Utskrivet 2016-07-24

Till navigering

Vaccination av till Sverige inflyttade barn

[När, hur och varför?]

Vaccinationsprogram kan variera avsevärt inom enskilda länder. Samhällsstrukturer kan förändras och barn har kanske inte fått ta del av de officiella programmen. Det kan särskilt gälla barn som varit i länder med krig och/eller på flykt eller av andra skäl inte haft kontakt med regelbunden vaccinationsverksamhet.

WHO har en fortlöpande uppdaterad databas om vaccinationer i olika länder. WHO:s lista anger det senaste programmet och äldre barn kan vara vaccinerade på annat sätt.

ECDC har uppgifter om vaccinationsprogram i olika europeiska länder.

CDC har en bra hjälpreda för översättning av olika länders vaccinationskort.

Hälsoundersökning
Asylsökande, anhöriga till dessa och papperslösa ska erbjudas en kostnadsfri hälsoundersökning så snart som möjligt efter ankomsten till Sverige. Socialstyrelsen har utfärdat allmänna råd för denna hälsoundersökning och provtagning.

Hälsoundersökningens syfte är att uppmärksamma ohälsa och behov av smittskyddsåtgärder, samt för att informera om möjligheterna att få del av hälso- och sjukvård och tandvård.

Hälsondersökningen, som är frivillig, ingår inte i BHV:s uppgifter utan genomförs ofta på särskild asylmottagning eller motsvarande. Efter bl.a. bedömning och handläggning utifrån provtagningsresultat, skrivs barnet så snart som möjligt in på BVC som informerar om BHV:s verksamhet. Samordning av handläggning görs efter lokala förutsättningar och anvisningar. Alla barn som skrivs in bör undersökas av BHV-läkare samt erbjudas en åldersanpassad komplettering av aktuella undersökningar. Detta gäller framför allt barnets tillväxt, utveckling, språk, syn och hörsel.

Läs mer i Rikshandboken i kapitel Utlandsfödda barn under avsnitt Asylsökande flyktingar.

Folkhälsomyndighetens bedömning av asylsökandes behov av vaccination
Folkhälsomyndigheten bedömer att risken för spridning av infektionssjukdomar är låg i befolkningen kopplat till det stora antalet flyktingar till Sverige. Det är dock viktigt att hälsoundersökning och vaccination erbjuds i samband med de första kontakterna med hälso- och sjukvården. Det gäller särskilt de barn som kommer från konfliktdrabbade länder då risken är stor att de är helt eller delvis ovaccinerade. Vaccination mot mässling, röda hund, difteri, stelkramp, polio och kikhosta bör prioriteras för barn t.o.m. 6 års ålder. Barn mellan 6 och 18 år bör erbjudas vaccination mot mässling, påssjuka, röda hund och polio så snart det är möjligt.

Inflyttade barn med oklar vaccinations status

För flyktingbarn saknas ofta skriftliga upplysningar om tidigare vaccinationer. Så långt som möjligt ska skriven dokumentation efterlysas samt översättas med hjälp av sjukvårdsauktoriserad tolk.

Även om skriftlig dokumentation finns så är den inte alltid tillförlitlig. Uppvisad dokumentation kan gälla ett annat barn eller vara felaktig - särskild misstanke finns om barnets ålder vid vaccination verkar orimlig.

Om föräldrar finns med kan man höra om barnet fått vaccinationsstick under spädbarnsåret. Om så är fallet kan man anta att barnet vaccinerats mot difteri, stelkramp och ofta kikhosta.

Om barnet fått vaccination som droppar gäller det polio.

Märke efter BCG vaccination sitter vanligen på vänster överarms utsida, ofta högt upp mot axeln men kan finnas på andra lokaler t.ex. vänster underarm, skulderbladsmuskeln på ryggen eller på lårets utsida. Alla utvecklar inte ett BCG-ärr.

