Utskrivet 2018-12-11

Till navigering

Barn och sol

[Barns yttre och inre miljö]

Solljus

I solljuset ingår ultraviolett strålning (UV-strålning) som är en sammansättning av elektriska och magnetiska vågrörelser som rör sig med ljushastigheten. Denna UV-strålning delas in i olika kategorier baserade på våglängden; UVA, UVB och UVC. All UVC absorberas i atmosfären medan UVA och UVB i varierande grad når jordytan. Både UVA och UVB påverkar vår hud men på olika sätt. Mängden UV-strålning som når jordytan är högre i södra Sverige än i norra och styrkan beror på solhöjd, ozonskiktets tjocklek och hur molnigt det är. Mest strålning får vi när solen står som högst, som mitt på dagen och sommaren. Ju närmare ekvatorn man befinner sig desto starkare är UV-strålningen. Vatten reflekterar 10 % av solens strålar, sand 25 % och snö 80 %, vilket gör att man blir mer utsatt för strålning vid vistelse på stranden eller skidor.

Ozon är en naturlig gas som består av syreatomer. Ozon är giftigt vid kontakt och marknära ozon kan vara ett miljöproblem. I atmosfären är ozonet dock nödvändigt där det fungerar som ett filter och absorberar den mest skadliga UV-strålningen från solen. Mängden ozon i atmosfären varierar under året och ozonskiktet är i Skandinavien tjockast på våren för att tunnas ut under sommaren och nå sitt minimum på hösten. Ozon nybildas hela tiden och kan inte helt försvinna från atmosfären, men har sedan 1980-talet tunnats ut väsentligt bland annat på grund av mänsklig aktivitet. Tack vare internationella överenskommelser har det gjorts framgångsrika insatser för att minska användningen av ozonförstörande ämnen. Naturliga variationer i ozonskiktet gör det svårt att ännu avläsa resultatet av insatserna men minskningen verkar ha avstannat och en återhämtning och ökning förväntas ses. (1)

Hälsoeffekter

Sol, värme och ljus kan ha en positiv verkan på sinnesstämningen. Solljus har också positiva effekter på exempelvis eksem som ofta förbättras under sommartid. Andra positiva effekter av solljus är att UV-strålning sätter igång processer i huden som gör att kroppen bildar vitamin D.

Vi får allt mer kunskap om D-vitaminets betydelse för hälsan. Vitamin D är bland annat nödvändigt för att tarmen ska kunna ta upp kalcium till blodet och i sin tur till skelettet. Exponering av solstrålar i ansikte, på armar och händer varje dag är viktigt för bildandet av D-vitamin och under sommarhalvåret har solljuset bäst effekt. Under vinterhalvåret, och framförallt i norra Sverige som har färre antal soltimmar, är det svårt att få tillräckligt med solljus för att täcka D-vitaminbehovet. För att uppnå optimala nivåer av vitamin D framförallt under tillväxtåren behöver den solinducerade D-vitaminproduktionen kompletteras med D-vitamin via kost och i droppar (2,3).

UV-strålningen har också skadliga effekter genom att ge brännskador och påverka arvsanlagen i hudens celler, vilket på sikt kan orsaka hudcancer (4). Hudcancer är en vanlig cancerform i Sverige och har ökat sedan andra hälften av 1900-talet, troligen på grund av våra solvanor. Den vanligaste och minst elakartade formen av hudcancer hos vuxna är basaliom och den näst vanligaste formen är skivepitelcancer (5). Det är sällsynt att barn under 15 år får hudcancer. Den allvarligaste formen, malignt melanom, orsakas dock främst av brännskador under barndomen även om den utvecklas först flera decennier senare. Det finns en stark koppling mellan att bränna sig som barn och risk för insjuknande i hudcancer som vuxen (6,7,8).

Barn utgör en särskild riskgrupp för UV-strålningens negativa effekter då deras hud är känsligare, tunnare och har mindre mängd pigment än vuxnas. De som har ljus hudton eller lätt får fräknar, de med röd eller blond hårfärg och blå/grön/grå ögonfärg löper ökad risk (8,9).

