• Du har valt: Sörmland
Mat och dryck

Vegetariska koster till barn

Om den vegetariska kosten är väl sammansatt, innehåller berikade produkter och ger tillräckligt med energi och näring kan barn äta mat helt utan animaliska produkter.

För alla

För alla vid behov

För alla

  • Främja hälsosamma matvanor och ett adekvat energi- och näringsintag: (Se faktaruta nedan).
  • Identifiera barn som ges en helt växtbaserad kost (vegankost) samt barn med risk för otillräcklig vegetarisk kost enligt checklista ( se kapitlet "Checklista för att bedöma behov av ytterligare insatser" nedan.)
  • Uppmärksamma ohälsosamma matvanor, oavsett val av kost.

För alla vid behov

Vid identifierad

  • Helt växtbaserad kost.
  • Exklusionskost (en eller flera livsmedelsgrupper utesluts utan att ersättas).
  • Ensidig kost.
  • Frånvaro av berikade produkter och/eller tillskott vid behov.
  • Otillräcklig kunskap hos förälder/vårdnadshavare.

Åtgärd:

  • Erbjuda stöd, hälsovägledning, insatser och uppföljning efter behov.
  • Tvärprofessionell samverkan: - inom BHV med till exempel dietist och läkare.
  • Dietist kan bedöma behov av och rekommendera tillbörligt tillskott av enstaka näringsämnen eller multivitamin med lämplig sammansättning, dosering och administrationsväg.
  • Vid behov bedömning av nutritionsstatus via provtagning (läkare).

Uppföljning:

Det är viktigt att följa upp mat, ätande och tillväxt vid samtliga BVC-besök eftersom matvanor förändras med tiden. Ta gärna hjälp av denna: Vegetarisk bedömningsmall

För alla vid behov

Vid behov av ytterligare insatser

Helt växtbaserad kost med samtidig förekomst av:

  • Bristande tillväxt.
  • Oro över näringsintag.
  • Uppvisade tecken på näringsbrist.
  • Matsvårigheter som till exempel selektivt ätande, liten aptit etc.
  • Om berikade produkter och tillskott ej används.
  • Födoämnesallergi
  • Omsorgssvikt utifrån barnets behov av näring.
  • Psykisk ohälsa eller tidigare ätstörning hos förälder som påverkar förhållande till mat och ätande.

Åtgärd:

  • Remiss till annan vårdgivare t.ex. dietist, barnklinik, barnmottagning.
  • Vid omsorgssvikt samverkan med socialtjänst.

Checklista för att bedöma behov av ytterligare insatser

För att bedöma barnets intag och behov av insatser av till exempel dietist kan denna checklista användas som stöd: Vegetarisk bedömningsmall

Detta kan dietisten bidra med:

  • Fördjupad kostnamnes
  • Kartläggning av kunskapsnivå och förmåga hos föräldrar/vårdnadshavare
  • Kartläggning och beräkning av energi- och näringsintag hos barnet
  • Adekvat och riktad kostrådgivning inklusive information av berikade produkter
  • Vid behov rekommendation av kosttillskott inklusive sort, mängd och administration
  • Vid behov ge kontinuerlig uppföljning under barnets BVC-tid då behov och förhållanden förändras under uppväxten.

Vilka barn bör bedömas av läkare?

Barn som får helt eller delvis växtbaserad kost och uppvisar samtidiga frågeställningar enligt nedan bör träffa läkare och även dietist. Remittera enligt lokal rutin.  

  • Barn till förälder som ätit helt växtbaserat utan tillskott under graviditet
  • Barn med avvikande tillväxt
  • Barn med samtidig födoämnesallergi
  • Barn med uttalat ensidig kost på grund av ätsvårigheter eller annan orsak
  • Barn som uppvisar bristsymtom som till exempel trötthet, apati, utvecklingsförsening, neurologiska symtom
  • Vid behov av provtagning på grund av oro eller bristsymtom (15).

Definitioner och begrepp

Olika typer av vegetariska/växtbaserade koster:

  • Laktovegetarisk kost - mat från växtriket, men inkluderar även mjölk och mjölkprodukter.
  • Lakto-ovo-vegetarisk kost - innebär att man äter mat från växtriket, men inkluderar även mjölkprodukter och ägg.
  • Pescetariansk kost - mat från växtriket, men inkluderar även fisk och skaldjur. Kan även innefatta ägg och mjölkprodukter.
  • Semi-vegetarisk kost/flexitarisk kost – mestadels mat från växtriket men med inslag från djurriket, till exempel kött, fisk, mjölk, ägg.
  • Växtbaserad kost/vegankost - innebär att endast livsmedel från växtriket ingår.
  • Veganism - begreppet innefattar ofta ett mer omfattande etiskt avståndstagande från djurprodukter där växtbaserad kost utgör grunden.  

