Utskrivet 2016-05-28

Till navigering

Vaccination av till Sverige inflyttade barn

[När, hur och varför?]

Vaccinationsprogram kan variera avsevärt inom enskilda länder. Samhällsstrukturer kan förändras och barn har kanske inte fått ta del av de officiella programmen. Det kan särskilt gälla barn som varit i länder med krig och/eller på flykt eller av andra skäl inte haft kontakt med regelbunden vaccinationsverksamhet.

WHO har en fortlöpande uppdaterad databas om vaccinationer i olika länder. WHO:s lista anger det senaste programmet och äldre barn kan vara vaccinerade på annat sätt.

ECDC har uppgifter om vaccinationsprogram i olika europeiska länder.

CDC har en bra hjälpreda för översättning av olika länders vaccinationskort.

Hälsoundersökning
Asylsökande, anhöriga till dessa och papperslösa ska erbjudas en kostnadsfri hälsoundersökning så snart som möjligt efter ankomsten till Sverige. Socialstyrelsen har utfärdat allmänna råd för denna hälsoundersökning. Mer detaljerade riktlinjer för blodprovstagning i samband med hälsoundersökningen utformas av den lokala smittskyddsläkaren (några prover som brukar ingå är Hb, HBsAg, metabol screening/PKU och PPD/IGRA-test). Hälsoundersökningens syfte är att uppmärksamma eventuell ohälsa och behov av smittskyddsåtgärder, samt för att informera om möjligheterna att få del av hälso- och sjukvård och tandvård.

Hälsondersökningen, som är frivillig, ingår inte i BHV:s uppgifter utan genomförs ofta på särskild asylmottagning eller motsvarande. Efter bl.a. bedömning och handläggning utifrån provtagningsresultat, skrivs barnet så snart som möjligt in på BVC som informerar om BHV:s verksamhet. Samordning av handläggning görs efter lokala förutsättningar och anvisningar. Alla barn som skrivs in bör undersökas av BHV-läkare samt erbjudas en åldersanpassad komplettering av aktuella undersökningar. Detta gäller framför allt barnets tillväxt, utveckling, språk, syn och hörsel.

Läs mer i Rikshandboken i kapitel Utlandsfödda barn under avsnitt Asylsökande flyktingar.

Folkhälsomyndighetens vaccinationsrekommendationer för människor på flykt
Myndigheten bedömer att risken för spridning av infektionssjukdomar är låg i befolkningen kopplat till det stora antalet flyktingar till Sverige (november 2015). Det är dock viktigt att hälsoundersökning erbjuds så snart möjligt och att åldersgruppen 0-5 år prioriteras. Det gäller särskilt de barn som kommer från konfliktdrabbade länder då risken är stor att de är helt eller delvis ovaccinerade. Äldre barn 6-18 år bör erbjudas vaccination så snart det är möjligt. Vaccinationerna ska ges inom ramen för det nationella vaccinationsprogrammet (NVP) 0-18 år (HSLF-FS 2015:6).

Inflyttade barn med oklar vaccinations status

För flyktingbarn saknas ofta skriftliga upplysningar om tidigare vaccinationer. Så långt som möjligt ska skriven dokumentation efterlysas samt översättas med hjälp av helst sjukvårdsauktoriserad tolk.

Även om skriftlig dokumentation finns så är den inte alltid tillförlitlig. Uppvisad dokumentation kan gälla ett annat barn eller vara felaktig - särskild misstanke finns om barnets ålder vid vaccination verkar orimlig.

Om föräldrar finns med kan man höra om barnet fått vaccinationsstick under spädbarnsåret. Om så är fallet kan man anta att barnet vaccinerats mot difteri, stelkramp och ofta kikhosta.

Om barnet fått vaccination som droppar gäller det polio.

Märke efter BCG vaccination sitter vanligen på vänster överarms utsida, men kan även finnas på andra lokaler, t.ex. underarmens utsida. Alla utvecklar inte ett BCG-ärr.

Några riktlinjer
Ofta blir det en bedömningsfråga om hur barnet är vaccinerat.

Om man är osäker på om barnet är vaccinerat börjar man vaccinera om barnet med doser och intervall som i det vanliga nationella barnvaccinationsprogrammet, NVP (HSLF-FS 2015:6. Biverkningar som t.ex. lokal svullnad och feber kan förväntas som vanligt men det är inte förenat med sällsynta eller allvarliga biverkningar med extra doser av vaccin.

