Utskrivet 2016-09-01

Till navigering

Vaccination av barn allmänt - och vid särskilda tillstånd eller sjukdomar

[När, hur och varför?]

Ingen kontraindikation vid vaccination

  • Vanlig övre luftvägsinfektion utan feber om barnet är piggt och mår som vanligt.
  • Pågående eller nyligen genomgången antibiotikakur.
  • Att den sjukdom man ska vaccinera mot kan finnas i omgivningen eftersom sjukdomen inte förvärras av vaccinationen.

Kontraindikationer vid vaccination

  • Akut infektionssjukdom med allmän påverkan och kroniska infektioner i aktivt skede.
  • Dåligt allmäntillstånd och/eller allvarlig undernäring.
  • Ökad risk för allvarlig överkänslighetsreaktion. Läs om Överkänslighet - anafylaktisk reaktion
  • Kroniska sjukdomar med nedsatt infektionsförsvar. Exempel: leukemi, maligna tumörer, hypogammaglobulinemi och andra immundefekter.
  • Behandling med kortikosteroider per os eller parenteralt, strålning och/eller immunosuppresiva farmaka. Se nedan!

Barn med allergi

Allergianlag hos barn utgör i sig aldrig hinder för vaccination. Barn med allergi kan och bör vaccineras. Eksem, urtikaria, astma eller rhinokonjuntivit utgör vanligtvis inget hinder. Innan BCG-vaccination ges bör ett eksem vara läkt och huden intakt utan rivmärken i närheten av vaccinationsplatsen. Där kan annars en BCG-infektion spridas.

Vid ökad risk för allvarlig överkänslighetsreaktion bör barnet hänvisas till mottagning med barn allergologiskt kunnig läkare för bedömning och eventuell vaccination.

Läs om Vaccination – riktlinjer vid allergifrågeställning (BLF:s sektion för barn-och ungdomsallergologi).

Allergi mot ägg

Vaccin mot mässling-påssjuka-röda hund kan innehålla minimala rester av ovalbumin. Omfattande studier och biverkningsrapportering har visat att anafylaktiska reaktioner hos barn med äggallergi i praktiken inte förekommer. Endast den lilla grupp som tidigare fått svår allmänreaktion efter att ha ätit eller haft annan kontakt med ägg behöver vaccineras på allergimottagning efter bedömning av erfaren specialistläkare. Pricktest har inte något prediktivt värde. Övriga äggallergiska barn kan vaccineras i vanlig ordning.

Läs om Vaccination av allergiska barn - Rekommendationer vid ägg- respektive gelatinallergi, Läkemedelsverket.

Övriga vacciner i Barnhälsovårdens program framställs utan någon kontakt med ämnen från ägg eller höns. Särskild försiktighet gäller däremot för vissa vacciner utanför barnhälsovårdens program till exempel vaccin mot fästingburen virusencephalit, influensa och gula febern.

Kom ihåg!

Åtgärd vid akut överkänslighetsreaktion se Akut barn!

Barn med immunbrist

Vaccination av barn med kroniska sjukdomar med nedsatt immunförsvar, t.ex. leukemi, maligna tumörer, hypogammaglobulinemi, nedsatt immunitet till följd av AIDS (men inte HIV) och andra immundefekter bör ske i samråd med behandlande eller annan läkare med hög kompetens i ämnesområdet. Barn som behandlas med kortikosteroider per os eller parenteralt, immunosuppressiva läkemedel eller strålning vaccineras efter samråd med behandlande läkare. Dessa barn kan vaccineras med alla avdödade vacciner - d.v.s. - Difteri, Tetanus, Pertussis, Hib, Polio, Hepatit B och Pneumokockvaccin men däremot inte med BCG och Mässling-Påssjuka-Röda hund.

Läs om Vaccination av barn med nedsatt immunförsvar, Barnläkaren nr 1/2009.

