Utskrivet 2016-12-06

Till navigering

Vaccination av till Sverige inflyttade barn

[När, hur och varför?]

Vaccinationsprogram kan variera avsevärt mellan enskilda länder. Samhällsstrukturer kan förändras och barn har kanske inte fått ta del av de officiella programmen. Det kan särskilt gälla barn som varit i länder med krig och/eller på flykt eller av andra skäl inte haft kontakt med regelbunden vaccinationsverksamhet.

WHO har en fortlöpande uppdaterad databas om vaccinationer i olika länder. WHO:s lista anger det senaste programmet och äldre barn kan vara vaccinerade på annat sätt.

ECDC har uppgifter om vaccinationsprogram i olika europeiska länder.

CDC har en bra hjälpreda för översättning av olika länders vaccinationskort.

Hälsoundersökning
Asylsökande, anhöriga till dessa och papperslösa ska erbjudas en kostnadsfri hälsoundersökning så snart som möjligt efter ankomsten till Sverige. Socialstyrelsen har utfärdat allmänna råd för denna hälsoundersökning och provtagning.

Hälsoundersökningens syfte är att uppmärksamma ohälsa och behov av smittskyddsåtgärder, samt för att informera om möjligheterna att få del av hälso- och sjukvård och tandvård.

Hälsondersökningen, som är frivillig, ingår inte i BHV:s uppgifter utan genomförs ofta på särskild asylmottagning eller motsvarande. Efter bl.a. bedömning och handläggning utifrån provtagningsresultat, skrivs barnet så snart som möjligt in på BVC som informerar om BHV:s verksamhet. Samordning av handläggning görs efter lokala förutsättningar och anvisningar. Alla barn som skrivs in bör undersökas av BHV-läkare samt erbjudas en åldersanpassad komplettering av aktuella undersökningar. Detta gäller framför allt barnets tillväxt, utveckling, språk, syn och hörsel.

Läs mer i Rikshandboken i kapitel Utlandsfödda barn under avsnitt Asylsökande flyktingar.

Behovet av vaccin hos asylsökande
Folkhälsomyndigheten bedömer att risken för spridning av infektionssjukdomar är låg i befolkningen kopplat till det stora antalet flyktingar till Sverige. Det är dock viktigt att hälsoundersökning och vaccination erbjuds i samband med de första kontakterna med hälso- och sjukvården. Det gäller särskilt de barn som kommer från konfliktdrabbade länder då risken är stor att de är helt eller delvis ovaccinerade. Vaccination mot mässling, röda hund, difteri, stelkramp, polio och kikhosta bör prioriteras för barn t.o.m. 6 års ålder. Barn mellan 6 och 17 år bör erbjudas vaccination mot mässling, påssjuka, röda hund och polio så snart det är möjligt.

Sjuksköterskans ordinationsrätt
Vem som är behörig att ordinera; läs mer i Rikshandboken om Sjuksköterskan och vaccinationer inom barnhälsovården.

Behörig sjuksköterska kan självständigt ordinera kompletterande vaccinationer i enlighet med föreskriften för det allmänna vaccinationsprogrammet för barn upp till 18 (till och med 17) års ålder (HSLF-FS 2016:51) vilken ger följande ramar för första dos och lägsta intervall mellan doserna (tabell):

Vaccin Lägsta ålder Kortaste intervall mellan dos
1 och 2 2 och 3 3 och 4 4 och 5
Difteri, stelkramp, kikhosta 2,5 mån  6 v
 6 mån
 3 år
 5 år
Polio 2,5 mån  6 v  6 mån  3 år
 
Haemophilus infl. typ B
2,5 mån
 6 v  6 mån    
Hepatit B*
2,5 mån
 6 v  6 mån    
Pneumokocker
2,5 mån
 6 v  6 mån    
Mässling, påssjuka, röda hund
12 mån
       

*Hepatit B ingår inte i det allmänna vaccinationsprogrammet men erbjuds generellt i Sverige.

Dos 2 av MPR ges enligt vägledning från Folkhälsomyndigheten, Vaccination av barn och ungdomar med minst 4 veckors intervall.

Barn med oklart vaccinationsstatus

Ofullständigt vaccinerade barn till 18 års ålder ska erbjudas kompletterande vaccinationer mot sjukdomar som ingår i det allmänna programmet för barn (HSLF-FS 2016:51) .

