Grunda sunda vanor
Grunda Sunda Vanor är ett barncentrerat hälsosamtal med pedagogiska bilder som stödjer hela familjen. Modellen syftar till att främja och öka barnets delaktighet i samtalen om hälsosamma levnadsvanor.
Ett barncentrerat hälsosamtal
Grunda sunda vanor (GSV) är en modell för ett barncentrerat hälsosamtal där BHV-medarbetaren har stöd av ett pedagogiskt bildmaterial. Grunda sunda vanor-modellen ligger i linje med både nationella och internationella strategier och styrdokument för hälsofrämjande och förebyggande arbete, konventionen om barnets rättigheter samt familjestödjande program.
Ett familjestödsprogram inkluderar hela familjen och består av komponenter som hälsosamtal, hälsovägledning och praktiska inslag för att främja hälsosamma matvanor och ökad fysisk aktivitet. Insatsen är vanligen teoribaserad och utgår från en strukturerad samtalsmodell (1).
GSV-modellen har en hälsofrämjande ansats och ett familjeterapeutiskt förhållningssätt med lösningsfokus där man identifierar skydds- och riskfaktorer. Man arbetar för att utveckla, stödja och stärka familjens styrkor och resurser, med syftet att stärka familjens kontroll över det som kan påverka hälsan, så kallad empowerment (2).
Syftet med samtalsmodellen är att
- främja barnets delaktighet i samtalet
- främja hälsosamma levnadsvanor
- stärka familjens empowerment, delaktighet och health literacy
- främja en god hälsa och tillväxt
- förebygga övervikt, obesitas och karies.
Modellen bygger på komponenterna förhållningsätt, samtal och verktyg som leder till en process (se bild 1):
- barnets och föräldrars delaktighet
- aktiv diskussion och reflektion
- öppna frågor
- kontextualisera
- omformulera i positiva reflektioner
- icke dömande och icke skuldbeläggande
- neutralitet och nyfikenhet
- tilltro
- skapa relationer
- ett salutogent, familjeterapeutiskt och lösningsfokuserat förhållningssätt.
Läs mer Barnhälsovårdens folkhälsoarbete - barnhälsovård utifrån en hälsofrämjande ansats
En universell del och en riktad del
Grunda-sunda-vanor-modellen består av två delar, en universell del till alla barn och deras familjer vid hälsobesöket på BVC, och en riktad del till familjer när övervikt eller obesitas har identifierats hos barnet. I den här artikeln är det den universella delen som beskrivs.
Grunda sunda vanors universella del består av ett strukturerat hälsosamtal mellan BHV-sjuksköterska, barnet och föräldrarna med åtta illustrerade bilder. Bilderna har fokus på frukt- och grönsakskonsumtion, drycker, äta varierat, portionsstorlek, stillasittande, fysisk aktivitet, tandborstning och sovvanor (2).
Bildpromenaden
Pedagogiska bilder
Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter är grundläggande i barnhälsovårdens arbete. Grunda sunda vanor-modellen utgår från perspektivet där barnets bästa kommer främst, det vill säga barnets perspektiv, ett barnperspektiv och ett barnrättsperspektiv. Modellen har en hälsofrämjande ansats där empowerment och delaktighet är bärande delar. I Grunda sunda vanor-modellen främjas barnets delaktighet genom att sjuksköterskan har fokus främst på barnet, ställer frågor till barnet, använder pedagogiskt, illustrativt bildmaterial och ger barnet stort utrymme i samtalet.
BHV-sjuksköterskan introducerar bilderna en och en för barnet och guidar barnet genom en så kallad bildpromenad, där hen samtalar om bilden, aktiverar och involverar barnet i samtalet, och även föräldern. Ett troll är huvudfigur i bilderna och är den som berättar för barnet och familjen och ställer nyfikna frågor. Samtalet fortsätter utifrån upptäckter och svar, likt en interaktiv berättelse. Bildpromenaden som delvis har några abstrakta figurer ger ofta oväntade, spännande upptäckter, intressanta reflektioner och samtal (2, 3).