Vid oklarheter kan man behöva undersöka antikroppsnivåer, i första hand mot stelkramp, men det är inte en rutinåtgärd i det vardagliga arbetet.

Ofullständigt vaccinerade barn 0-18 år ska kompletteras med de vaccinationer som saknas enligt NVP. Därefter följer man det vanliga programmet i NVP.

Kombinationsvacciner används när så är möjligt för att minska antalet stick och administration av tillsatser.

Rikshandboken och BLF:s arbetsgrupp för barnvaccinationer rekommenderar, att fulldos kombinationsvacciner kan användas utanför åldersindikation till och med 15 år när det är tillämpligt. Det saknas studier för barn upp mot 15 år men erfarenhet från klinisk verksamhet har inte visat på några oönskade effekter jämfört med enskilda vaccin.

Difteri-stelkramp-kikhosta (DTP)
I stort sett alla länder vaccinerar med tre primärdoser mot difteri, stelkramp och kikhosta under spädbarnsåret och ger ofta en påfyllnadsdos (boosterdos) under småbarnsåren.

Mellan primärdoser (vanligen tre stycken - som motsvarar "våra" två primärdoser) ska det vara minst en månad och till första påfyllnadsdos (postprimär dos) ska det vara minst 6 månader. Vid vaccination med start från början med två primärdoser ska det enligt NVP vara minst 6 veckor mellan doserna.

Mellan första påfyllnadsdos och nästa påfyllnadsdos bör det gå minst 3 år. Mellan övriga påfyllnadsdoser bör det vara minst 5 år.

Polio
Oralt poliovaccin (OPV) används i stora delar av världen vilket behöver kompletteras med (minst) en dos inaktiverat poliovaccin (IPV). OPV beaktas i övrigt likvärdigt med IPV vid beräkning av antalet vaccindoser.

Vaccinationsschema bör innehålla sammanlagt minst 4 doser:

  • varav minst 2 doser från 12 månader med minst 6 månaders intervall
  • sista dosen tidigast vid 5 år
  • minst 1 dos IPV.

Överväg kombinationsvaccin, men singelvaccin finns vid behov. Några allvarliga biverkningar till följd av för många poliovaccinationer har inte rapporterats.

Haemophilus influenzae typ b (Hib)
Vaccination erbjuds barn under 6 år

  • under 12 månader - 3 doser med ordinarie intervall
  • mellan 1 och 5 år - 1 dos

Överväg kombinationsvaccin. Singelvaccin finns vid behov.

Pneumokocker (PCV)
Vaccination erbjuds barn under 6 år.

Vaccinationsschema är delvis beroende av vilket konjugatvaccin landstinget har upphandlat.

  • under 12 månader - 3 doser med ordinarie intervall
  • mellan 12 och 23 månader - 2 doser med minst 2 månaders intervall
  • mellan 2 och 5 år - 1 dos (Prevenar13®) eller 2 doser med minst 2 månaders intervall (Synflorix®).

Mässling-Påssjuka-Röda hund (MPR)
I många låginkomstländer ges vaccin mot enbart mässling före ett års ålder.

Om mässlings-vaccin, eller MPR-vaccin, är given före 12 mån ålder upprepas dosen.
2:a dosen ges i vanlig tid enligt NVP eller minst 1 mån men helst mer än 6 mån efter dos 1.

MPR erbjuds barn som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd och barn som är asylsökande m.fl. från 12 månaders ålder.

HPV
Till flickor födda 1999 och upp till 18 år erbjuds vaccination enligt NVP men kan ofta planeras i ett senare skede än övriga vaccinationer

Hepatit B
Hepatit B ingår i vaccinationsprogrammen för barn utom i Norden och England. Schemat är vanligen med tre eller fyra doser. Barn som är vaccinerade med hepatit B i schema utan påfyllnadsdos vid 12 månader eller senare bör kompletteringsvaccineras med en dos hepatit B tidigast 6 mån efter primärdoserna.

Till barn i riskgrupp för hepatit B och som inte är hepatit B vaccinerad erbjuds vaccin med Hepatit B. Barn tillhör riskgrupp för hepatit B om förälder/vårdnadshavare, mor-farförälder eller annan hushållsmedlem kommer från land med minst 2 % förekomst av hepatit B.