Några riktlinjer
Ofullständigt vaccinerade barn till och med 17 år ska kompletteras med de vaccinationer som saknas enligt NVP (HSLF-FS 2016:51) . Till bl.a. denna föreskrift har Folkhälsomyndigheten givit ut en vägledning för vaccination och rekommendationer (Vaccination av barn och ungdomar, FOHM 2016, artikelnr 16030).

Planering av kompletterande vaccinationer bör utgå ifrån barnets ålder, tidigare erhållna vaccindoser samt tillåtna och rekommenderade intervall mellan doserna.

Ofta blir det en bedömningsfråga hur barnet är vaccinerat.

Om man är osäker på om barnet är vaccinerat börjar man vaccinera om barnet med doser och intervall som i det nationella barnvaccinationsprogrammet. Biverkningar som t.ex. lokal svullnad och feber kan förväntas men extra doser av vaccin är inte förenat med sällsynta eller allvarliga biverkningar.

Vid oklarheter kan man behöva undersöka antikroppsnivåer, i första hand mot difteri men det är inte en rutinåtgärd i det vardagliga arbetet.

Kombinationsvacciner används när så är möjligt för att minska antalet stick och administration av tillsatser.

Rikshandboken och BLF:s arbetsgrupp för barnvaccinationer rekommenderar, att fulldos kombinationsvacciner kan användas utanför åldersindikation till och med 15 år när det är tillämpligt. Det saknas studier på kombinationsvacciner på äldre barn och ungdomar men erfarenhet från klinisk verksamhet har inte visat på några oönskade effekter jämfört med enskilda vacciner.

 

Vaccinationer inom det allmänna vaccinationsprogrammet

Difteri-stelkramp-kikhosta (DTP)
I stort sett alla länder vaccinerar med tre primärdoser mot difteri, stelkramp och kikhosta under spädbarnsåret och ger ofta en påfyllnadsdos (boosterdos) under småbarnsåren.

  • Mellan primärdoser (som motsvarar "våra" två primärdoser) ska det vara minst en månad och till första påfyllnadsdos (postprimär dos) ska det vara minst 6 månader.
  • Mellan 2 primärdoser ska det vara minst 6 veckor och till första påfyllnadsdos (postprimär dos) ska det vara minst 6 månader.
  • Mellan första påfyllnadsdos och andra påfyllnadsdosen bör det gå minst 3 år.
  • Mellan andra påfyllnadsdos och tredje påfyllnadsdosen bör det gå minst 5 år.

Polio
Oralt poliovaccin (OPV) används i stora delar av världen vilket behöver kompletteras med (minst) en dos inaktiverat poliovaccin (IPV). OPV beaktas i övrigt likvärdigt med IPV vid beräkning av antalet vaccindoser.

Vaccinationsschema bör innehålla sammanlagt minst 4 doser:

  • varav minst 2 primärdoser (eventuell dos given vid födelsen räknas inte)
  • minst 2 påfyllnadsdoser
  • den första påfyllnadsdosen tidigast vid 12 månader
  • mellan första och andra påfyllnadsdosen ska det vara minst 3 år
  • oberoende av antalet doser OPV ska det vara minst 1 dos IPV

Överväg kombinationsvaccin, men singelvaccin finns vid behov. Några allvarliga biverkningar till följd av för många poliovaccinationer har inte rapporterats.

Haemophilus influenzae typ b (Hib)
Vaccination erbjuds barn under 6 år

  • Under 12 månader: 3 doser med 2 respektive 6 månaders intervall
  • Mellan 1 och 5 år: 1 dos

Överväg kombinationsvaccin. Singelvaccin finns vid behov.

Pneumokocker (PCV)
Vaccination erbjuds barn under 6 år.

  • Under 12 månader: 3 doser med 2 respektive 6 månaders intervall
  • Mellan 12 och 23 månader: 2 doser med minst 2 månaders intervall
  • Mellan 2 och 5 år: 1 dos (Prevenar13®) eller 2 doser med minst 2 månaders intervall (Synflorix®).

Mässling-Påssjuka-Röda hund (MPR)
I många låginkomstländer ges vaccin med MPR eller enbart mot mässling före ett års ålder.