Berättelsen fångar barnets intresse
Prata med inlevelse och gör bildpromenaden till en upplevelse. Använd olika röstlägen, betona vissa saker och detaljer, använd gester och minspel. Genom att bildpromenaden blir en interaktiv berättelse skapas förutsättningar för att fånga barnets intresse. Se till att barnet och föräldern sitter nära varandra och bjud aktivt in föräldern i samtalet och i berättelsen. I bildpromenaden kan flera delar och moment av hälsobesöket vävas in. Läs mer under rubriken " Bilderna kan användas till flera delar och moment i hälsobesöket".
Bildpromenaden utgörs av bilderna 3-11. Fallbeskrivningar finns till bild 3 och bild 4. För övriga bilder ges exempel på dialog.
Efter bildpromenaden sammanfattas hälsosamtalet och familjen erbjuds att samtala om det som känns viktigt för dem angående levnadsvanor och hälsa.
Läs mer Hälsosamtal om levnadsvanor
Handmodellen
- Trollet: Här Ilon sitter jag, det lilla trollet tillsammans med ett större troll. Kan du se vad det är vi äter?
- Ilon: äpple
- Trollet: Ja det stämmer, och det är väldigt gott tycker jag. Här kan man se olika händer som håller i tallrikar med mat på, känner du igen någon mat?
- Ilon nickar och pekar på alla händerna.
- Trollet: Oj, du känner igen all mat! Händerna visar hur mycket mat som kan vara lagom att äta till lunch och middag. Vill du räkna hur många händer du ser?
- Ilon skakar på huvudet.
- Trollet: Kanske pappa vill räkna?
- Alex räknar en, två, tre..
- Trollet: Ja, det är tre händer. Här kan vi se en hand med några runda små bullar som kan vara kyckling, kött, fisk eller tofu, en hand med pasta och en hand med grönsaker. Olika sorters mat och lagom mycket mat. Hur stor är din hand Ilon?
- Ilon håller fram sina ena hand.
- Trollet: Okej ska vi se hur stora händer dina föräldrar har?
- Ilon sträcker sig efter sina föräldrars händer. Billie och Alex håller fram varsin hand som Ilon tar tag i och undersöker.
- Trollet: Nu undrar jag vilken som har störst hand?
- Ilon pekar på Billies hand.
- Trollet: Ja så är det och nu undrar jag vem som har minst hand?
- Ilon vinkar med sina händer och skrattar ” det är jag”.
- Trollet: Du har rätt igen. Förresten har du sett de olika färgerna på bilden? Vilka färger känner du igen?
- Ilon: gul, grön, röd, blå….
Samtalet fortsätter och familjen jämför sina händer. Ilon får ett ritpapper och en penna av Noor för att kunna rita av sin hand och rita jordgubbar i handen. Noor reflekterar över svaren som framkommer om varje bild, bekräftar och sammanfattar.
Avslutningsvis tipsar trollet familjen om ” När man är ett lite troll äter man lite mindre och när man är ett stort troll lite mer och en hand av varje matsort - lätt som en plätt eller hur?"
Matcirkeln - äta varierat
- Trollet: Här kommer maten springande, men vad är det för figurer, känner du igen några av dem?
- Illon: Jag ser moroten och ägget.
- Trollet: Ja det har du rätt i och jag ser spagetti. Vad tror du att dina föräldrar ser?
- Illon: Vad ser ni?
- Billie: Jag tror jag ser en potatis
- Alex: Och jag ser samma som ni.
- Trollet: Vad bra, nu har vi sett olika sorters mat och nu undrar jag var någonstans på tallriken som de ska vara, var tror du Ilon?
- Illon pekar på olika figurer och sedan på tallriken.
- Trollet: Är det någon mat här som brukar vara på din tallrik?
- Ilon pekar på olika saker och berättar vilka hon inte tycker om.
- Trollet: Jag gillar inte heller all mat, men jag gillar pasta, fisk och ärtor, vilken mat gillar du?
- Ilon: Jag gillar makroner och kyckling och jordgubbar, melon, banan och gurka, men mest banan.
Samtalet fortsätter där Bille berättar att Ilon också brukar gilla ägg varpå Ilon tillägger att det inte ska vara stekt ägg. Trollet bli nyfiken på hur Ilon vill att ägget ska vara.