Prematura och/eller lågviktiga barn

För tidigt födda barn och/eller lågviktiga barn ska vaccineras vid sin kronologiska ålder (räknat från det datum då barnet är fött) enligt det rekommenderade schemat. Det är viktigt för de prematuras immunförsvar att vaccinationerna inte senareläggs. I en del landsting rekommenderas att prematura barn födda före 32 graviditetsveckor, eller med en födelsevikt under 1500 g, vaccineras med en extra vaccination på barnavdelning/mottagning vid 2 månaders ålder (följ lokala riktlinjer!).

Vaccination mot tuberkulos(BCG) kan ges till nyfödda från graviditetsvecka 36.

Barn med krampsjukdom, rörelsehinder, utvecklingsförsening eller andra långvariga sjukdomar eller tillstånd

Ansvaret för att barnet erbjuds vaccination ligger på barnavårdscentralen. Om BVC-sjuksköterskan i sitt område har något barn som inte går på barnavårdscentralen, bör hon ta kontakt med föräldrarna och erbjuda vaccinationer.

Det är mycket viktigt att långvarigt sjuka och barn med funktionshinder får del av vaccinationsprogrammet. Ansvaret för dessa vaccinationer ligger på BVC som helst också bör verkställa dem efter samråd med den läkare som har huvudansvaret för barnet. Om föräldrarna föredrar att vaccinationerna ges av den läkare som följer barnet, är det BVC:s ansvar att ta reda på att det blir gjort och att vaccinationerna dokumenteras i BHV-journalen.

Kom ihåg!

Vaccination av barn med långvariga sjukdomar som kan tänkas påverka immunförsvar och allmäntillstånd bör ske i samråd med den läkare, som har fortlöpande ansvar för barnet eller någon annan med hög kompetens i ämnesområdet.

Neurologisk sjukdom

Krampsjukdom (epilepsi) eller benägenhet för feberkramper utgör inte kontraindikation för någon vaccination. Vid progressiv neurologisk sjukdom ska den läkare som känner barnet tillfrågas.

Barn med Downs syndrom

Personer med Downs syndrom löper stor risk att drabbas av kroniskt bärarskap av hepatit B. En stor del av dem blir förutom bärare av HBsAg även bärare av HBeAg, och är mycket smittsamma. Kroniskt bärarskap innebär ökad risk att drabbas av levercirrhos eller levercancer. Hepatit B ges med fördel tillsammans med övriga vacciner. Vaccinationen ges då som sexvalent vaccin; Difteri-Tetanus-Pertussis - Hepatit B - Polio - Hib. Någon uppföljning med provtagning av antikroppar mot Hepatit B behöver inte göras.

Det är barnhälsovårdens ansvar att se till att barn med Downs syndrom erbjuds vacciner enligt det ordinarie programmet samt vaccination enligt ovan med hepatit B. För övriga vaccinationer såsom vaccination mot influensa, vattkoppor m.fl. samt äldre barn som inte erhållit pneumokockvaccination i det allmänna programmet hänvisas till behandlande läkare.

Vaccinationer vid barncancer

Barncancerbehandling orsakar immunosuppression med åtföljande infektionskänslighet av varierande grad. En del infektioner kan förebyggas genom passiv eller aktiv immunisering.

Ett svenskt vaccinationsprogram för barn som behandlats med cytostatika för maligna sjukdomar har tagits fram på uppdrag av Svenska barnläkarföreningens sektion för Pediatrisk Hematologi. Två ledande grundförutsättningar i detta arbete har varit:

  • Cancerbehandlade barn bör ha samma vaccinationsskydd som alla andra barn.
  • Antalet överlevare efter barncancerbehandling har ökat och flera studier har visat att vaccinationsskyddet är dåligt i denna population.

Läs om Vaccinationer vid barncancer, Ett svenskt vaccinationsprogram för barn som behandlats med cytostatika för maligna sjukdomar.

mapp_green.gif
Revideringsdatum:
2015-09-21
Reviderad av:

Leif Ekholm, barnhälsovårdsöverläkare, Barnhälsovården, Örebro

Manusförfattare:

Leif Ekholm, barnhälsovårdsöverläkare, Barnhälsovården, Örebro

Faktagranskare:

Sven Arne Silfverdal, barnhälsovårdsöverläkare, Barnhälsovården/Norrlands Universitetssjukhus, Umeå

Till ämnesöversikt