Växtbaserad kost kan rekommenderas

Olika anledningar till att välja växtbaserad kost

Det finns många olika anledningar till att människor väljer att äta helt eller delvis växtbaserad kost. De tre huvudsakliga anledningarna till den ökade populariteten är av miljömässiga, hälsomässiga och djuretiska skäl. För en del är det även en del i en religiös eller spirituell övertygelse. En del väljer även att äta mer vegetarisk mat utifrån ekonomiska aspekter (11).  Det är även bra att ha i åtanke att en växtbaserad kost, eller annan strikt exklusionskost, kan vara en del av en ätstörning genom möjligheten att kunna kontrollera sin kost och vikt. Det kan därför vara värdefullt att fråga föräldrarna om tidigare eller pågående ätstörningsproblematik samt uppmärksamma signaler som överdrivet fokus på hälsa, barnets vikt och ätande, mängden fett i barnmaten, begränsningar och konflikter i matsituationen (12–13).

Växtbaserad kost är lämpligt i livets alla stadier

Vegetarisk kost, inklusive helt växtbaserad kost, har från forsknings- och myndighetshåll relativt samstämmigt bedömts vara lämplig i livets alla stadier, inklusive under graviditet, amning samt späd- och småbarnsåren. Detta under förutsättning att den är välplanerad och innehåller tillräckligt med näring. Tidigare avrådde Livsmedelsverket från vegankost till barn under två år, men det görs inte längre då utbudet av bra berikade produkter blivit större vilket möjliggör att det går att sätta samman en bra växtbaserad kost även för små barn. En förutsättning för detta är emellertid att användning av berikade produkter och vid behov även att kosttillskott accepteras (4). Det är även viktigt att föräldrarna till barnen har god kunskap i näringslära och är införstådda i barns speciella behov, så att de kan erbjuda sina barn en välbalanserad kost även utan animaliska produkter (5). Till skillnad från ovan beskrivna kost, avråds barn från extrema varianter av växtbaserade koster, som till exempel makrobiotisk kost och kost som är helt fruktbaserad. Dessa koster anses olämpliga och avråds helt till barn (8).

Vegetarisk kost passar alla åldrar men inte alla individer

En helt växtbaserad kost kan därmed passa alla åldrar, men däremot inte alltid för alla individer. För en del barn kan det till och med vara direkt olämpligt. Det kan röra sig om barn med extra stort energi- och näringsbehov till exempel bland barn som är för tidigt födda, har otillräcklig tillväxt, har födoämnesallergier och/eller är selektiva i sitt matval. För dessa barn kan en helt växtbaserad kost vara otillräcklig. Därför bör varje enskilt fall diskuteras med läkare och/eller dietist med barnkompetens. I de fall där barn bedöms ha ett inadekvat energi- och näringsintag behöver vården nyttja sin professionella kunskap och utifrån barnets bästa resonera med föräldrar om behov av att inkludera livsmedel för att säkerställa barnets hälsa och utveckling. Här kan dietister och läkare bidra med sin kompetens som ett stöd för BHV-sjuksköterskan.

Den växtbaserade kostens hälsofördelar

Forskning visar att en helt eller delvis växtbaserad kosthållning är associerad med en rad hälsofördelar hos vuxna som till exempel en minskad risk för vanliga folksjukdomar som hjärt- och kärlsjukdom, diabetes och fetma (1). Forskning och långtidsuppföljning av effekter av en helt växtbaserad kost hos barn är än så länge sparsam och bristfällig och det är inte ännu fullt klarlagt hur vegetarisk mat påverkar riskfaktorer för våra folksjukdomar hos barn i åldern 6 månader till 5 år. En studie på barn i åldern 5- till 10 år där man jämförde tillväxt, kroppsammansättning, hjärt-kärlrisk samt nutritionella risker mellan veganer, vegetarianer och blandkostare, visade på att barn som åt vegankost hade en lägre riskprofil för hjärt-kärlsjukdomar, men samtidigt även en ökad risk för otillräckligt näringsintag, lägre benmassa samt var kortare i längd.  Gruppen med vegetarisk kost visade mindre uttalade näringsbrister men hade däremot en mindre fördelaktig hjärt-kärlprofil än veganerna (14).