Vaccinationsplanering bör utgå från barnets ålder, antal tidigare erhållna vaccindoser och rekommenderade intervall mellan doserna.

För flyktingbarn saknas ofta skriftliga upplysningar om tidigare vaccinationer. Så långt som möjligt ska skriven dokumentation efterlysas samt översättas med hjälp av sjukvårdsauktoriserad tolk.

Även om skriftlig dokumentation finns så är den inte alltid tillförlitlig. Uppvisad dokumentation kan gälla ett annat barn eller vara felaktig - särskild misstanke finns om barnets ålder vid vaccination verkar orimlig.

Om föräldrar finns med kan man höra om barnet fått vaccinationsstick under spädbarnsåret. Om så är fallet kan man anta att barnet vaccinerats mot difteri, stelkramp och ofta kikhosta.

Om barnet fått vaccination som droppar gäller det polio.

Märke efter BCG vaccination sitter vanligen på vänster överarms utsida, ofta högt upp mot axeln men kan finnas på andra lokaler t.ex. vänster underarm, skulderbladsmuskeln på ryggen eller på lårets utsida. Alla utvecklar inte ett BCG-ärr.

Ofta blir det en bedömningsfråga hur barnet är vaccinerat.

Om man är osäker på om barnet är vaccinerat börjar man vaccinera om barnet med doser och intervall som i det nationella barnvaccinationsprogrammet. Biverkningar som t.ex. lokal svullnad och feber kan förväntas men extra doser av vaccin är inte förenat med sällsynta eller allvarliga biverkningar.

Vid oklarheter kan man behöva undersöka antikroppsnivåer, i första hand mot difteri men det är inte en rutinåtgärd i det vardagliga arbetet.

Kombinationsvacciner används när så är möjligt för att minska antalet stick och administration av tillsatser.

Rikshandboken och BLF:s arbetsgrupp för barnvaccinationer anser, att fulldos kombinationsvacciner kan användas utanför godkänd åldersindikation ("off label") till och med 15 år när det är tillämpligt. Det saknas studier på kombinationsvacciner på äldre barn och ungdomar men erfarenhet från klinisk verksamhet har inte visat på några oönskade effekter jämfört med enskilda vacciner. Obs! Vid situationer med vaccinbrist ska det hexavalenta vaccinet (DTP-polio-Hib-hepatit B) prioriteras till spädbarnen.

 

Vaccinationsplanering

Difteri-stelkramp-kikhosta (DTP)
I stort sett alla länder vaccinerar med tre primärdoser mot difteri, stelkramp och kikhosta under spädbarnsåret och ger ofta en påfyllnadsdos (boosterdos) under småbarnsåren.

  • Mellan 3 primärdoser (som motsvarar "våra" två primärdoser) ska det vara minst en månad och till första påfyllnadsdos (postprimär dos) ska det vara minst 6 månader.
  • Mellan 2 primärdoser ska det vara minst 6 veckor och till första påfyllnadsdos (postprimär dos) ska det vara minst 6 månader.
  • Mellan första påfyllnadsdos och andra påfyllnadsdosen bör det gå minst 3 år.
  • Mellan andra påfyllnadsdos och tredje påfyllnadsdosen bör det gå minst 5 år.

Polio
Oralt poliovaccin (OPV) används i stora delar av världen vilket behöver kompletteras med (minst) en dos inaktiverat poliovaccin (IPV). OPV beaktas i övrigt likvärdigt med IPV vid beräkning av antalet vaccindoser.

Vaccinationsschema bör innehålla sammanlagt minst 4 doser:

  • varav minst 2 primärdoser (eventuell dos given vid födelsen räknas inte)
  • minst 2 påfyllnadsdoser
  • mellan första och andra påfyllnadsdosen ska det vara minst 3 år
  • oberoende av antalet doser OPV ska det vara minst 1 dos IPV

Överväg kombinationsvaccin, men singelvaccin finns vid behov. Några allvarliga biverkningar till följd av för många poliovaccinationer har inte rapporterats.

Haemophilus influenzae typ b (Hib)
Vaccination erbjuds barn under 6 år

  • Under 12 månader: 3 doser med 2 respektive 6 månaders intervall
  • Mellan 1 och 5 år: 1 dos

Överväg kombinationsvaccin. Singelvaccin finns vid behov.