- Noor: Nu har vi tillsammans med trollet tittat på olika bilder på mat och dryck. Ilon, du har berättat vad du gillar för mat och vad du inte gillar. Vi har jämfört och ritat små och stora händer, pratat om olika färger och pappa räknade händerna. Är det någonting mer ni vill prata om det? Jag berättar gärna mer om olika vanor som är positiva för barns hälsa.
- Billie: Vi vill gärna prata mer om hur mycket som är lagom mycket att äta för Ilon.
- Ilon: Jag vill rita en melon med färgpennorna.
Ilon får ett papper, färgpennor och börjar rita. Samtalet fortsätter om portionsstorlekar och vad som kan vara lagom mycket att äta för en fyraåring. Noor avslutar med en kort sammanfattning och följer upp med frågor för att försäkra sig om att familjen har fått prata om det som var viktigt för dem och att de har förstått varandra rätt.
Frukt och grönsaker
- Trollet: Har du sett! Här kommer frukt- och grönsaksfigurer.
- Känner du igen någon av dem? Vilken då?
- Figurerna ser glada ut, kanske ska de leka någonting eller vad tror du?
- Har du smakat på någon av dem?
- Vilken var godast?
Reflektera över svaren, bekräfta och sammanfatta.
Drycker
- Trollet: Här häller kannan upp dricka i glasen och jag undrar vad kan det vara?
- Vad tror du det är i de olika glasen?
- Vad tycker du om att dricka?
- Vad brukar du dricka när du är törstig?
- Det är många glas, vill du prova att räkna dem?
- Hemma hos mig dricker vi vatten och mjölk och ibland mys- och kalasdricka.
Reflektera över svaren, bekräfta och sammanfatta.
Aktiviteter – utelek
- Här gör barnen olika saker. Vad tycker du ser roligast ut?
- Brukar du göra några av dessa saker?
- Vilken då?
- Vad gillar du att göra allra mest?
Reflektera över svaren, sammanfatta och bekräfta.
- Trollet: Här gör vi olika saker utomhus.
- Vad tycker du ser roligast ut?
- Har du lekt eller provat något av det du ser?
- Vad brukar du leka hemma?
- Vad brukar du leka på förskolan?
- Vilken lek gillar du mest?
- Vilken lek gör att du bli varm och andfådd?
Reflektera över svaren, bekräfta och sammanfatta.
Stillasittande aktiviteter
- Trollet: Här gör vi olika saker inomhus.
- Vad tycker du ser roligt ut?
- Jag gillar att lyssna på sagor och titta på djurbilder. Vad gillar du för sagor?
- Jag gillar att titta på Bolibompa på TV, vad gillar du att titta på?
- Hemma hos mig är det de vuxna som bestämmer hur länge vi får titta på TV och använda surfplattan eller mobilen, hur är det hemma hos er?
Reflektera över svaren, bekräfta och sammanfatta.
Tandborstning
- Trollet: Här borstar vi mina tänder.
- Först brukar min förälder borsta mina tänder och sen borstar jag dem själv. Hur gör ni hemma hos dig?
- Hur många av mina tänder ser du?
- Hur många tänder har du, ska vi räkna dem?
- Tänderna gillar att vila några timmar efter att man ätit och druckit. Får jag berätta vad jag har lärt mig?
- Tandborsten står bredvid och ser trött ut och trollet sitter i sängen, undra om de precis har vaknat eller ska gå och lägga sig? Vad tror du?
- Trollet: Det kan ju vara morgon eller kväll, för då behöver borsta tänderna borstas. Hemma hos oss brukar vi sätta på ” Rocka munnen appen" har du sett den? Om inte prova gärna.
Reflektera över svaren, bekräfta och sammanfatta.
Sömn
- Trollet: Nu är det kväll och dags att sova.
- Ibland är det svårt för mig att somna, hur är de för dig?
- Jag brukar drömma att jag kan balansera på ett ben. Vad brukar du drömma?
- När jag ska sova vill jag ha mina gosedjur bredvid mig. Hur brukar ni göra när du ska sova?