Alla barn erbjuds 2 doser MPR

  • MPR före 12 månader eller vaccin mot enbart mässling räknas inte
  • Dos 2 ges i vanlig tid enligt NVP eller minst 1 mån men helst 6 mån efter dos 1.

Överväg att erbjuda MPR till barn som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd och till barn som är asylsökande m.fl. från 12 månaders ålder.

HPV
Till flickor födda 1999 och upp till 18 år erbjuds vaccination enligt NVP men kan ofta planeras i ett senare skede än övriga vaccinationer.

  • Vid vaccination med 2-dosschema ska intervallet mellan doserna vara minst 6 månader.
  • För flickor från 14 år (Gardasil®) respektive 15 år (Cervarix®, Gardasil9) används 3-dosschema med minst 1 månad respektive 3–4 månaders intervall.

 

Vaccination till barn i riskgrupp för tuberkulos och hepatit B

Tabell: Riskländer avseende Tuberkulos och Hepatit B (Folkhälsomyndigheten)

Bacillus Calmette-Guerin (BCG)
BCG-vaccin ingår i länders vaccinationsprogram där sjukdomen är endemisk men även i många andra länders program.

Vaccination med BCG erbjuds barn med ökad risk att utsättas för tuberkulossmitta om PPD < 6 mm och inte är vaccinerade med BCG ("har ärr").

Flyktingvägar och boendesituation kan ha medfört att barnet har utsatts för smitta även om familjen inte kommer länder med hög risk för tuberkulosincidens.

Läs mer i Rikshandboken om BCG Vaccination

PPD
PPD skall rutinmässigt sättas inför BCG-vaccination men inte före 6 månaders ålder pga. risk för sämre anslag.

Läs mer i Rikshandboken om Tuberkulinprövning med PPD

Hepatit B
Hepatit B ingår i vaccinationsprogrammen för barn utom i Norden och England. Schemat är vanligen med tre doser utan påfyllnadsdos eller fyra doser med påfyllnadsdos.

Vaccination mot hepatit B erbjuds till barn med ökad risk att utsättas för smitta om de inte är HBsAg positiva eller inte är vaccinerade med hepatit B.

  • Vaccinerade utan påfyllnadsdos vid 12 månader eller senare bör vaccineras med en dos minst 6 mån efter primärdoser.
  • Vid vaccination med endast hepatit B ges 3 doser med monovalent hepatit B-vaccin med minst en månad respektive sex månaders intervall.

Överväg kombinationsvacciner när det är tillämpligt. Singelvaccin finns vid behov.
Läs mer i Rikshandboken och om hepatit B.


Vilka vacciner kan ges samtidigt

  • Man kan ge fler avdödade vacciner samtidigt eller med valfritt intervall oberoende av varandra.
  • Man kan ge levande vacciner som MPR, BCG, vaccin mot rotavirusinfektion och influensa samtidigt eller med valfritt intervall oberoende av varandra (1)
  • Om flera vaccinationer ges samtidigt ge en injektion per extremitet.
  • PPD kan sätta innan eller samtidigt med MPR – om inte samtidigt bör man vänta 4 veckor innan PPD sätts (1)

  Läs mer i Rikshandboken om Vaccinationsschema/Vad kan ges samtidigt?


Vaccination vid första besöken när dokumentation saknas eller är osäker

Ålder Vaccination enligt nationella vaccinationsprogrammet

Riskgrupp för tuberkulos -
ej tidigare BCG-vaccinerad
("har inget ärr") 

0-2,5 mån -
BCG
(särskilt hög risk)
Tuberkulintest behöver inte genomföras
om barnet inte varit
utsatt för smitta

2,5-5 mån DTP och IPV prioriteras
Hib, HB och  PCV när så är möjligt
6-12 mån DTP och IPV prioriteras
Hib, HB och  PCV så det är möjligt



BCG

 



PPD < 6 mm 
1-5 år DTP, IPV och MPR prioriteras
Hib, HB och  PCV när så är möjligt
6-18 år IPV och MPR prioriteras
DTP och HB när så är möjligt

I flyktingsituationer kommer de flesta utan skriftlig vaccinationsdokumentation. Om man inte har klara hållpunkter för att barnet är vaccinerat rekommenderas att börja om från början.