En hög procent av den sammanlagda solexponeringen under en livstid sker före 18 års ålder (10). I Barnens miljöhälsoenkät 2011, svarade 22 % av föräldrarna att deras 4-åring bränt sig i solen åtminstone en gång under de senaste 12 månaderna (5). Spädbarn och småbarn har inte själva förmågan att skydda sig mot solen utan är helt beroende av den vuxnes omvårdnad. Hur barnet skyddas mot solen påverkas av föräldrarnas kunskap och uppfattning om cancerrisk och syn på användning av solskydd. Informationen bör därför rikta sig till både föräldrar och barn och på ett sätt som införlivar principerna om motiverande samtal snarare än förmaningar om att använda solskydd (10). Barnhälsovårdens har sedan 1980-talet haft kontinuerlig vägledning till nyblivna föräldrar om UV-ljus och solskydd. Även förskolans utemiljö har visat sig ha stor betydelse för hur mycket UV-ljus som barn exponeras för (11,12). Strålskyddsmyndigheten har därför tagit fram särskilda råd gällande barns utemiljö (13). Svenska barn exponeras idag för mindre solljus jämfört med tidigare (14).

Solråd för barn under 1 år

Spädbarn har nästan inget skydd alls mot UV- strålar och bör inte utsättas för direkt solljus utan hållas i skuggan. Solens strålar reflekteras överallt och även i skuggan kan barnet utsättas för upp till 50 % av den direkt infallande UV-strålningen.

Bästa skyddet för spädbarnet

  • Skugga - Det är viktigt att se till att det inte blir för varmt i vagnen. Ofta är det bättre att låta barnet ligga på en filt på marken, i skuggan av ett träd eller en parasoll. När solen är som starkast, mellan 11:00 och 15:00 kan det vara klokt att undvika solen helt. Ju närmare ekvatorn desto starkare är solens strålar och vid semester söderut så bör tiden utsträckas till mellan 10:00-16:00.
  • Kläder - långärmat, långa byxor och solhatt. Klädernas solskyddande effekt påverkas av hur tätt vävt tyget är. De flesta kläder har en solskyddsfaktor på 20-30.
  • Solskyddsmedel kan användas på mindre delar av kroppen så som ansikte och på händerna om skydd av skugga och kläder inte är möjlig. Oskyddad hud smörjs in med solskyddsmedel med hög faktor, det vill säga en solskyddsfaktor mellan 30 och 50. 

Solskyddsmedel särskilt anpassade till små barn, med partikulära filter, ska användas, då kemiska solskyddsmedel absorberas av kroppen. För att uppnå det skydd som faktorantalet på solskyddskrämen anger krävs upprepade och rikliga smörningar under dagen. Nytt solskyddsmedel bör införskaffas varje år (6,14,15).