Reflektera över svaren, bekräfta och sammanfatta.
Hälsovägledning
”Nu har vi pratat om olika levnadsvanor och de frågor och funderingar som ni hade om det. Jag berättar gärna mer om olika levnadsvanor som kan vara positiva för barns hälsa.”
Avsluta med en kort sammanfattning och följ upp med frågor för att försäkra att familjen har fått prata om det som var viktigt för dem och att ni har uppfattat varandra rätt.
Läs mer Hälsosamtal om levnadsvanor
Bilderna kan användas till flera delar och moment i hälsobesöket
I bildpromenaden (bild 3-11) kan flera delar och moment av hälsobesöket vävas in när barnet är 4 år. I bildpromenaden ges BHV-sjuksköterskan möjlighet att ta del av barnets språkutveckling. Föräldern integreras i samtalet och man får möjlighet att se samspelet och kommunkationen mellan barn och föräldrar. Hur barnet bjuder in sin förälder och hur föräldern svarar på barnet signaler.
Barnets kommunikation-språk och talutveckling
Främja trygg anknytning och gott samspel
Andra moment som kan vävas in i bildpromenaden är att tillsammans samtala om en säker miljö för barnet (bild 7-8 om utelek ) samt att barnet benämner basfärger och ramsräknar.
Fler bilder för hälsosamtal och hälsovägledning
Fler bilder för hälsosamtal och hälsovägledning har tagits fram då det har funnits en efterfrågan från barnhälsovården. Bilderna har utvecklats i samarbete med BHV-sjuksköterska, tandläkare, dietist, matpedagog, uroterapeut, BHV-samordnare, barnläkare, barnhälsovårdsöverläkare och regionala cancercentrum.
Bilderna nummer 12–18 har inte ingått i de studierna som gjorts om GSV-modellen.
Bilderna kan användas i hälsosamtal och hälsovägledning samt som posters på mottagningsrum och/eller väntrum. Till några av bilderna nedan ges förslag på dialog.
Potta och toalett
- Har du sett, här är trollfamiljen i badrummet. Föräldern läser en saga för barnen. Det lilla trollet sitter på pottan och leker med klossar. Vad tror du det lilla trollet gör på pottan?
- Var brukar du kissa? Var brukar du bajsa?
Läs mer Toalettvanor
- Trollet: Här står vi vid kiosken och funderar på vad vi ska köpa.
- Det skulle vara gott med en stor glass ...
- Men jag får inte välja en stor glass utan en av de mindre glassarna eller en isglass.
- En mindre glass eller isglass är lagom för ett litet troll, säger min förälder.
- Trollet: Har du sett! Här finns det olika sorters mat och dricka.
- Vilken mat, frukt och dricka känner du igen?
- Har du smakat på någon av dem?
- Vad brukar du äta och dricka mest av?
- Vad är det som kommer ur kranen ner i glaset?
- Har du sett att det finns ett nyckelhål på brödet och mjölken? Känner du igen den?
- Har du någon gång sett nyckelhålet på någon mat hemma hos dig?
Läs mer: Om nyckelhålet - Livsmedelsverket
Reflektera över svaren, bekräfta och sammanfatta.
- Trollet: Jag berättar gärna om vad som är bra att äta och dricka mycket av och om nyckelhålet som ni ser här på bilden.
- Vi brukar leka nyckelhålsdetektiv när vi handlar. Då hjälps vi åt att leta efter mat med nyckelhålet på till exempel på flingor, bröd, mjölk och pålägg. Det är väldigt roligt, kanske någonting som ni vill prova i er familj?
- Trollet: Har du sett! Här finns det olika sorters mat och dricka.
- Vad känner du igen här?
- Har du smakat på någon av dem?
- Vad tror du det är för olika sorters drycker?
- Visst är det gott! Hemma hos mig har vi två särskilda dagar i veckan som vi kallar ”Mys och kalas” och då får man välja några saker som man gillar extra mycket, till exempel några godisbitar eller en kaka och en liten dricka.
- Hur är det hemma hos er?
Reflektera över svaren, bekräfta och sammanfatta.