Efter vaccination vid första besöken planerar ordinarie verksamheter som BVC och elevhälsan kompletterande vaccinationer utifrån barnets ålder i enlighet med nationella vaccinationsprogrammet (NVP) 0-18 år (HSLF-FS 2016:51).

 

Vaccination av ofullständigt vaccinerade barn

Vaccinationsplanering bör utgå från barnets ålder, tidigare erhållna vaccindoser samt tillåtna och rekommenderade intervall. Vaccinationer som tidsmässigt kan ges i enlighet med vaccinationsprogrammet för barn bör ges så nära den angivna ålder/årskurs i schemat som möjligt.

Tabeller med åldersgrupperade förslag för kompletterande vaccinationer och vaccination av ovaccinerad barn finns i vägledning från Folkhälsomyndigheten. Vaccination av barn och ungdomar, FOHM 2016, artikelnr 16030

Sjuksköterskans ordinationsrätt
Vem som är behörig att ordinera; läs mer i Rikshandboken om Sjuksköterskan och vaccinationer inom barnhälsovården.

Föreskriften med det allmänna vaccinationsprogrammet för barn (HSLF-FS 2016:51) ger följande ramar för behörig sjuksköterska att vaccinera:

  • från 2,5 månaders ålder mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib och pneumokocker med intervall som inte ska vara kortare än:
    - 6 veckor mellan primärdos 1 och primärdos 2
    - 6 månader mellan primärdos 2 till första påfyllnadsdos (postprimärdos)
    - 3 år från första till andra påfyllnadsdos (difteri, stelkramp, kikhosta, polio)
    - 5 år från andra till tredje påfyllnadsdos (difteri, stelkramp, kikhosta)
  • Från 12 månader mot mässling, röda hund och påssjuka.

I föreskriften är det inte angivit något minsta intervall mellan MPR-doser men dos 2 bör ges minst 1 mån men helst 6 mån efter dos 1.

Vaccinationsbehörig sjuksköterska kan självständigt utan läkarordination kompletteringsvaccinera barn i enlighet med det allmänna vaccinationsprogrammet för barn upp till 18 år (Hib och pneumokocker upp till och med 5 år) så länge som ovan angivna ramar i programmet hålls. Som stöd för vaccinationsplanering finns tabeller med åldersgrupperade förslag i Vägledning för vaccination enligt föreskrifter och rekommendationer Vaccination av barn och ungdomar.

Om det av något skäl bedöms att det finns anledning att planera annorlunda än de förslag som är angivna i Vägledning för vaccination enligt föreskrifter och rekommendationer så kan vaccinationsbehörig sjuksköterska göra det så länge hon/han håller sig inom programmets angivna ramar (punktlistan ovan), t.ex. om behovet av att börja om med hela eller del av grundvaccinationen bedöms annorlunda än de förslag som finns i vägledningen.

Angivna ramar i föreskrift (HSLF-FS 2016:51) innebär att läkarordination krävs t.ex. vid vaccination med/av:

  • påskyndat vaccinationsschema vid 2 månaders ålder (3 primärdoser)
  • prematur och/eller lågviktiga barn vid 2 månaders ålder (3 primärdoser)
mapp_green.gif
Revideringsdatum:
2016-06-27
Reviderad av:

Leif Ekholm, barnhälsovårdsöverläkare, Barnhälsovården, Örebro

Ann-Sofie Cavefors, barnhälsovårdsöverläkare, Centrala Barnhälsovården Göteborg och S Bohuslän

Manusförfattare:

Leif Ekholm, barnhälsovårdsöverläkare, Barnhälsovården, Örebro

Faktagranskare:

Sven Arne Silfverdal, barnhälsovårdsöverläkare, Barnhälsovården/Norrlands Universitetssjukhus, Umeå

Till ämnesöversikt