Tabell: Riskländer avseende Tuberkulos och Hepatit B (Källa: Folkhälsomyndigheten)

Överväg kombinationsvaccin, men singelvaccin finns vid behov. Kombinationsvaccin och singelvaccin kan betraktas som likvärdiga till och med 15 års ålder. Det innebär ingen ökad risk med att ge en ytterligare dos till ett fullvaccinerat barn.

Vid vaccination med endast hepatit B ges 3 doser med monovalent hepatit B-vaccin. Lämpligt intervall mellan dos 1 och 2 är en månad och mellan dos 2 och 3 sex månader. Överväg kombinationsvacciner när det är tillämpligt.

Om barnet är HBsAg positiv, eller inte tillhör riskgrupp för hepatit B, erbjuds vaccin utan hepatit B.

Barn födda av HBsAg positiva mödrar följer särskilt schema (som kan vara lokala).

Bacillus Calmette-Guerin (BCG)
BCG-vaccin ingår i länders vaccinationsprogram där sjukdomen är endemisk men även i många andra länders program.

Till barn i riskgrupp för tuberkulos, och som inte är vaccinerade med BCG, erbjuds BCG-vaccination om PPD (eller IGRA) är negativt. Barn tillhör riskgrupp för tuberkulos t.ex. om förälder/vårdnadshavare, mor-farförälder eller annan hushållsmedlem kommer från länder med ökad tuberkulosincidens (≥ 25 fall per 100 000 invånare och år).

Tabell: Riskländer avseende Tuberkulos och Hepatit B (Källa: Folkhälsomyndigheten).

BCG-vaccination erbjuds normalt tidigast vid 6 månaders ålder. Före 6 månaders ålder erbjuds vaccination endast om barnet vistas i en miljö där det finns särskild risk för smitt-spridning t.ex. om ena eller båda föräldrarna/vårdnadshavarna eller annan hushållsmedlem kommer från länder med särskilt hög tuberkulosincidens (≥ 300 fall per 100 000 invånare och år). Till denna grupp räknas asylsökande barn innan de fått boende och ofta uppehållstillstånd (dvs. har fått ett personnummer med de sista fyra siffrorna). Beroende på boendesituation t.ex. boende på förläggning, kan även asylsökande barn som inte kommer från länder med särskilt hög tuberkulosincidens bedömas vistas i miljö med särskild risk för smittspridning.

Enligt Rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos (SoS 2013) ska immigranter från riskområden erbjudas hälsoundersökning med PPD (eller IGRA). Till riskområden räknas länder med en hög tuberkulosincidens (≥ 100 fall per 100 000 invånare och år).

Läs mer i Rikshandboken om BCG Vaccination

PPD
PPD skall rutinmässigt sättas inför BCG-vaccination men inte före 6 månaders ålder pga. risk för sämre anslag.

Om barnet är 18 månader eller yngre behöver man inte rutinmässigt sätta PPD under förutsättning att barnet mår bra, går upp i vikt osv. och inte har utsatts för smitta (Rekommendation Rikshandboken). Obs att flyktingvägar och boendesituation kan ha medfört att barnet har utsatts för smitta även om familjen inte kommer länder med hög risk för tuberkulosincidens.

Läs mer i Rikshandboken om Tuberkulinprövning med PPD

Vilka vacciner kan ges samtidigt
Se Vaccination vid första besöken när dokumentation saknas eller är osäker och Vaccinationsschema/Vad kan ges samtidigt?

 

Vaccination vid första besöken när dokumentation saknas eller är osäker

Ålder Vaccination enligt nationella vaccinationsprogrammet

Riskgrupp för tuberkulos
Ej tidigare BCG-vaccinerad

0-2,5 mån -
BCG
(särskilt hög risk)


2,5-5 mån DTP+IPV+Hib+HB samt PCV
6-12 mån DTP+IPV+Hib +HB samt PCV



BCG

 



PPD < 6 mm 
1-5 år DTP+IPV+Hib +HB samt PCV och MPR
6-18 år DTP+IPV+HB och MPR

Tänk på!