 

Fördelar med växtbaserad kost (helt eller delvis)

  • Miljömässigt - mindre klimatpåverkan med större andel växtbaserad mat och mindre del animaliska livsmedel.
  • Hälsomässiga - minskar risken för sjukdomar som hjärtkärlsjukdomar, men även cancer, diabetes mellitus typ 2, högt BMI.
  • Lägre matkostnader.

Utmaningar med en helt växtbaserad kost

  • Ökad risk för otillräckligt energi- och/eller näringsintag om kosten inte är välplanerad, med risk för näringsbrister och dess följder.
  • Eventuell påverkan på längdtillväxt - kan bli kortare.
  • Mer tidskrävande att planera och komponera fullvärdiga måltider.
  • Kräver mer intresse och kunskap kring näringslära och näringsbehov hos föräldern för att få kosten fullvärdig.

Barn 0–1 år

Bröstmjölk och bröstmjölksersättning

Bröstmjölk och/eller bröstmjölksersättning (BME) är den bästa maten för det lilla barnet. Ammande som har en växtbaserad kosthållning behöver tillräckligt intag av vitamin B12. för att även täcka barnets behov vilket kan ske via berikade livsmedel och/eller kosttillskott (15–16). I de fall där den ammande äter helt växtbaserat och inte har ätit B12-berikade livsmedel eller tillskott under graviditeten bör barnet få vitamin B12 direkt från födseln. Rådgör med läkare. Om föräldrar väljer att ge små barn helt växtbaserad kost är det bra om barnet får bröstmjölk längre än under första levnadsåret, eftersom det då blir lättare att täcka barnets energi- och näringsbehov (17).

Om barnet av olika skäl inte kan få bröstmjölk alls eller i tillräcklig mängd, är industrins bröstmjölksersättning det enda alternativet. BME, antingen gjord av komjölk eller soja, har en sammansättning av näringsämnen som är anpassade till barnets behov. Vanlig BME är i regel komjölksbaserad, vilket även gäller hydrolysat avsedda vid mjölkproteinallergi. Det finns sojabaserad BME, men saknas idag på den svenska marknaden.

Matintroduktion av växtbaserad kost

Att introducera en växtbaserad kost till barn skiljer sig inte nämnvärt från att introducera en traditionell blandkost, men det är av stor vikt att redan från början inkludera berikade produkter, som till exempel berikad gröt eller välling, i tillräcklig mängd. Det är även viktigt att näringsrika och fullvärdiga vegetariska alternativ introduceras som kan ersätta de livsmedel som utesluts från djurriket. Läs mer om matintroduktion.

Det kan vara en utmaning för små barn att täcka hela sitt energibehov med en uteslutande växtbaserad kost då den generellt är fiberrik och voluminös.  Här kan anpassningar för det lilla barnet behöva göras. Den fiberrika maten kan även vara något utmanande för små barns magar och kräver sedvanlig följsamhet till barnets behov. Mer om detta finns längre ner under rubriken: Lugn och fin mage. 

Forskning visar att tidig introduktion av alla livsmedelsgrupper inklusive fisk, tillagat ägg, mjölk samt finfördelade nötter och baljväxter inklusive jordnötter under det första levnadsåret sannolikt kan bidra till att förebygga utveckling av födoämnesallergi. Föräldrar bör upplysas om att det kan innebära en viss ökad risk för barnet att senare utveckla en födoämnesallergi, om det själv väljer att introducera dessa delar i kosten utan tidig exponering under småbarnsåren. Läs mer om allergiförebyggande råd

Dryck

Vatten är en bra törstsläckare och måltidsdryck. Från ett års ålder är även mjölk alternativt berikad vegetabilisk dryck en viktig måltidsdryck och näringskälla.

Barn 1-5 år

När barnet är kring ett år kan de börja äta mer likt övriga familjen. För små barn är dock energi- och näringsbehovet betydligt högre per kilo kroppsvikt än för vuxna. Dessutom orkar barn inte äta lika stora portioner som vuxna. Därför behöver man vara extra uppmärksam så att barnets mat blir tillräckligt energi- och näringsrik. Detta gäller inte minst barn som äter helt eller delvis växtbaserad kost som ofta är mer fiberrik och voluminös samt innehåller mindre energi än en blandkost. För små barn kan mängder fullkorn och fibrer i kosten behöva begränsas till fördel för en större andel energirika livsmedel. Ofta behövs även fler måltider per dag, mer energirika mellanmål samt ibland ytterligare fettberikning.

Genom att följa faktarutan nedan ökar chanserna för ett bra energi- och näringsintag.