Solråd för barn över 1 år

Bästa skyddet för barn över 1 år

  • Skugga - även för de äldre barnen är skuggan tryggaste lekplatsen, framförallt mellan 11:00 och 15:00 då solen är som allra starkast. Ju närmare ekvatorn desto starkare är solens strålar och vid semester söderut så bör man vara mer försiktig. Bästa sättet att skydda barn är att se till att de inte bränner sig, vilket inte betyder att de ska vara inomhus mer. Barn mår bra av solljus, frisk luft och att leka och röra sig ute i naturen. Vuxna bör dock tänka på hur barns utemiljö i trädgården och på förskolor planeras med möjligheter till växtlighet, stenar och spännande lekställen i skuggan. Dessa insatser kan minska exponeringen för UV-strålningen med nära hälften. Klätterställningar, gungor och sandlådor kan gärna placeras så de ligger i skugga mellan klockan 10:00 och 16:00. Solens strålar är mindre farliga på morgnar och kvällar (6,12,14,15).
  • Kläder - Studier visar att nästan alla barn skyddas mot sol, såväl hemma som vid vistelser utomlands. Solskyddet blir dock sämre ju äldre barnet blir, framförallt när det gäller skydd med kläder och huvudbonad. Solskyddsmedel räcker inte som skydd mot solen, vilket endast ska ses som ett komplement till kläder, där de inte täcker fullt ut. Barnet bör ha en T-shirt och solhatt på sig även vid bad. Det finns också speciella UV-skyddskläder som märks med så kallade UPF-värden, där ett värde på 40+ ger ett bra skydd mot solen. Solglasögon med UV-skydd rekommenderas (6,15,16).
  • Solskyddsmedlet som används till barn ska ha hög solskyddsfaktor, mellan 30 och 50 och vara vattenresistent. Barn upp till 2 års ålder bör använda solskyddsmedel med partikulära filter. Första insmörjningen sker vid morgontvätten alternativt 30 minuter innan utgång och upprepas under dagen, även molniga dagar. Även läppar, öron samt hand- och fotryggar behöver smörjas, vilket kan vara lätt att glömma. Det är viktigt att smörja in rikligt med solskyddskräm för att uppnå optimalt skydd. Ingen solskyddskräm kan ge fullständigt skydd då alla produkter släpper igenom en del av strålningen. Inom EU finns bestämmelser för vilka krav som en solskyddskräm ska leva upp till för att få säljas samt rekommendationer för märkningen av dem (6,16,17).

Solskyddskrämens innehåll

En solskyddskräm innehåller UV-filter, vatten, olja, fuktbindare, emulgatorer och konserveringsmedel. Kraven på en solskyddskräms kvalitet är hög och innehållsämnen som exempelvis konserveringsmedel och UV-filter ska vara godkända enligt EU-standard.

SPF (International Sun Protection Factor )står för solskyddets effektivitet och är teoretiskt ett mått på hur lång tid man kan utsättas för UV-strålar jämfört med om man inte har något solskydd alls. Det som påverkar val av solskyddsfaktor är ålder, hudtyp, på vilken breddgrad samt tid på dygnet exponering sker. Barn rekommenderas att använda en solskyddskräm med hög eller mycket hög faktor; 30-50+.

Det finns olika typer av UV-filter i solskyddskrämer. Ett kemiskt filter är ett organiskt ämne som absorberar och omvandlar UV-ljus till infraröd strålning. Det kemiska filtret löser sig lätt i produkten och gör den lätt att smörja in. De partikulära filtren(kallades tidigare fysikaliska) reflekterar UV-ljuset, absorberas inte av kroppen utan lägger sig som en vit skyddande hinna på huden. Eftersom inte filtret absorberas av kroppen minskar risken för kontaktallergi. Solskyddskrämer med denna typ av filter är de som rekommenderas till de minsta barnen. En solskyddskräm med kombinationsfilter kan rekommenderas till äldre barn som av kosmetiska skäl inte vill ha en kräm som ger vit färg åt huden men med mindre mängd kemiskt filter som absorberas av kroppen (17,18).

Det anses numera säkert och är tillåtet i EU med zinkoxid i nanoform eller icke-nanoform i en halt upp till 25 % som UV-filter i solskyddsprodukter. Observera att exempelvis Idomin, Zinkpasta eller Zinksalva inte är avsedda som solskydd och avråds av Läkemedelsverket att användas för detta ändamål då deras solskyddande effekt inte har testats (17).

Om barnet bränner sig

Om barnet bränner sig i solen så är det klokt att undvika direkt solljus under några dagar så huden får en chans att läka. Detta gäller både om huden är röd och ömmar eller om barnet fått soleksem. Soleksem yttrar sig som små knottriga, kliande utslag som kan komma en eller någon dag efter solexponering. Ofta uppkommer det i början av solsemestern och försvinner efter några dagar. Besvären kan lindras med kylbalsam eller kräm med milt verkande glukokortikoider (grupp 1). Vid besvärande sveda kan barnet behöva något receptfritt läkemedel mot smärta. Var noga med att informera föräldrarna om hur de fortsättningsvis kan skydda barnet i solen och förebygga att barnet bränner sig igen!