Pneumokocker (PCV)
Vaccination erbjuds barn under 6 år.

  • Under 12 månader: 3 doser med 2 respektive 6 månaders intervall
  • Mellan 12 och 23 månader: 2 doser med minst 2 månaders intervall
  • Mellan 2 och 5 år: 1 dos (Prevenar13®) eller 2 doser med minst 2 månaders intervall (Synflorix®).

Mässling-Påssjuka-Röda hund (MPR)
I många låginkomstländer ges vaccin med MPR eller enbart mot mässling före ett års ålder.

Alla barn erbjuds 2 doser MPR

  • MPR före 12 månader eller vaccin mot enbart mässling räknas inte
  • Dos 2 ges i vanlig tid enligt allmänna vaccinationsprogrammet för barn, eller minst 1 mån men helst 6 mån efter dos 1.

Överväg att erbjuda MPR till barn som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd och till barn som är asylsökande m.fl. från 12 månaders ålder.

HPV
Till flickor födda 1999 och upp till 18 år erbjuds vaccination enligt allmänna vaccinationsprogrammet för barn men kan ofta planeras i ett senare skede än övriga vaccinationer.

  • Vid vaccination med 2-dosschema ska intervallet mellan doserna vara minst 6 månader.
  • För flickor från 14 år används 3-dosschema med 2 respektive 4 månaders intervall (gäller för HPV4/Gardasil®).

Tabell: Riskländer avseende Tuberkulos och Hepatit B (Folkhälsomyndigheten)

Bacillus Calmette-Guerin (BCG)
BCG-vaccin ingår i länders vaccinationsprogram där sjukdomen är endemisk men även i många andra länders program.

Vaccination med BCG erbjuds barn med ökad risk att utsättas för tuberkulossmitta om PPD < 6 mm och inte är vaccinerade med BCG ("har ärr").

Flyktingvägar och boendesituation kan ha medfört att barnet har utsatts för smitta även om familjen inte kommer från länder med hög risk för tuberkulosincidens.

Läs mer i Rikshandboken om BCG Vaccination

PPD
PPD ska rutinmässigt sättas inför BCG-vaccination men inte före 6 månaders ålder pga. risk för sämre anslag.

Läs mer i Rikshandboken om Tuberkulinprövning med PPD

Hepatit B
Hepatit B ingår i vaccinationsprogrammen för barn utom i Norden och England. Schemat är vanligen med 3-4 doser under de första 6 månaderna och ofta utan en påfyllnadsdos som t.ex. i det svenska schemat för spädbarn.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar att alla spädbarn erbjuds vaccination mot hepatit och likaså till barn med ökad risk att utsättas för smitta om de inte är HBsAg positiva eller inte är vaccinerade med hepatit B.

  • Vaccinerade utan påfyllnadsdos bör erbjudas en påfyllnadsdos minst 6 mån efter den senast givna dosen.
  • Spädbarn vaccineras med 3 doser och ges i regel med kombinationsvaccin i det allmänna vaccinationsprogrammet vid 3, 5 och 12 månader.
  • Vid vaccination med endast hepatit B ges 3 doser med monovalent hepatit B-vaccin med minst en månad respektive sex månaders intervall.

Överväg kombinationsvacciner när det är tillämpligt. Singelvaccin finns vid behov.

Läs mer i Rikshandboken och om hepatit B.

Samtidig administration av vacciner

  • Man kan ge alla vacciner som är aktuella att använda i det allmänna vaccinationsprogrammet och rekommendationer om riskgruppsvaccinationer samtidigt eller med valfritt intervall oberoende av varandra. Gäller även med vaccin mot rotavirusinfektion och influensa.
  • Om flera vaccinationer ges samtidigt ge en injektion per extremitet.
  • PPD kan sätta innan eller samtidigt med MPR – om inte samtidigt bör man vänta 4 veckor innan PPD sätts (1)

  Läs mer i Rikshandboken om Vaccinationsschema/Vad kan ges samtidigt?


Vaccination när dokumentation saknas eller är osäker

Om man inte har klara hållpunkter för att barnet är vaccinerat rekommenderas att börja om från början i enlighet med det allmänna vaccinationsprogrammet och rekommendationer om riskgruppsvaccinationer.

