort, vilka resultat? Saknas någon undersökning?
Utvecklingsbedömningar Vad har gjorts tidigare? Är bedömningarna gjorda i rätt tid? Resultat? Behövs kompletterande bedömning?
Tillväxt Vikt, längd och huvudomfång
Klä av barnet för att se barnets hela hudkostym.

Hälsoundersökning när barn placeras i familjehem

Den 15 april 2017 infördes en ny bestämmelse i socialtjänstlagen om att kommuner ska underrätta landstinget att ett barn eller ung person 18–20 år ska erbjudas en hälsoundersökning i anslutning till placering utanför det egna hemmet.

En ny lag började samtidigt att gälla som reglerar landstingets skyldighet att erbjuda dessa hälsoundersökningar. Det innebär att när barnhälsovården får kontakt med ett barn som nyligen blivit placerat i ett familjehem, bör barnet ha genomgått en hälsoundersökning.

Ansvaret för en sådan hälsoundersökning kan skilja sig mellan olika landsting/regioner. Ta reda på vad som gäller där du arbetar.

I Socialstyrelsens reviderade Barns behov i centrum (BBIC) (1) betonas det tvärprofessionella samarbetet mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården, för att socialtjänstens utredning ska kompletteras med medicinsk bedömning av alla de barn och unga som utreds inom den sociala barn- och ungdomsvården.

Teambesök på BVC

Om barnet har genomgått en hälsoundersökning enligt ovan i anslutning till placeringen, ska BHV-sjuksköterskan, med stöd av vårdnadshavarens eller socialnämndens samtycke, ta del av uppgifterna som har kommit fram. Därefter kan ett teambesök med BHV-sjuksköterska och läkare erbjudas.

Om barnet inte har genomgått en hälsoundersökning, även i de fall då barnet har blivit läkarundersökt med stöd av 32 § LVU, rekommenderas att alltid erbjuda ett teambesök med BHV-sjuksköterska och läkare.

Hälsoundersökningens syfte

Hälsoundersökningens syfte är:

  • att uppmärksamma och initiera åtgärder för akuta och långsiktiga hälsoproblem
  • att göra en bedömning av barnets fysiska, psykiska och sociala utveckling.

Barnhälsovårdsteamet (BHV-teamet) ska tillsammans med familjehemsföräldrar och, om möjligt barnets vårdnadshavare, gå igenom tidigare dokumentation för att göra sig en bild av barnets hälsa.

Vårdnadshavaren ska erbjudas att berätta om viktiga aspekter i barnets hälsa. Om det finns osäkerhet om att vårdnadshavare ska delta kontaktas ansvarig socialsekreterare.

Anamnes

Vid behov, komplettera journalen med uppgifter om förlossning, födelsevikt, psykomotorisk utveckling, syn/hörsel, infektioner, andra tidigare/nuvarande och ärftliga sjukdomar.
Tillväxtbedömning
Hur har barnets tillväxt sett ut över tid, mönster och takt, i förhållande till förväntad medelföräldralängd enligt nomogrammet?
Hur ligger barnet till nu i förhållande till tidigare?
Somatisk undersökning Allmäntillstånd, nutritionellt status, hud.
Tandstatus (remiss till tandvården vid behov)
Syn och hörsel undersöks alltid på barn 4 år och äldre.
Generell
utvecklingsbedömning
Koncentrationsförmåga, aktivitetsnivå (hyper, hypo), språkbedömning, beteendeavvikelse, samspelsförmåga
Regleringsförmåga Mat, sov, urin- och avföringsvanor. Beteende; svårtröstad, aggressionsutbrott, annat?
Vaccinationsstatus Ordination om komplettering av vaccinationer behövs.
Remisser Eventuella remisser för undersökningar.

Fortsatt stöd från barnhälsovården

Utifrån sjuksköterskan och läkarens bedömning av barnet planeras den fortsatta hälsovården på BVC:

  • Gör en hälsoplan för barnet i samråd med socialtjänsten.
  • Om barnets behov är svåra att identifiera kan upprepade undersökningar krävas.
  • Viktig är att så snart som möjligt börja utreda eller komplettera med de saknade undersökningarna.
  • Notera om remiss skrivits och vart den har skickats och följ upp att barnet blir undersökt. Det är viktigt att sammanställa alla remisser och undersökningar om barnet flyttar så att nästa BVC tydligt kan se vad som är gjort.
  • Barn över ett års ålder bör erbjudas kontakt med BVC minst en gång per halvår. Barnets välmående kan skifta i den nya familjen. Det kan dyka upp nya frågeställningar efter en tid. Det krävs flera möten för att etablera god kontakt både med barnet och med familjehemmet.

Socialtjänstens uppföljning av hälsan

Barnets socialsekreterare ska minst var sjätte månad följa upp barnets placering i syfte att se om barnet har det bra. I den uppföljningen ingår att försäkra sig om att barnet får sina behov av hälso- och sjukvård samt tandvård tillgodosedda.

Barnets socialsekreterare kan då bjuda in till ett möte med BVC, familjehemsföräldrar och barnets vårdnadshavare. BVC ska vid de uppföljningarna informera socialtjänsten om alla hälsokontroller, vidtagna åtgärder och deras resultat.

