Utskrivet 2017-11-17

Till navigering

Överkänslighet – anafylaktisk reaktion

[När, hur och varför - vaccinera?]

tillverkarens_bruksanvisning.gif

Åtgärd vid akut överkänslighetsreaktion se Anafylaxi

Innan vaccination ska alltid vaccinatören kontrollera:

  1. Om barnet tidigare haft överkänslighetsreaktioner i form av anafylaxi/anafylaktisk reaktion oavsett misstänkt eller konstaterat allergen.
  2. Om barnet tidigare har reagerat med så svåra symtom i samband med injektioner att adrenalin har givits.
  3. Att det aktuella vaccinet inte innehåller ämnen som barnet är överkänsligt mot. Att vaccinet inte heller innehåller ämnen som kan korsreagera mot de ämnen som patienten uppgivit sig vara överkänslig mot.

För aktuell information om innehållet i ett vaccin se vaccinets bipacksedel eller FASS. Det är mycket sällsynt att barn har haft anafylaktiska eller andra svåra reaktioner eller utvecklat allergi mot neomycin eller andra ämnen i de vacciner som används.

Om ökad risk för allvarlig allergi/överkänslighetsreaktion bedöms föreligga, ska barnet hänvisas till mottagning, där det finns kompetens, utrustning och vana för att behandla och utreda en överkänslighetsreaktion, d.v.s. till barnmottagning eller barnallergimottagning.

Pricktest har inget prediktivt värde. Eventuellt kan vaccinet ges fraktionerat, t.ex. 1/10-del initialt och resten (9/10-delar) en timme senare, om barnet inte reagerat på den första dosen. Vid klart positiv hudreaktion bör vaccination ske endast om den anses som mycket angelägen.

Socialstyrelsens föreskrifter för överkänslighetsreaktioner

Generellt gäller SOSFS 1999:26. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om att förebygga och ha beredskap för att behandla vissa överkänslighetsreaktioner. Grundförfattning SOSFS 1999:26, Ändringsförfattning SOSFS 2009:16, Socialstyrelsen.

Åtgärder vid anafylaktisk reaktion

Det finns inte något krav på att särskild utrustning (syrgas etc.) ska finnas på barnavårdscentralerna för att vaccinationsverksamhet ska få bedrivas. Däremot ska barnavårdscentralerna ha snabb tillgång till farmaka enligt akutlista, vilket även finns under Anafylaxi.

Några framtagna akutmediciner behövs inte, däremot ska nycklar till medicinskåpet finnas lätt tillgängliga. Det finns heller inte något formellt krav att det ska t.ex. vara två personer vid vaccination på BVC men förutom vaccinatören bör det finnas en person (förutom föräldrar) som kan larma och hjälpa till vid en eventuell anafylaktisk reaktion.

Det är mycket liten risk att en sjuksköterska eller läkare någon gång råkar ut för att ett barn reagerar allvarligt på de vacciner som idag används på BVC och i skolorna. Däremot föreligger större risk att akuta åtgärder behövs då ett barn som fått en reaktion av andra skäl (till exempel bistick, födoämnesallergi, infektion) kommer in akut på närmaste mottagning - som kan vara en BVC utanför vårdcentral eller hos skolsköterskan.

Rätt vaccin vid rätt tillfälle

Innan varje vaccination: Kontrollera noga på etiketten att det är rätt vaccin av icke utgånget datum. Om det är bråttom och man blir störd av något annat kan det annars hända att man ger fel vaccin.

tillverkarens_bruksanvisning.gif

Tips innan vaccinet ges

Läs upp barnets namn, födelsedata och vilken vaccindos barnet ska få. Till exempel:

"Ruben född 30 september 2017 ska nu få sin tredje dos mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, hämofilus influensa och hepatit B. Stämmer det?"

Revideringsdatum:
2015-09-17
Reviderad av:

Leif Ekholm, barnhälsovårdsöverläkare, Barnhälsovården, Örebro

Manusförfattare:

Leif Ekholm, barnhälsovårdsöverläkare, Barnhälsovården, Örebro

Faktagranskare:

Sven Arne Silfverdal, barnhälsovårdsöverläkare, Barnhälsovården/Norrlands Universitetssjukhus, Umeå

Till ämnesöversikt