Berikade produkter

När en eller fler livsmedelsgrupper utesluts som vid en helt eller delvis växtbaserad kost kan näringsintaget bli otillräckligt och maten kan sannolikt behöva kompletteras med berikade produkter och ibland även tillskott av ett eller fler näringsämnen. Ta hjälp av dietist för att bedöma behovet. Exempel på bra berikade produkter vid växtbaserad kost är till exempel industritillverkad gröt och välling, tillskottsnäring samt berikad vegetabilisk dryck och ghurt från till exempel havre och soja. Rekommendationen är som för alla barn ett lågt saltintag. Det är dock viktigt att saltet som används är jodberikat.

Är all vegetarisk mat hälsosam?

I dag sätter många likhetstecken mellan vegetarisk kost och en hälsosam kost. Det finns dock många vegetariska hel- och halvfabrikat som är rika på salt och mättat fett och därmed inte mer hälsosamma än sina motsvarande produkter med kött. Det många kanske inte tänker på är att dessa produkter sällan heller bidrar med samma näring som ursprungsprodukterna med till exempel kött, fisk eller mjölk. Ofta är till exempel innehållet av järn och B12 betydligt lägre i de vegetariska alternativen och ofta saknas även berikning av produkterna för att kunna likställas näringsmässigt med ett animaliskt alternativ.

Om den vegetariska maten är hälsosam och näringsrik beror alltså helt på vilka livsmedel som inkluderas och exkluderas, på samma sätt som vid en blandkost. Det är därför bra att granska näringsinnehållet på de produkter som väljs.

Praktiska hjälpmedel

Tallriksmodellen

Tallriksmodellen är ett bra hjälpmedel för att få balanserade och näringsrika måltider. Bilden nedan (bild 1) är en tallriksmodell anpassad för vegetariska måltider.

  • En del av tallriken består av grönsaker, rotfrukter, frukt och bär
  • En del av tallriken består av till exempel potatis, pasta, ris, matgryn, quinoa, couscous, bulgur och bröd.
  • En något mindre del av tallriken består av bönor, ärtor, linser, tofu, Quorn, sojabönsprodukter, vegobiffar etc. Vid en lakto-ovo-vegetarisk måltid ingår även ägg, ost, mjölkprodukter.
  • Bra fettkällor att använda vid matlagning och vid måltider är: rapsolja och rapsoljebaserade matfetter, vinägrett, nötter och fröer. Fisk är även en god källa till omega-3.
Bild 1. En lakto-ovo-vegetarisk tallriksmodell.

Matcirkeln - vegetarisk kost

Matcirkeln är ett hjälpmedel för att få variation på maten.  Varje grupp i matcirkeln innehåller olika typer av livsmedel och näringsämnen. Det är bra om livsmedel från alla grupper ingår dagligen och att det blir en viss variation inom respektive grupp.  Här nedan är en bild (bild 2) på en vegetarisk matcirkel, där kött, fisk, kyckling och mjölkprodukter ersatts med vegetariska alternativ.

 

Bild 2. Vegetarisk kostcirkel där animaliska livsmedel har ersatts med vegetariska alternativ. Illustration: Rebecca Landmér, Angereds Närsjukhus, Västra Götalandsregionen
En grön cirkel med ett vitt nyckelhål

Nyckelhålet

Även vid en vegetarisk kosthållning är det bra att välja nyckelhålsmärkta livsmedel för att få hälsosamma alternativ, med avseende på hälsosamma fetter, fullkorn, fibrer, socker och salt. Läs mer på Livsmedelsverkets sida om Nyckelhålet.

 

Lugn och fin mage

Barn kan få bullrig och lös mage om mycket fibrer och gasbildande livsmedel som kål, bönor, ärter och lök ingår. Om så är fallet kan man prova att minska mängden gasbildande- och fiberrika livsmedel samt finfördela maten mer. Att ge bröd som inte är så fiberrikt samt gröt och välling utan fullkorn kan också lugna magen.

Baljväxter är kända för att vara gasbildande. Adzukibönor, mungbönor och linser brukar vara mindre gasbildande. Groddar är näringsrika och ger sällan problem med magen. Om man kokar torkade bönor finns det också lite knep för att minska den gasbildande effekten; blötläggning och byte av kokvattnet kan hjälpa, liksom att man finfördelar dem väl. Man kan också klämma ur innehållet och slänga skalen. Men framför allt är det viktigt att introducera baljväxter i lugn takt så att barnets mage hinner anpassa sig.

Tillväxt och utveckling

För att växa och utvecklas optimalt behöver barn tillräckligt med energi och näringsämnen. Strikta, ensidiga exklusionskoster bör därför inte ges till barn.

