Utskrivet 2018-12-11

Till navigering

Barn och alkohol

[Barns yttre och inre miljö]

För alla
För alla vid behov
 I  II  III

Alla föräldrar oavsett bakgrund, nationalitet eller språk bör få möjlighet att diskutera sina tankar om alkohol, föräldraskap och barn.

Samtal om alkohol har som syfte att uppmärksamma föräldrar på alkoholintagets konsekvenser på föräldraskapet. Föräldrarnas frågor uppmärksammas, bemöts och följs upp under samtalet.

Det ska finnas en lyhördhet för om det finns alkoholrelaterade problem i familjen.

Erbjud fördjupat samtal med de föräldrar som tar upp funderingar och/eller oro över sin alkoholkonsumtion.
AUDIT kan användas som underlag för samtalet.
Lokala rutiner för hur och vart man ska hänvisa föräldrar som har behov av stöd och/eller behandling.

De föräldrar som har en alkoholkonsumtion som kan påverka barnen negativt ska erbjudas vidare rådgivning och stöd genom hänvisning/remiss till annan vårdgivare.

Vid oro för att barnet far illa ska anmälan till Socialtjänsten göras.


Alkohol är en socialt accepterad dryck i vårt samhälle. De flesta som dricker alkohol gör det för att få ut positiva effekter. De använder alkohol tämligen riskfritt utan att det får konsekvenser som ger sociala, psykiska eller fysiska symtom. Men alkohol kan påverka hälsan i negativ riktning inte bara hos dem som dricker utan för tredje man till exempel för det ofödda barnet under graviditeten och i kontakten med barn. Många barn växer upp i familjer med vuxna som har en riskfylld eller skadlig alkoholkonsumtion. En hög alkoholkonsumtion hos föräldrarna kan påverka barnen negativt (1).

Alkoholkoncentrationen i bröstmjölken motsvarar den i mammans blod. Enligt nuvarande forskning innebär det dock inga medicinska risker för barnet om mamman dricker måttliga mängder alkohol under amningsperioden, det vill säga 1-2 glas vin eller motsvarande 1-2 gånger i veckan. I samtalet om amning och alkohol bör man istället lyfta fram hur förmågan att ta hand om barnet påverkas av alkoholintag hos föräldrarna (2).

Det späda barnet är mycket känsligt för sinnesintryck. Hörsel, lukt och beröringssinnet är väl utvecklat. I en miljö med berusade människor kan det förekomma höga, plötsliga ljud, obekanta lukter och att föräldrar och andra tar i barnet på ett mindre lugnt och för barnet obekant sätt. Det är lätt att föreställa sig att barn kan känna sig otrygga i en sådan omgivning (1).

Det finns en ökad risk för olycksfall i samband med alkoholbruk. När man dricker alkohol försämras förmågan att se till barnets behov. Risken för att ett barn ska råka ut för ett olyckfall ökar när den vuxne som har omsorg om barnet är påverkad av alkohol. En svensk kartläggning av barns erfarenheter av kroppslig bestraffning visar att det finns ett starkt samband mellan alkoholbruk hos föräldrarna och kroppslig bestraffning av barnet (3).

Mycket talar för att effekterna av alkoholrådgivning är större än vid annan livsstilsrådgivning. Korta samtal om alkohol kan leda till minskad alkoholkonsumtion (4). I Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011, rekommenderas hälso- och sjukvårdspersonal att ge rådgivande samtal till småbarnsföräldrar med riskbruk av alkohol. Rådgivande samtal innebär bland annat att personal för en dialog med patienten. Åtgärden har fått en hög prioritering med motiveringen att riskbruk av alkohol hos föräldrar ökar risken för försämrad omvårdnad och tillsyn av barnet (5).

Alkoholsamtal inom barnhälsovården

Syftet med det alkoholpreventiva arbetet inom barnhälsovården är att uppmärksamma föräldrar på alkoholintagets negativa konsekvenser på föräldraskapet. Vidare ska personalen vara lyhörda för om det finns alkoholrelaterade problem i familjen. De föräldrar som har en alkoholkonsumtion som kan påverka barnen negativt ska erbjudas stöd att ändra sina alkoholvanor. Alla föräldrar oavsett bakgrund, nationalitet eller språk bör få möjlighet att diskutera sina tankar om alkohol och föräldraskap (1).

Med ett förstående och lyssnande förhållningssätt finns goda förutsättningar att få till stånd ett bra samtal. Genom att ställa öppna frågor som präglas av empati, intresse och värme kan tankar för reflektion väckas.

  • Välj om möjligt ett besök när du träffar båda föräldrarna.
  • Utgå ifrån att de flesta vuxna dricker alkohol.
  • Utgå ifrån den förändring det innebär att ha blivit förälder.
  • Utforska vad föräldrarna själva känner till om hur föräldrars alkoholbruk kan påverka barnet.
  • Reflektera kring det föräldrarna säger.
  • Ge positiv feedback.
  • Avsluta samtalet genom att sammanfatta vad som har sagts.

Förslag på lämpliga tillfällen att samtala om alkohol

  • Vid första hembesöket eller vid besök under barnets första levnadsmånad.
  • Hembesök vid 8 månaders ålder.
  • Vid sjuksköterskebesök under förskoleåldern.
  • I föräldragrupp.

Förslag på frågor att ställa i samtalet

  • Hur har ni samtalat om alkohol inom mödrahälsovården?
  • Hur har du/ni förhållit er till alkohol under graviditeten?
  • Vilka tankar har du/ni om alkohol och föräldraskap?
  • Hur tänker du/ni att barn reagerar när de möter vuxna som är påverkade av alkohol?
  • Vilka förändringar vad det gäller dina/era levnadsvanor har du/ni funderat över sedan du/ni fick barn?

Att samtala om alkohol och föräldraskap i grupp kan vara mycket givande för föräldrarna. Genom att tillsammans reflektera över hur vuxnas alkoholvanor kan påverka barnen kan det bli en nyanserad diskussion. Det finns föräldrar som har övervägande positiva erfarenheter av alkohol medan andra bär på negativa upplevelser. En del föräldrar har en strikt hållning till alkohol medan andra har en tillåtande attityd. Det blir ofta spännande diskussioner och föräldrar kan dela med sig av olika perspektiv. Som gruppledare är det viktigt att försöka nyansera diskussionen. Det gäller att alltid lyfta fram barnens perspektiv.

Förslag på frågor att diskutera i grupp

  • Är det fel att använda alkohol?
  • Hur påverkas vi av alkohol?
  • Hur upplever barnen det när föräldrar dricker alkohol?
  • Spelar barnets ålder någon roll?
  • Är det ok att barnen är med på fest?

På varje BVC bör det finnas tydliga rutiner för hur och vart man ska hänvisa föräldrar som har behov av stöd och/eller behandling (1).

Revideringsdatum:
2014-11-05
Manusförfattare:

Åsa Heimer, barnsjuksköterska, vårdutvecklare, Barnhälsovården Stockholm/Nord

Faktagranskare:

Christina Djäken, barnsjuksköterska, vårdutvecklare, Barnhälsovården Skaraborg

Till ämnesöversikt