Utskrivet 2018-12-11

Till navigering

Att främja barnets säkerhet

[Förebygga skador och olycksfall]


För alla 

För alla vid behov 
I
II
III

Alla föräldrar och barn erbjuds regelbundet samtal om barnsäkerhet. Syftet med samtalen är att föräldrar och barn, utifrån deras egna upplevelser och tankar, ges möjlighet att fundera över hur barnets säkerhet kan främjas på olika sätt. Miljön runt barnet ska vara säker och utvecklande, samtidigt som den ska minska risken för olycksfall och skador.

Samtal om barnsäkerhet sker vid hembesök, vid individuella hälsobesök på BVC, i föräldragrupper, samt vid möten inom barnomsorgen med föräldrar och medarbetare.

Innehållet i samtalet anpassas efter barnets ålder och utveckling samt föräldrarnas egna tankar och funderingar. Barnet involveras i samtalet beroende på ålder.

Muntlig information kompletteras med skriftligt material.

Familjer som har behov av och önskar ytterligare samtal om barnets säkerhet; hur säkra och utvecklande miljöer kan främjas, hur olyckor och skador kan förebyggas. Detta erbjuds på BVC och/eller vid hembesök.

Ytterligare samtal kan även innefatta konsultation/samverkan med exempelvis psykolog inom mödra- och barnhälsovård, habilitering, barnomsorg och socialtjänst.

Ytterligare samtal,
vägledning och insatser i samverkan med andra vårdgivare och  socialtjänst.

Upprepade hembesök och täta kontakter med barnhälsovården.

Vid oro för att barnet far illa ska anmälan till Socialtjänsten göras.

 

Barnhälsovårdens uppdrag

Varje barn i Sverige har rätt till en säker och utvecklande miljö genom statens ratificering av FN:s Konvention om barnets rättigheter. I barnkonventionen som den också kallas, anges att alla samhällssektorer har skyldighet, och måste engagera sig i att barnens mänskliga rättigheter förverkligas (artikel 4) (1).

Enligt Socialstyrelsen är barnhälsovårdens uppgift att "främja barns hälsa och utveckling, förebygga ohälsa hos barn och tidigt identifiera och åtgärda problem i barns hälsa, utveckling och uppväxtmiljö" (5).

Gör föräldrar uppmärksamma

I den uppgiften ligger att förse barn och föräldrar med individuellt anpassad information om olycksfall- och skadeprevention utifrån barnets ålder. Syftet med barnhälsovårdens barnsäkerhetsarbete är att göra föräldrar uppmärksamma på barns behov av en stimulerande, trygg och säker uppväxtmiljö och att vara föräldrarnas stöd och samtalspartner i hur barnets säkerhet kan främjas.

Utöver samtal om olycksfall- eller skadeprevention bidrar även mycket av det ordinarie innehållet i barnhälsovården till att främja barnets säkerhet. Som exempel kan nämnas främjandet av goda föräldra-barn relationer genom gott samspel, vaccinering enligt barnvaccinationsprogrammet, att uppmärksamma och anmäla till socialtjänsten om barn far illa likväl som att ge kostråd baserade på livsmedelsverkets rekommendationer. Ovanstående är faktorer som på olika sätt påverkar barnets hälsa, utveckling och även säkerhet.

När medarbetare i barnhälsovården återkommande samtalar med föräldrar och barn om hur barnets säkerhet kan främjas i takt med att barnet växer och utvecklas, adresseras flera av de 54 artiklarna i Barnkonventionen.

Skadestatistik

När det gäller omfattningen av skador bland barn saknas det samlad skadestatistik från primärvården, dit många vänder sig i första hand efter en olyckshändelse. Vart fjärde år ger Socialstyrelsen ut rapporten Skador bland barn i Sverige - Olycksfall, övergrepp och avsiktligt självdestruktiva handlingar som bygger på statistik hämtad från sjukhusens olycksfallsregister. I den senaste rapporten från 2015 ses att ungefär

170 000 barn per år, det vill säga ungefär nio procent av barnen i Sverige, har sökt vård på en akutmottagning efter en olyckshändelse. Fallolyckor är den vanligaste orsaken till sjukhusvård för barn. Av de 9 000 barn som lades in på sjukhus efter en olycka var flest barn i åldern 1-3 år (4).

Samtal om barnets säkerhet

Samtal om barnets säkerhet förs i samband med hembesök, vid hälsobesök på BVC och som tema för diskussion i föräldragrupper. Att främja barnets säkerhet inom barnhälsovården är alltså både ett barnrättsarbete och ett folkhälsoarbete i mötet med varje barn. Ytterligare ett syfte med barnhälsovårdens barnsäkerhetsarbete är att vara en röst i samhällsdebatten när det gäller frågor som rör barnets säkerhet på gruppnivå.

Medarbetarens förhållningssätt i samtalet med föräldrar och barn har stor betydelse för hur det uppfattas. Enligt Socialstyrelsen kan föräldrar och barns egenmakt (empowerment) stärkas genom att de själva får formulera sina mål och göra informerade val (5). Medarbetare i barnhälsovården kan i samtal om barnsäkerhet stärka föräldrarnas egna förmågor att främja sitt barns säkerhet genom att:

  • Anpassa samtalet och ta upp adekvata barnsäkerhetsfrågor utifrån barnets ålder och utvecklingsnivå
  • Utgå från barnets och föräldrarnas behov
  • Utforska vad föräldrarna känner till om barns behov av en säker och utvecklande miljö och vad de redan gjort för att skapa detta
  • Reflektera kring det föräldrarna säger och ge positiv feedback
  • Använda pedagogiskt stöd som bilder och filmer som kan visas via DVD-spelare, dator eller surfplatta och/eller hänvisa föräldrarna till aktuella hemsidor
  • Avsluta samtalet genom att tillsammans med föräldern sammanfatta vad som sagts

Komplettera gärna med skriftlig information och checklistor utifrån barnets ålder

 

Pedagogiskt bildmaterial

Ett digitalt informationsmaterial om hur föräldrar och anhöriga kan minska olycksrisken för sina barn 0 – 6 år. Materialet är indelat i fyra ålderskategorier som bygger på bilder med viktiga budskap. Kan användas i föräldragrupper eller vid enskilda samtal.

Risker i barns vardag - Din säkerhet, MSB

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har fått i uppdrag av regeringen att koordinera de centrala myndigheternas barnsäkerhetsarbete. Syftet är att öka säkerheten för barn och unga i Sverige. I Barnsäkerhetsrådet ingår Arbetsmiljöverket, Barnombudsmannen, Boverket, Kemikalieinspektionen, Folkhälsomyndigheten, Konsumentverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Skolverket, SLU Movium, Socialstyrelsen och Trafikverket vars hemsidor ofta innehåller information att användas som pedagogiskt stöd i samtal med föräldrar (2,3).

 

Revideringsdatum:
2016-02-24
Reviderad av:

Ylva Thor, distriktssköterska, vårdutvecklare, Kunskapscentrum, Barnhälsovården Region Skåne

Faktagranskare:

Johanna Tell, distriktssköterska, barnhälsovårdssamordnare, Hälsovals­enheten Karlskrona

Till ämnesöversikt