Det finns studier som visar på att barn kan växa långsammare och bli kortare på en helt växtbaserad kost. Det är därför viktigt att följa barns tillväxt noga vid helt växtbaserad kost samt vid andra exkluderande koster, då det kan finnas en ökad risk för otillräckligt intag med påverkan på barns tillväxt, hälsa och utveckling (14, 18).

Bedömning av barns tillväxt

Kosttillskott

Kosttillskott till barn är komplicerat då det på den svenska marknaden saknas tillskott som är avsedda för de allra minsta barnen. Dessutom kan mängden av vitaminer och mineraler vara väldigt varierande mellan olika fabrikat och det saknas även ett kontrollorgan för den marknaden som säkerställer att innehållet stämmer med information på förpackningen.

Istället får man förlita sig till berikade produkter som berikad gröt och välling samt berikade havre- och/eller sojaprodukter. Det är viktigt att ta till vana att läsa innehållsförteckningar för att säkerställa att produkten verkligen är berikad med för livsmedlet relevanta näringsämnen som till exempel B12, kalcium, D-vitamin och järn. Bra att känna till är att de ekologiska dryckerna endast berikas med D-vitamin. Dietist kan vid behov rekommendera kosttillskott även till mindre barn där det tas hänsyn till specifika behov, dos och säker administrationsväg.

Multivitamineraltillskott

Från 3 års ålder finns både multivitamineraltillskott och en del kosttillskott för enskilda näringsämnen för barn som kan användas som komplement vid behov. Tillskott bör inte sättas in eller tas slentrianmässigt utan bör endast användas efter en nutritionell bedömning och ordination av dietist eller läkare med kompetens inom området. Vid en näringsmässigt fullgod kost, eller vid val av ett tillskott som inte är balanserat för behovet, kan det totala intaget av vissa näringsämnen överskrida rekommendation och riskera att nå toxiska gränser.

Läs mer:

Säkra kosttillskott till konsument - livsmedelsverket.se

Kosttillskott - Kontrollwiki - livsmedelsverket.se

Faktablad_fakta_om-kosttillskott.pdf - livsmedelsverket.se

Energi, näring och livsviktiga fettsyror

Vid en helt eller delvis vegetarisk kost finns det några näringsämnen man behöver tänka extra på som vitamin B12, D-vitamin, järn, jod, selen, zink, kalcium, omega-3 (DHA) och protein. Generellt gäller att ju fler livsmedel som utesluts ur kosten desto svårare är det att få till en kost som ger all näring och energi som barn behöver. För att säkerställa näringsintaget är det bra att följa råden i faktaruta ovan. Varje näringsämne har sina specifika funktioner i kroppen och är olika enkla eller svåra att få till ett tillräckligt intag av. Några är även direkt skadliga vid ett för högt intag vilket kan bli en risk vid okontrollerad substituering med till exempel multivitamineraltabletter eller vid intag av flera olika tillskott samtidigt.

Protein

Det är sällan problem att täcka barnets proteinbehov med en växtbaserad kost men om energiintaget blir för litet används proteinet istället som energi vilket då kan påverka tillväxten. Samtliga måltider bör innehålla någon vegetabilisk proteinkälla. Bra vegetabiliska proteinkällor är bönor, ärtor, linser, soja- och ärtprodukter, tofu eller Quorn. Även vegetabilisk dryck, kokt quinoa, spannmålsprodukter, nötter och frön innehåller protein. Barn som äter växtbaserat behöver få proteinrika livsmedel vid flera av dagens måltider. Läs mer om protein på livsmedelsverket.se

Översiktstabell

imagec9u38.png

Vitamin B12

Vitamin B12, även kallat kobalamin, är ett livsnödvändigt ämne som kroppen inte själv kan tillverka utan behöver finnas i det vi äter. Det behövs för att bilda röda blodkroppar och för att nervsystemet ska fungera och utvecklas. Allvarlig brist kan leda till blodbrist och i allvarliga fall ge irreversibla skador på hjärna och nervsystem. Vanligaste orsaken till brist av vitamin B12 hos barn är en kost baserad på enbart vegetabilier (8). Vitamin B12 hittas i animaliska produkter såsom kött, fisk, ägg och mejeriprodukter. Man kan även hitta inaktiva former av vitamin B12 i vegetabiliska produkter, men kroppen kan inte tillgodogöra sig dem. Det är därför nödvändigt att redan från början använda sig av berikade produkter eller tillskott i tillräcklig mängd, och att mammas intag är tillgodosett vid amning. Bröstmjölkens innehåll av vitamin B12 beror på mammans B12-nivåer. Till barn där mamman har låga nivåer av B12 eller inte tar tillskott under amning kan substituering även till barnet vara nödvändig (8, 13).