  • Avdödade och levande vacciner kan ges samtidigt eller valfritt interval
  • Levande vacciner kan ges samtidigt efter individuell bedömning - om inte samtidigt bör det vara minst 4 veckors interval
  • Om flera vaccinationer samtidigt ges en injektion per extremitet
  • Använd kombinationsvaccin tom 15 år när det är tillämpligt (rek RHB)

I flyktingsituationer kommer de flesta utan skriftlig vaccinationsdokumentation. Om man inte har klara hållpunkter för att barnet är vaccinerat rekommenderas att börja om från början.

Efter vaccination vid första besöken planerar ordinarie verksamheter som BVC och elevhälsan kompletterande vaccinationer utifrån barnets ålder i enlighet med nationella vaccina-tionsprogrammet (NVP) 0-18 år (HSLF-FS 2015:6).

 

Bedömning av tidigare givna vaccinationer och för kompletterande vaccinationer

Vaccin

Doser/intervall/ålder


DTP/dTp
  • 2-3 st primärdoser DTP med minst 1 mån intervall mellan doser. Vid start från början med 2 st primärdoser DTP minst 6 v mellan doser
  • 1:a påfyllnadsdos DTP minst 6 mån efter primärdoser
  • 2:a påfyllnadsos DTP minst 3 år efter 1:a påfyllnadsdos
  • 3:e påfyllnadsdos dTp minst 5 år efter 2:a påfyllnadsosen
Polio
  • minst 4 doser sammanlagt
  • minst 2 doser från 12 mån ålder med minst 6 mån intervall
  • sista dos tidigast vid 5 år
  • minst en dos IPV (OPV beaktas i övrigt likvärdigt med IPV)
Hib
  • före 12 mån:            3 doser med ordinarie intervall (2 resp 6mån)
  • mellan 1-5 år:          1 dos
PCV
  • före 12 mån:             3 doser med ordinarie intervall (2 resp 6mån)
  • 12 - 23 mån:             2 doser med minst 2 mån intervall
  • mellan 2 och 5 år:    1 dos (Prevenar13®)
                                     2 doser minst 2 mån intervall (Synflorix®)
MPR/
mässling
  • MPR erbjuds asylsökande m.fl. från 12 mån ålder
  • MPR/mässlingsvaccin före 12 mån upprepas, 2:a dosen enl NVP el. minst 1 mån
    men helst mer än 6 mån efter dos 1
  • MPR ska inte ges under graviditet. Om osäkerhet ges inte MPR
HB
(hepatit B)
  • vaccinerad i schema utan påfyllnadsdos vid 12 mån eller senare bör vaccineras med 1 dos HB tidigast 6mån efter primärdoser
  • kombinations- och singelvaccin betraktas likvärdiga tom 15 år
BCG
  • PPD neg, ovaccinerad i riskgrupp för TB (fr land ≥ 25/100 000 och år) Riskländer avseende Tuberkulos
  • normalt tidigast vid 6 mån ålder pga. risk för oupptäckt immunbrist - vid särskild risk för tbc-smitta kan BCG bli aktuell före 6 mån ålder
PPD
  • rutin före BCG-vaccination
  • ej rutin före 18 mån ålder om barnet inte utsatts för smitta (rek RHB)
  • inte före 6 månaders ålder pga. risk för sämre anslag
  • PPD går bra att sätta innan eller samtidigt med MPR - om inte samtidigt bör man vänta 6 veckor innan PPD sätts
IGRA
  • IGRA och PPD kan kombineras el. IGRA senast vid avläsning av PPD
  • IGRA rekommenderas inte på barn under 5 år pga. bristande erfarenheter (SoS 2013)

 

Tidigare givna vaccinationer, vaccination vid första besöket och fortsatt planering

Tidigare givna vaccinationer, vaccination vid första besöket och fortsatt planering

mapp_green.gif
Revideringsdatum:
2015-12-10
Reviderad av:

Leif Ekholm, barnhälsovårdsöverläkare, Barnhälsovården, Örebro

Ann-Sofie Cavefors, barnhälsovårdsöverläkare, Centrala Barnhälsovården Göteborg och S Bohuslän

Manusförfattare:

Leif Ekholm, barnhälsovårdsöverläkare, Barnhälsovården, Örebro

Faktagranskare:

Sven Arne Silfverdal, barnhälsovårdsöverläkare, Barnhälsovården/Norrlands Universitetssjukhus, Umeå

Till ämnesöversikt