Vaccination av ovaccinerade barn i olika åldersgrupper
Se även: Folkhälsomyndigheten, vägledning för vaccination enligt föreskrifter och rekommendationer (Vaccination av barn och ungdomar)

Ålder Vaccin mot

Antal doser
 

Intervall
0-12 mån Difteri, stelkramp, kikhosta, polio
Hib, Hepatit B
Pneumokocker
3
2 mån, 6 mån
       
12-23 mån    Difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hepatit B* 3 2 mån, 6 mån
Hib 1 -
Pneumokocker 2 2 mån
MPR 1 -
 
 

 


2-4 år
    
Difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hepatit B* 3 2 mån, 6 mån
Hib 1 -
Pneumokocker 1 (2 för PCV10) (PCV10: 2 mån)
MPR 1 -

     
5 år Difteri, stelkramp, kikhosta, polio 4 2 mån, 6 mån, 3 år
Hepatit B* 3 2 mån, 6 mån
Hib 1 -
Pneumokocker 1 (2 för PCV10) (PCV10: 2 mån)
MPR 1 -
       
6-12 år Difteri, stelkramp, kikhosta, polio 5** 2 mån, 6 mån, 3 år, 5 år
  Hepatit B* 3 2 mån, 6 mån
  MPR  2 (dos 2 fr. åk. 1-2)
2 mån
  HPV (flickor)  2 fr. åk 5-6
6 mån
       
 13-17 år
Difteri, stelkramp, kikhosta, polio
 4***  2 mån, 6 mån, 3 år
  Hepatit B*
 3  2 mån, 6 mån
  MPR  Obs, ej till gravida!  2  2 mån
  HPV (flickor, vaccin HPV4) 2 (3 om start 14 år)
 6 mån (2 mån, 4 mån)

*Rekommenderas till barn i riskgrupp för hepatit B (efter serologi om det finns).
**Om dos 5 inte hinner ges av elevhälsan rekommenderas en påfyllnadsdos 5 år efter dos 4.
***Om dos 4 inte hinner ges av elevhälsan rekommenderas en påfyllnadsdos 3 år efter dos 3.

BCG-vaccin rekommenderas till tidigare ovaccinerat barn i riskgrupp för tuberkulos (barn över 6 månader efter att PPD avlästs eller provtagning med IGRA på barn 5 år och äldre).

 

Vaccination av ofullständigt vaccinerade barn

Vaccinationsplanering bör utgå från barnets ålder, antal tidigare erhållna vaccindoser och rekommenderade intervall mellan doserna. Kompletterande vaccinationer som tidsmässigt kan ges i enlighet med allmänna vaccinationsprogrammet för barn bör ges så nära den angivna åldern/årskurs i schemat som möjligt.

Kompletterande vaccinationer vid olika åldrar
Folkhälsomyndigheten har tabeller för vaccinationsplanering om vilka kompletterande vaccinationer per åldersgrupp som kan vara lämpliga att ge inom det allmänna vaccinationsprogrammet för barn och rekommendationer om riskgruppsvaccinationer. Se: Folkhälsomyndigheten, Vägledning för vaccination enligt föreskrifter och rekommendationer Vaccination av barn och ungdomar.

Kommentarer till Folkhälsomyndigheten tabeller (redaktionen RHB):

  • Överväg att erbjuda MPR till barn som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd och till barn som är asylsökande m.fl. från 12 månaders ålder.
  • Uppgifter om tidigare vaccinationer är oftast mer osäkra ju äldre barnet är. Om det föreligger säkra uppgifter bör tabellen för 6-12 år även kunna användas för åldersgruppen 13-17 år med tillägg att om dos 5 (dTp) inte hinner ges av elevhälsan rekommenderas en påfyllnadsdos 5 år efter dos 4. Observera att MPR-vaccin inte ska ges till gravida.
mapp_green.gif
Revideringsdatum:
2016-10-31
Reviderad av:

Leif Ekholm, barnhälsovårdsöverläkare, Barnhälsovården, Örebro

Manusförfattare:

Leif Ekholm, barnhälsovårdsöverläkare, Barnhälsovården, Örebro

Faktagranskare:

Sven Arne Silfverdal, barnhälsovårdsöverläkare, Barnhälsovården/Norrlands Universitetssjukhus, Umeå

Till ämnesöversikt