Vitamin B12 är ett vattenlösligt vitamin med låg risk med högt intag. Överskott utsöndras via urinen.

I tabellen nedan finns information om innehåll i några viktiga livsmedel. För rekommenderat dagligt intag se översiktstabell ovan.

image4th0p.png

För bedömning av eventuellt behov av substituering av vitamin B12 konsultera läkare och/eller dietist.

Järn

Näringsbrister hos barn är ovanligt i Sverige men ett undantag är järn då små barn har ett extra stort järnbehov. Järn är en livsnödvändig beståndsdel i kroppen och en förutsättning för normal utveckling hos ett nyfött barn och allvarlig järnbrist hos barn kan påverka den mentala utvecklingen. Detta gäller även vid blandkost. En helt växtbaserad kost blir lätt järnfattig, därför är det särskilt viktigt att det används berikade produkter som till exempel industritillverkad gröt eller välling i tillräcklig mängd, detta utöver järnrika vegetabiliska livsmedel som till exempel baljväxter. 
Läs mer om järn på livsmedelsverket.se

Förvara alltid järn, i form av kosttillskott, oåtkomligt för barn. Detta eftersom mycket höga doser av järn kan vara dödligt giftigt, speciellt för barn. Tidiga symtom kan vara magont, kräkningar och diarré. 

Föräldramaterial - VGR

Tips på järnrik mat till barn som äter växtbaserat

  • Bönor, ärter, linser, tofu och andra sojaprodukter, till exempel sojakorv och sojafärs, både till lunch och middag.
  • Järnberikad gröt och välling, åtminstone upp till två års ålder.
  • Nötter och jordnötssmör, frön och torkad aprikos i till exempel i müsli, gröt eller smoothie kan också bidra med järn.
  • Fullkornsalternativ av till exempel bröd, pasta, flingor, gryn, gröt innehåller mer järn än produkter med vitt mjöl.
  • Tillskottsnäring alternativt berikad mjölkdryck för barn.
  • C-vitamin som finns i grönsaker, frukt och bär ökar upptaget av vegetabiliskt järn och det är därför bra att måltiderna innehåller det.
  • Laga gärna mat i järngryta eller gjutjärnspanna.

I tabellen nedan finns information om innehåll i några viktiga livsmedel. För rekommenderat dagligt intag se översiktstabell ovan.

image2uhco.png

För bedömning av eventuellt behov av substituering av järn konsultera läkare och/eller dietist.

D-vitamin

På Rikshandbokens sida om D-vitamin finns fakta samt tabell med information om innehåll i några viktiga livsmedel. Rekommenderat dagligt intag, se tabell. Barn som äter helt växtbaserad kost rekommenderas fortsätta med D-droppar även efter två års ålder.

D-vitaminet i de läkemedelsklassade D-dropparna som delas ut på BVC utvinns ur fårull, men inga animaliska rester finns kvar i färdig produkt. De flesta föräldrar som väljer att ge sina barn en växtbaserad kost accepterar dessa droppar medan en del önskar vara mer strikta i sitt förhållningssätt. De som önskar andra D-vitaminpreparat får i så fall köpa dessa själva men bör då upplysas om att dos och rekommendation kan skilja sig från de som delas ut på BVC. Dessa omfattas heller inte av läkemedelsförsäkring då de inte är läkemedelsklassade. D-vitamin i för höga doser kan vara skadligt och det är viktigt att inte kombinera flera olika D-vitamininnehållande kosttillskott.

DHA (omega-3)

Fleromättade fetter är livsnödvändiga. Kroppen kan inte själv tillverka dem utan vi måste få i oss dem via maten. Fet fisk är tillsammans med bröstmjölk och bröstmjölksersättningar i praktiken de enda livsmedel som innehåller omega-3-fettsyrorna DHA och EPA, som är viktiga för barns utveckling. Därför är det bra om barn som äter vegetarisk mat får fet fisk ibland, som ett komplement. Om barn inte äter fet fisk är det viktigt att det får rapsolja och rapsoljebaserade matfetter, eftersom de innehåller omega 3-fett som till viss del kan omvandlas till DHA. Även valnötter och linfröolja innehåller omega-3 (19).
Läs mer om fleromättat fett, omega-3, omega-6 på livsmedelsverket.se

Rekommenderat intag av omega-3 är (minst) 1% av energiintaget, vilket motsvarar:

  • Barn 1 år: 1 msk rapsolja
  • Barn 2 år: drygt 1 msk rapsolja
  • Barn 5 år: 1–2 msk rapsolja

I växtriket är det enbart alger som innehåller den längsta omega-3 fettsyran - DHA. För barn som inte äter fisk kan algoljetillskott ges. Europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten (Efsa) bedömer att 100 mg DHA kan vara en tillräcklig mängd för barn under två år. Höga doser DHA kan även ha en antikoagulanteffekt och DHA ska därmed inte överdoseras (17). Det är viktigt att algolja inte förväxlas med andra algprodukter som kan innehålla skadligt höga mängder jod.