Solsting

Solsting innebär en överhettning av kroppen. Den kan orsakas av att man bränt sig kraftigt i solen, vätske-/saltbrist och/eller att kroppens temperatur ökar utan att termostaten hänger med. Barn drabbas oftare än vuxna då deras förmåga att reglera kroppstemperaturen är sämre. Symtom vid solsting kan vara yrsel, huvudvärk, förvirring, slöhet, kräkningar, diarré, hög kroppstemperatur, kramper och svimning. Om barnet får solsting är det viktig att han/hon kommer i skugga och helst i kylig omgivning. Barnet kan baddas med kylda handukar, behöver vila och dricka mycket; gärna vätskeersättning. Oftast återhämtar barnet sig relativt fort och mår som vanligt igen efter något dygn. Om barnet har tecken på nedsatt eller upphävd svettproduktion (blossande röd och torr hud) eller har mycket blåsor eller sårbildning i huden ska han/hon bedömas av läkare. Om barnet inte ger kontakt, har hög feber eller andra kvarstående symtom ska sjukvård uppsökas akut. Informera föräldrarna om hur de fortsättningsvis kan skydda barnet i solen och förebygga solsting. Upplys dem om att aldrig, inte ens för en kort stund, lämna barnet ensam i bilen en varm sommardag (19).

Hjälpmedel i samtalen om sol och solvanor

Informationsmaterial och pedagogiskt stöd att beställa, skriva ut, visa och diskutera vid enskilda hälsobesök och/eller i föräldrastödsgrupp.

Det är angeläget att minska risken för att barn ska få brännskador i solen och att minska den totala dosen av UV-strålning. Detta kräver förändringar i attityder till solning, skönhetsideal och livsstilsmönster. Inom barnhälsovården har vi möjlighet att nå näst intill samtliga barn och deras föräldrar under småbarnsåren och samtidigt under de mest riskfyllda åren avseende UV-strålning. Detta gör BVC till en viktig hälsofrämjande arena för samtal om olika faktorer av betydelse för hälsan bland annat solens strålar. Med ett förstående och lyssnande förhållningssätt finns goda förutsättningar att få till stånd ett bra samtal. Genom att ställa öppna frågor som präglas av empati, intresse och värme kan tankar för reflektion väckas.

  • Välj om möjligt ett besök när du träffar bägge föräldrarna.
  • Utforska vad föräldrarna känner till om barn och sol.
  • Reflektera kring det föräldrarna säger.
  • Ge positiv feedback.
  • Avsluta samtalet genom att sammanfatta vad som sagts.

Förslag på lämpliga tillfällen att samtala om barn och sol:

  • Vid första hembesöket eller vid besök under barnets första levnadsmånad.
  • Vid sjuksköterskebesök vid 8-12 månaders ålder.
  • Vid hälsobesök under förskoleåldern.
  • I föräldragrupp i samband med samtal om levnadsvanor.
  • Tänk på att ta upp ämnet barn och sol inför sommaren, inför familjens utlandssemester eller skidsemester

Regionalt cancercentrum Väst har tillsammans med Central Barnhälsovård i Västra Götalandsregionen tagit fram material att använda i samtalet med barn och föräldrar om sol. Detta material kan skrivas ut eller beställas här!

Sunda solvanor, bildspel 1177.se/Västra Götaland

Solråd för barn, 1177 Vårdguiden

På Strålskyddsmyndighetens hemsida kan man ta hjälp av verktyget "Beräkna min soltid". Tjänsten finns även att ladda ned som app för mobilen.

Det finns även informationstext om barn och sol i boken Leva med barn, Gothia Fortbildning.

Revideringsdatum:
2016-05-30
Reviderad av:

Johanna Tell, distriktssköterska, barnhälsovårdssamordnare, Hälsovals­enheten Karlskrona

Manusförfattare:

Johanna Tell, distriktssköterska, barnhälsovårdssamordnare, Hälsovals­enheten Karlskrona

Faktagranskare:

Tor Lindberg, professor emeritus, barnläkare, Barn- och ungdomskliniken, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå.

Till ämnesöversikt