Barn och sol

Solljus

Solen är vår närmaste stjärna och källan till allt liv på jorden. Energin från solen påverkar vår temperatur, omsätts till vindar och ingår i växternas fotosyntes.

I solljuset ingår ultraviolett strålning (UV-strålning) som är en sammansättning av elektriska och magnetiska vågrörelser som rör sig med ljushastigheten. Denna UV-strålning delas in i olika kategorier baserade på våglängden; UVA, UVB och UVC. All UVC absorberas i atmosfären medan UVA och UVB i varierande grad når jordytan. Både UVA och UVB påverkar vår hud men på olika sätt. Mängden UV-strålning som når jordytan är högre i södra Sverige än i norra och styrkan beror på solhöjd, ozonskiktets tjocklek och hur molnigt det är. Ju närmare ekvatorn man befinner sig desto starkare är UV-strålningen. Vatten reflekterar 10 % av solens strålar, sand 25 % och snö 80 %, vilket gör att man blir mer utsatt för strålning vid vistelse på stranden eller skidor.

Ozon är en naturlig gas som består av syreatomer. Ozon är giftigt vid kontakt och marknära ozon kan vara ett miljöproblem. I atmosfären är ozonet dock nödvändigt där det fungerar som ett filter och absorberar den mest skadliga UV-strålningen från solen. Mängden ozon i atmosfären varierar under året och ozonskiktet är i Skandinavien tjockast på våren för att tunnas ut under sommaren och nå sitt minimum på hösten. Ozon nybildas hela tiden och kan inte helt försvinna från atmosfären, men har sedan 1980-talet tunnats ut väsentligt. Internationella överenskommelser om åtgärder har tagits fram för att hindra ytterligare nedbrytning och produkter som tillför atmosfären ozonförstörande ämnen har minskat.

Hälsoeffekter

Många av oss njuter av sol, värme och ljus som i sig kan ha en positiv verkan på sinnesstämningen. En av flera positiva effekter av solljus är att UV-strålning sätter igång processer i huden som gör att kroppen bildar vitamin D. Vitamin D är nödvändigt för att tarmen ska kunna ta upp kalcium till blodet och i sin tur till skelettet. Några minuters exponering av solstrålar i ansikte, på armar och händer räcker för att täcka dagsbehovet för de flesta. Därefter är behovet mättat och mer sol tillför inte mer D-vitamin. Det är under sommarhalvåret som solljuset har bäst effekt. För att uppnå optimala nivåer av vitamin D framförallt under tillväxtåren behöver den solinducerade D-vitaminproduktionen kompletteras med D-vitamin via kost och i droppar.

UV-strålningen har också skadliga effekter genom att ge brännskador och påverka arvsanlagen i hudens celler, vilket på sikt kan orsaka hudcancer. Hudcancer är den vanligaste cancerformen i Sverige och har ökat sedan andra hälften av 1900-talet, troligen på grund av våra solvanor. Den vanligaste och minst elakartade formen av hudcancer hos vuxna är basaliom och den näst vanligaste formen är skivepitelcancer. UV-exponering är den största orsaken till hudcancer. Den allvarligaste formen, malignt melanom, orsakas främst av brännskador under barndomen även om den utvecklas först flera decennier senare. Det är sällsynt att barn under 15 år får hudcancer.

Barn utgör en särskild riskgrupp för UV-strålningens negativa effekter då deras hud är känsligare, tunnare och har mindre mängd pigment än vuxnas. De som har ljus hudton eller lätt får fräknar, de med röd eller blond hårfärg och blå/grön/grå ögonfärg löper ökad risk. Det finns en stark koppling mellan att bränna sig som barn och risk för insjuknande i hudcancer som vuxen.

Solskyddskrämens innehåll

En solskyddskräm innehåller UV-filter, vatten, olja, fuktbindare, emulgatorer och konserveringsmedel. Kraven på en solskyddskräms kvalitet är hög och innehållsämnen som exempelvis konserveringsmedel och UV-filter ska vara godkända enligt EU-standard.