Ger man tillskott av algolja i kapsel, går det bra att skära ett litet hål i kapseln för att kunna ge oljan med sked. För gravida och ammande som inte äter fisk kan tillskott av 200 mg DHA dagligen i form av fisk- eller algolja vara en lämplig dos.

Kalcium

Kalcium är en viktig mineral som har en rad viktiga funktioner i kroppen, bland annat för uppbyggnad av skelett och tänder och är därmed viktigt för barns tillväxt. Kalcium finns främst i mjölkprodukter, och för barn som inte dricker eller äter detta är det viktigt att säkerställa att kalciumintaget istället tillgodoses via kalciumberikade produkter eller tillskott.

För barn över ett år ger 3–5 dl mjölk, fil och/eller yoghurt eller motsvarande mängd berikad vegetabilisk produkt ett bra dagligt intag av kalcium. Även berikad gröt, välling samt tillskottsnäring är goda källor till kalcium för små barn. Observera att ekologiska eller kravmärkta produkter inte är berikade med kalcium. Om denna mängd inte uppnås kan dietist eller läkare ordinera supplementering med kalciumtillskott. Kalciumtillskott kan köpas på apotek.

Långvarig brist på kalcium kan orsaka benskörhet samt även leda till tillväxthämning. Kalcium kan överdoseras. Främst genom intag av kosttillskott vilket i kombination med högt intag av D-vitamin kan leda till hyperkalcemi, förkalkning av kroppens vävnader, njursten och njurskador.

I tabellen nedan finns information om innehåll i några viktiga livsmedel. För rekommenderat dagligt intag se översiktstabell ovan. Läs mer om kalcium på livsmedelsverket.se 

imagedg9qr.png

Selen

Selen ingår i antioxidantförsvar och behövs för ämningsomsättningen. Selen finns i nästan all mat men halterna varierar. De livsmedel som innehåller mest är fisk, inälvsmat, nötter, fröer, mjölk, ost och ägg. Vid en helt eller delvis växtbaserad kost faller därmed de flesta selenkällor bort. Selen hittas även inom växtriket men svenska jordar är fattiga på selen. Därför är det bra att variera med importerade vegetabilier som spannmålsprodukter, baljväxter, nötter och frön. Industritillverkad barngröt och välling är inte berikad med selen.

Allvarlig brist på selen kan bland annat leda till hjärtmuskelförändringar och forskning indikerar även att brist kan öka risk för vissa cancerformer. Det är sällan selenbrist identifieras, men de som äter växtbaserat har en ökad risk för ett bristande intag. Selen i högre doser är giftigt och ska inte överdoseras. Läs mer om selen på livsmedelsverket.se

I tabellen nedan finns information om innehåll i några viktiga livsmedel. För rekommenderat dagligt intag se översiktstabell ovan.

imagerc6mx.png

Zink

Zink är ett livsnödvändigt mineral som ingår i många av kroppens enzym i omsättningen av bland annat protein, fett, kolhydrater och vissa vitaminer. De vanligaste källorna till zink är kött, mejeriprodukter samt fullkornsprodukter. Även inälvsmat, musslor, ost och nötter är rika på zink. Upptaget av zink underlättas av animaliska proteiner och om man äter mat som är strikt växtbaserad rekommenderas därmed ett intag som är 25–30 procent högre än vad som anges i tabell. Industritillverkad, berikad gröt och välling samt nötter är goda källor till zink för barn som äter uteslutande växtbaserad kost.

För rekommenderat dagligt intag av zink se översiktstabell ovan.

Risk för brist på zink bedöms som låg men kan ge tillväxthämning och störd utveckling hos barn. Efsa har fastställt en övre gräns för säkert intag för vuxna till 25 milligram zink per dag men det anges ingen sådan gräns för barn. Ett för högt intag kan störa omsättning av andra mineraler och spårämnen. Risk för ett överintag från endast maten anses som låg.
Läs mer om zink på livsmedelsverket,se

Jod

Jod spelar en central roll för kroppens ämnesomsättning. Jod finns framförallt i fisk, mjölk och ägg. Det kan därför vara svårt att få tillräckligt av jod vid en växtbaserad kost om dessa livsmedel utesluts helt. Jod finns däremot i jodberikat salt och det är därför av största vikt att den lilla mängd salt som används i barnets mat är joderat, för att undvika brist på jod.