Vid varje uppföljning bör man fortlöpande dokumentera de undersökningar eller åtgärder som är gjorda.

Vid misstanke om att barnet far illa

Om det finns oro för att barnet far illa i sitt familjehem måste BVC omgående göra en anmälan till socialtjänsten.

Om barnets placering förändras

Ett barns placering kan förändras, till exempel för att barnet ska flytta hem till sina vårdnadshavare eller till ett annat familjehem.

Om barnets placering förändras måste den fortsatta hälsovården planeras på ett bra sätt. Barnets socialsekreterare bör inbjuda till ett avslutande möte tillsammans med BHV-sjuksköterska, vårdnadshavare (om möjligt) och familjehemsföräldrar.

Syftet med avslutningsmötet är att sammanfatta vad som har gjorts av de planerade åtgärderna samt att ordna för att planerade åtgärder kommer till stånd trots att barnet flyttar. En sammanfattning ska skrivas till den BVC som kommer att bli ansvarig för barnet framöver.

Sammanfattningens innehåll

Kontaktuppgifter

BHV-sjuksköterskans namn, telefonnummer och BVC-adress.
Socialtjänstens kontaktuppgifter Barnets socialsekreterare, adress och telefonnummer.
Vårdnadshavares kontaktuppgifter Namn, adress och telefonnummer.
Planerade insatser De insatser som är planerade men som inte är genomförda.

Socialtjänstlagen (SOL) och lagen om vård av unga (LVU) har som grundläggande mål att barn ska återförenas med sina föräldrar, om detta är till barnets bästa. Barnets socialsekreterare informerar socialnämnden skriftligt minst var sjätte månad om barnets situation.

I en del fall kan planeringen vara att barnet ska vara placerat under hela sin uppväxt. När barn har varit placerade tre år i samma familjehem ska socialnämnden vid uppföljningen ta ställning till om det finns skäl att ansöka i domstol om att vårdnaden ska flyttas över till familjehemsföräldrarna för att säkra stabiliteten för barnet.

Efter en överflyttning av vårdnaden till familjehemsföräldrarna, upphör familjehemsplaceringen och de tidigare familjehemsföräldrarna är nu barnets särskilt förordnade vårdnadshavare. Barnets umgänge med sina (biologiska eller adoptiv-) föräldrar kan regleras genom beslut i domstol.

Definitioner


Vårdnadshavare och vård

När det i lagen talas om vårdnad menas en vårdnadshavares rättsliga ansvar för sitt barn, vilket regleras i föräldrabalken.

Med vård menas barnets dagliga vård och omsorg och detta begrepp skiljer sig från vårdnad. Oavsett om barnet placeras enligt SoL eller LVU har vårdnadshavaren kvar sin juridiska vårdnad om barnet. Ett överlämnande av den faktiska vården kan dock ske, antingen efter frivillig överenskommelse eller efter beslut om LVU.

För de allra flesta familjer innebär detta att vårdnadshavaren är samma person som både sköter barnets vård och omsorg samt bor tillsammans med barnet. Men vården kan överlämnas till en annan person utan att detta påverkar det rättsliga vårdnadsansvaret som ligger kvar hos vårdnadshavaren.

När barnet placeras enligt LVU tar socialnämnden, eller den person som socialnämnden utser, över vården av barnet. Det innebär att socialnämnden tar över beslutanderätten över vården av barnet. Socialnämnden kan då ge sitt samtycke till exempelvis hälso- och sjukvård.

Vad familjehemmet får besluta om görs upp mellan socialtjänsten och familjehemmet.

Detta innebär att familjehemmet inte utan socialtjänstens tillstånd kan besluta kring vaccinationsfrågor eller har rätt att läsa barnets journal.

Placering enligt lag (1990:52 med särskilda bestämmelser om vård av unga ( LVU)

Vad innebär LVU för barnhälsovården? Socialnämnden tar över beslutanderätten över barnet. Socialnämnden kan då via barnets socialsekreterare lämna samtycke till exempelvis hälso- och sjukvård. Även om barnet är placerat med stöd av LVU, bör strävan vara att samarbeta med barnets vårdnadshavare, om det är till barnets bästa.

Placering enligt socialtjänstlagen (2001:453) (SoL)

Det är en frivillig placering där föräldrarna fortfarande är barnets vårdnadshavare och har kvar beslutanderätten över exempelvis barnets skolgång och hälso- och sjukvård som erbjuds barnet. Vårdnadshavare ska i möjligaste mån involveras i barnets hälsovård.

Vårdnadsöverflyttning

Då vårdnaden om barnet flyttas över från vårdnadshavare till familjehemsföräldrar upphör familjehemsplaceringen. Det innebär att socialnämndens ansvar att följa barnets vård faller bort. Det före detta familjehemmet, som nu är barnets särskilt förordnade vårdnadshavare, får fortsatt ersättning och har rätt till råd och stöd av den tidigare placeringskommunen/stadsdelsförvaltningen.

mapp_green.gif

Revideringsdatum:
2017-10-31
Manusförfattare:
Anncharlotte Lindfors, vårdutvecklare, Barnhälsovård Syd, Stockholm
Faktagranskare:
Cecilia Moore, Utvecklingsledare , Forskning och Utveckling i Sörmland, Nyköping

Till ämnesöversikt