Utskrivet 2018-06-23

Till navigering

Enskilda föräldrasamtal

[Psykisk hälsa]

Texten är under revidering. Samtalsmanualer för enskilda föräldrasamtal med pappan/den icke-födande föräldern publiceras här efter arbetsgruppens möte 11 juni 2018.

Föräldrasamtal med varje förälder

Ett av barnhälsovårdens grundläggande uppdrag är att ge stöd i föräldraskapet (1). Föräldrarna utgör barnets viktigaste miljö och deras engagemang påverkar barnets hälsa och utveckling i både kort och långt perspektiv. Ett engagerat föräldraskap hos en pappa har, på samma sätt som hos en mamma, betydelse för snart sagt alla aspekter av barnets utveckling, såsom deras välbefinnande och sociala, känslomässiga, beteendemässiga, psykologiska, språkliga, kognitiva och akademiska förmåga (2-5).

Oavsett förälderns kön är positivt engagemang, tillgänglighet för varm och lyhörd interaktion liksom ansvarstagande och kontroll viktiga aspekter i föräldraskapet (3). Dessa kvaliteter i föräldraskapet är alltså de väsentliga, oavsett förälderns kön eller om föräldrarna är sam- eller olikkönade.

Förutsättningarna för BHV att etablera relationer till föräldrarna är särskilt gynnsamma under barnets första tid. Delaktighet i den tidiga omvårdnaden ökar också föräldrars benägenhet att engagera sig i barnet över tid (4) och de attityder som nyblivna föräldrar möter under graviditet och på BVC har betydelse för deras engagemang och delaktighet i föräldraskapet (4-6).

Bekräfta pappans/den andra förälderns betydelse

Genom att bekräfta betydelsen av pappans föräldraroll kan BVC-personalen alltså bidra till att öka barns förutsättningar för ett engagerat föräldraskap från båda föräldrarna. I barnhälsovårdsprogrammet ingår därför enskilda samtal för såväl den födande som den icke-födande föräldern. Dessa besök ger BHV-sjuksköterskan en bild av miljön kring barnet och möjlighet att fånga upp föräldrarnas frågor och funderingar och eventuella behov av vidare stöd.

Enskilda föräldrasamtal är också relevanta då upprepade studier visat att föräldrastödet annars främst når mammor, trots att BHV-sjuksköterskor ser pappors föräldrakompetens som lägre än mammors (7-10). Kritik har upprepade gånger riktats mot bristen på jämställdhet i BHVs föräldrastöd i utredningar och av Socialstyrelsen (11,12-14).

En nyligen publicerad litteraturöversikt om pappors syn på föräldrastöd från BHV inkluderade sextiotvå studier och över 11.000 pappor (10). Översikten visade att pappor vill få kunskap om det späda barnet och dess omvårdnad och att föräldrastöd kan ha större relevans för pappor än för mammor eftersom män oftare har mindre socialt nätverk som föräldrar (10). Fokus på mamman i föräldrastödet kan också bidra till att reproducera traditionella könsroller hos föräldrarna genom ett underliggande budskap om att mamman är den som förväntas ta hand om barnet och dess vård.

Utsatta familjer

Pappors deltagande på BVC har ett starkt negativt samband med familjens köpkraft, vilket innebär att pappor i familjer med en svag ekonomisk och social situation har lägre tillgång till samhällets resurser för föräldrastöd (15). Detta är problematiskt då social och ekonomisk utsatthet ökar risken för psykisk ohälsa hos föräldrar och påverkar föräldrarnas möjlighet att ägna sig åt sitt barn (16). Sådan utsatthet, liksom faktorer som bristande engagemang under graviditeten och ett oplanerat föräldraskap, innebär också en ökad risk för att bristande föräldraengagemang hos pappan (17). Ett engagerat föräldraskap från pappan är av särskild vikt för barn i socioekonomiskt belastade familjer eftersom det visat sig specifikt minska risken för nedstämdhet och oro hos barnet (18).

Nedstämdhet hos föräldrarna

Under övergången till föräldraskapet påverkas såväl pappan som mamman psykologiskt och barnets första månader innebär ökad känslomässig sårbarhet hos föräldrarna (4,19). Den känslomässiga öppenheten gör föräldrarna mottagliga för barnets kommunikation och ökar förmågan till inlevelse i barnets behov och intentioner. Men den kan också ha ett pris eftersom den ökar risken för nedstämdhet och ångest, vilket i sin tur kan ha negativa konsekvenser för barnet (20,21). En sådan period av nedstämdhet hos pappan har konsekvenser för barnet, både på kort och lång sikt, såväl direkt (22) som genom inflytande på parförhållandet (23).

The Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS)

I det enskilda besöket med den födande föräldern vid 6-8 veckor ingår screening för postnatal nedstämdhet med frågeformuläret EPDS (Edinburgh Postnatal Depression Scale) (19,24). Det är den enda screening för depression som rekommenderas av Socialstyrelsen (26). För den förälder som inte fött saknas däremot vetenskaplig vägledning för sådan screening (26).

Socialstyrelsen skriver att partners till nyförlösta bör uppmärksammas för sin risk att utveckla depression, trots att det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten av EPDS hos dem (25). Icke-födande föräldrar erbjuds därför ett bredare samtal om sitt föräldraskap på BVC, och EPDS eller det kortare instrumentet Whooley, används på indikation om att föräldern eller medföräldern förefaller ha drabbats av psykisk ohälsa (26,27).

Läs mer

Depression hos nyblivna mammor och screening med EPDS

SKL - Jämställt föräldraskap

Referenser

Referenser till Enskilda föräldrasamtal

Manusförfattare:

Malin Bergström, barnpsykolog, docent, Barnhälsovården i Stockholms län

Faktagranskare:

Helena Nyström, barnhälsovårdsamordnare, Kronoberg

Publicerad:
2018-05-31