SPF (International Sun Protection Factor )står för solskyddets effektivitet och är teoretiskt ett mått på hur lång tid man kan utsättas för UV-strålar jämfört med om man inte har något solskydd alls. Det som påverkar val av solskyddsfaktor är ålder, hudtyp, på vilken breddgrad samt tid på dygnet exponering sker. Barn rekommenderas att använda en solskyddskräm med hög eller mycket hög faktor; 30-50+.

Det finns olika typer av UV-filter i solskyddskrämer. Ett kemiskt filter är ett organiskt ämne som absorberar och omvandlar UV-ljus till infraröd strålning. Det kemiska filtret löser sig lätt i produkten och gör den lätt att smörja in. De partikulära filtren(kallades tidigare fysikaliska) reflekterar UV-ljuset, absorberas inte av kroppen utan lägger sig som en vit skyddande hinna på huden. Eftersom inte filtret absorberas av kroppen minskar risken för kontaktallergi. Solskyddskrämer med denna typ av filter är de som rekommenderas till de minsta barnen. En solskyddskräm med kombinationsfilter kan rekommenderas till äldre barn som av kosmetiska skäl inte vill ha en kräm som ger vit färg åt huden men med mindre mängd kemiskt filter som absorberas av kroppen.

Solråd för barn under 1 år

Spädbarn har nästan inget skydd alls mot UV- strålar och bör inte utsättas för direkt solljus utan hållas i skuggan. Solens strålar reflekteras överallt och även i skuggan kan barnet utsättas för upp till 50 % av den direkt infallande UV-strålningen.

Det är viktigt att se till att det inte blir för varmt i vagnen. Ofta är det bättre att låta barnet ligga på en filt på marken, i skuggan av ett träd eller en parasoll. När solen är som starkast, mellan 11:00 och 15:00 kan det vara klokt att vistas inomhus med barnet.

Barnet skyddas bäst från solen genom kläder; långärmat, långa byxor och solhatt. Klädernas solskyddande effekt påverkas av hur tätt vävt tyget är. De flesta kläder har en solskyddsfaktor på 20-30. Oskyddad hud smörjs in med solskyddsmedel med hög faktor, det vill säga en solskyddsfaktor mellan 30 och 50. Solskyddsmedel särskilt anpassade till små barn, med partikulära filter, ska användas, då kemiska solskyddsmedel absorberas av kroppen. För att uppnå det skydd som faktorantalet på solskyddskrämen anger krävs upprepade och rikliga smörningar under dagen. Nytt solskyddsmedel bör införskaffas varje år.

Solråd för barn över 1 år

Även för de äldre barnen är skuggan den tryggaste lekplatsen, framförallt mellan 11:00 och 15:00 då solen är som allra starkast. Bästa sättet att skydda barn är att se till att de inte bränner sig, vilket inte betyder att de ska vara inomhus mer. Barn mår bra av solljus, frisk luft och att leka och röra sig ute i naturen. Vi vuxna kan dock tänka på hur barns utemiljö i trädgården och på förskolor planeras med möjligheter till växtlighet, stenar och spännande lekställen i skuggan. Dessa insatser kan minska exponeringen för UV-strålningen med nära hälften. Klätterställningar, gungor och sandlådor kan gärna placeras så de är i skugga mellan klockan 11:00 och 15:00. Solens strålar är mindre farliga på morgnar och kvällar.

Studier visar att nästan alla barn skyddas mot sol, såväl hemma som vid vistelser utomlands. Solskyddet blir dock sämre ju äldre barnet blir, framförallt när det gäller skydd med kläder och huvudbonad. Solskyddsmedel räcker inte som skydd mot solen, vilket endast ska ses som ett komplement till kläder, där de inte täcker fullt ut. Barnet bör ha en T-shirt och solhatt på sig även vid bad. Det finns också speciella UV-skyddskläder som märks med så kallade UPF-värden, där ett värde på 40+ ger ett bra skydd mot solen. Solglasögon med UV-skydd rekommenderas.