Joderat salt innehåller 50 mikrogram jod per gram salt. Vilket innebär att ett barn på 6–11 mån behöver cirka 1 gram salt per dag för att täcka rekommenderat intag av jod, för barn i åldern 1–2 år behövs 1,5 gram per dag och för barn 2–5 år ca 2 gram per dag. 1 tsk salt motsvarar 6 gram.

För rekommenderat dagligt intag av jod se översiktstabell ovan.

Brist på jod leder till struma, förstoring av sköldkörteln. Jodbrist under fosterstadiet är särskilt allvarligt och kan störa utvecklingen av nervsystemet, den fysiska utvecklingen och leda till psykiska utvecklingsstörningar. Därför är det extra viktigt att få i sig tillräckligt med jod under graviditet och amning.

Även höga halter av jod är skadligt. Barn bör därför aldrig få algpreparat eller andra kosttillskott som innehåller jodhalter som överskrider rekommenderat dagligt intag. Ofta framgår inte jodhalten av märkningen vilket innebär att tillverkaren behöver kontaktas för att få uppgifter om halten. Om algtillskott används är det därför viktigt att använda sig av ett algoljetillskott (se stycke om DHA) för att minimera risken för höga halter jod.

Livsmedelsdatabas med näringsinnehåll i olika livsmedel

Livsmedelsverket har en livsmedelsdatabas som kan användas för att söka näringsinnehåll i olika livsmedel.

Helt växtbaserad kost under graviditet och amning

Gravida och ammande uppmanas av Livsmedelsverket att upplysa både barnmorska såväl som BHV-personal om de äter en helt växtbaserad kost och att de kan vara i behov av att träffa en dietist för att se över näringsintag och få individanpassade råd. Detta är särskilt viktigt om kvinnan och/eller barnet även är allergiskt mot något livsmedel eller om man av andra skäl utesluter flera livsmedel. Då näringsstatus avspeglar sig i bröstmjölken är det av vikt att identifiera om den ammande äter en helt eller delvis växtbaserad kost samt om berikade produkter används i tillräcklig mängd eller substituering sker med nödvändiga kosttillskott i tillräcklig dos. Näringsstatus kan bedömas med hjälp av provtagning.

Läs mer om vegokunskap för gravida och ammande på livsmedelsverket,se

Bakgrund

Allt fler väljer idag att äta mer av vegetarisk mat och utbudet av vegetariska alternativ i butik och på restauranger har ökat närmast explosionsartat. Detta är en positiv utveckling både för hälsan och för miljön. En mer växtbaserad kost med mycket grönsaker, baljväxter, frukt, bär, nötter och fröer är associerad med stora hälsofördelar och ett minskat köttätande ger även en mindre klimatpåverkan (1–2). Att barn tidigt erbjuds sådan mat är därför fördelaktigt.

Samtidigt är en uteslutande växtbaserad kost inte näringsmässigt fullvärdig och det krävs berikade produkter, och ibland även tillskott med näringsämnen, för att tillgodose kroppens näringsbehov (3–4). Små barn har dessutom ett högt energi- och näringsbehov per kilo kroppsvikt, vilket ställer höga krav på matens sammansättning och föräldrars kunskap i bland annat näringslära (5). The European Society for Paediatric Gastroenterology Hepatology and Nutrition (ESPGHAN) skriver i sin rapport från 2017 att vegankost endast bör ges till barn under adekvat medicinskt eller nutritionellt överseende och att föräldrar behöver förstå allvaret i riskerna vid bristande följsamhet till de behov av supplementering som kosthållningen innebär (6).

Det är viktigt att barnhälsovården bemöter alla familjer med ett öppet sinne och med respekt (7). Detta gäller även olika val av kost. Majoriteten av dem som väljer att äta helt växtbaserat är väl pålästa, kunniga och lyhörda för barnets behov och lyckas ofta tillgodose barnets nutritionella behov. Det är dock en skillnad på det lilla, växande barnets behov och förälderns egna och där behöver barnhälsovården möta upp och stötta föräldrar för att säkerställa ett fullgott energi- och näringsintag över tid (8–9). Enligt barnkonventionen, artikel 24, ska det säkerställas att alla grupper i samhället, särskilt föräldrar och barn, får information om och har tillgång till undervisning om bland annat näringslära (10).

Regionala tillägg

Regionala tillägg finns, men inte för ditt val

Till toppen av sidan