Solskyddsmedlet som används till barn ska ha hög solskyddsfaktor, mellan 30 och 50 och vara vattenresistent. Barn upp till 2 års ålder bör använda solskyddsmedel med partikulära filter. Första insmörjningen sker vid morgontvätten alternativt 30 minuter innan utgång och upprepas under dagen, även molniga dagar. Även läppar, öron samt hand- och fotryggar behöver smörjas, vilket kan vara lätt att glömma. Det är viktigt att smörja in rikligt med solskyddskräm för att uppnå optimalt skydd. Ingen solskyddskräm kan ge fullständigt skydd då alla produkter släpper igenom en del av strålningen. Inom EU finns bestämmelser för vilka krav som en solskyddskräm ska leva upp till för att få säljas samt rekommendationer för märkningen av dem.

Om barnet bränner sig

Om barnet bränner sig i solen så är det klokt att undvika direkt solljus under några dagar så huden får en chans att läka. Detta gäller både om huden är röd och ömmar eller om barnet fått soleksem. Soleksem yttrar sig som små knottriga, kliande utslag som kan komma en eller någon dag efter solexponering. Ofta uppkommer det i början av solsemestern och försvinner efter några dagar. Besvären kan lindras med kylbalsam eller kräm med milt verkande glukokortikoider (grupp 1). Vid besvärande sveda kan barnet behöva något receptfritt läkemedel mot smärta. Var noga med att informera föräldrarna om hur de fortsättningsvis kan skydda barnet i solen och förebygga att barnet bränner sig igen!

Solsting

Solsting innebär en överhettning av kroppen. Den kan orsakas av att man bränt sig kraftigt i solen, vätske-/saltbrist och/eller att kroppens temperatur ökar utan att termostaten hänger med. Barn drabbas oftare än vuxna då deras förmåga att reglera kroppstemperaturen är sämre. Symtom vid solsting kan vara yrsel, huvudvärk, förvirring, slöhet, kräkningar, diarré, hög kroppstemperatur, kramper och svimning. Om barnet får solsting är det viktig att han/hon kommer i skugga och helst i kylig omgivning. Barnet kan baddas med kylda handukar, behöver vila och dricka mycket; gärna vätskeersättning. Oftast återhämtar barnet sig relativt fort och mår som vanligt igen efter något dygn. Om barnet har tecken på nedsatt eller upphävd svettproduktion (blossande röd och torr hud) eller har mycket blåsor eller sårbildning i huden skall han/hon bedömas av läkare. Om barnet inte ger kontakt, har hög feber eller andra kvarstående symtom ska sjukvård uppsökas akut. Informera föräldrarna om hur de fortsättningsvis kan skydda barnet i solen och förebygga solsting. Upplys dem om att aldrig, inte ens för en kort stund, lämna barnet ensam i bilen en varm sommardag.

Samtal om sol inom barnhälsovården

Det är angeläget att minska risken för att barn ska få brännskador i solen och att minska den totala dosen av UV-strålning. Detta kräver förändringar i attityder till solning, skönhetsideal och livsstilsmönster. Inom barnhälsovården har vi möjlighet att nå näst intill samtliga barn och deras föräldrar under småbarnsåren och samtidigt under de mest riskfyllda åren avseende UV-strålning. Detta gör BVC till en viktig hälsofrämjande arena för samtal om olika faktorer av betydelse för hälsan bland annat solens strålar. Med ett förstående och lyssnande förhållningssätt finns goda förutsättningar att få till stånd ett bra samtal. Genom att ställa öppna frågor som präglas av empati, intresse och värme kan tankar för reflektion väckas.

• Välj om möjligt ett besök när du träffar bägge föräldrarna.
• Utforska vad föräldrarna känner till om barn och sol.
• Reflektera kring det föräldrarna säger.
• Ge positiv feedback.
• Avsluta samtalet genom att sammanfatta vad som sagts.

Förslag på lämpliga tillfällen att samtala om barn och sol:

• Vid första hembesöket eller vid besök under barnets första levnadsmånad.
• Vid sjuksköterskebesök vid 8-12 månaders ålder.
• Vid sjuksköterskebesök under förskoleåldern.
• I föräldragrupp i samband med samtal om levnadsvanor.
• Tänk på att ta upp ämnet barn och sol inför sommaren, inför familjens utlandssemester eller skidsemester