- Trollet: Jag berättar gärna om vad som är bra att äta och dricka mindre av.
Läs mer: Hälsosamtal om levnadsvanor
Mindre, Byt till och Mer
För utskrift av bilden ovan: Mindre, Byt till, Mer (pdf)
Ute i solen
- Här ser du trollet på förskolan, som undrar vad som är bra att ha när man är ute i solen.
- Vad gör barnen på bilden? Vad tycker du ser roligast ut?
- Hur ser det ut på din förskola?
- Vad har barnen och de vuxna på huvudet?
- Har du hatt, mössa eller något annat på huvudet när du är ute i solen?
- Vad har barnen för kläder på sig?
- Ser du solen? Vad liknar solen?
- Vad ser du mer på bilden?
Reflektera över svaren, sammanfatta och bekräfta.
Grunda sunda solvanor kan förbygga hudcancer. Mest strålning får vi mellan klockan elva och tre på eftermiddagen då solen står som högst. Läs mer Barn och sol
Äta tillsammans
Bilderna ”Äta tillsammans” kan användas i hälsosamtal och hälsovägledning om betydelsen av att försöka skapa en trevlig stund vid måltiden och att familjen äter tillsammans. Barn lär sig genom att imitera andra.
Läs mer: Hälsosamtal om matvanor
Matklockan
Skriv ut eller skicka till tryckeri
Utskrift
Högerklicka på bilderna och välj "spara på datorn". Skriv sedan ut bilderna från din dator.
MINI-bok
Bilder till tryckeri
Om du vill ha högupplösta bilder för att trycka upp på tryckeri, kontakta linda-a.hakansson@regionblekinge.se
Inspelade föreläsningar om Grunda sunda vanor-modellen
Forskning och uppsatser
Brattwall-Eilert, S.& Tysk, E. (2018). Att använda pedagogiskt bildmaterial inom barnhälsovården i syfte att förebygga övervikt – Sjuksköterskors erfarenheter.
Castor, C, Derwig, M, Borg, S.J, & Ollhage, M.E. (2020). A challenging balancing act to engage children and their families in a healthy lifestyle – Nurses' experiences of child-centred health dialogue in child health services in Sweden.
Derwig, M., Tiberg, I, Björk, J.& Kristensson Hallström, I. (2021). Child-Centred Health Dialogue for primary prevention of obesity in Child Health Services - a feasibility study.
Derwig, M., Tiberg, I.& Kristensson Hallström, I. (2018). Elucidating the child’s perspective in health promotion: children’s experiences of child-centred health dialogue in Sweden
Derwig, M., Tiberg, I, Björk, J., Welander Tärneberg, A., & Kristensson Hallström, I. A child‐centered health dialogue for the prevention of obesity in child health services in Sweden – A randomized controlled trial including an economic evaluation.
Håkansson, L. (2015). Sjuksköterskans erfarenhet av samtal om hälsosamma matvanor inom barnhälsovården.
Håkansson, L., Derwig, M.& Olander, E. (2019). Parents’ experiences of a health dialogue in the child health services: a qualitative study.
Lästips
Brattwall-Eilert, S.& Tysk, E. (2018). Att använda pedagogiskt bildmaterial inom barnhälsovården i syfte att förebygga övervikt – Sjuksköterskors erfarenheter.
Castor, C, Derwig, M, Borg, S.J, & Ollhage, M.E. (2020). A challenging balancing act to engage children and their families in a healthy lifestyle – Nurses' experiences of child-centred health dialogue in child health services in Sweden.
Derwig, M., Tiberg, I, Björk, J.& Kristensson Hallström, I. (2021). Child-Centred Health Dialogue for primary prevention of obesity in Child Health Services - a feasibility study.
Freeman, R. (2015). Storytelling, sugar snacking, and toothbrushing rules: a proposed theoretical and developmental perspective on children’s health and oral health literacy. International Journal of Paediatric Dentistry, 25, 339–348.
Harder, M. (2011). Barn inom barnhälsovård: studier om HUR barn gör sig delaktiga vid hälsobesök. (Doktorsavhandling). Stockholm, Karolinska Institutet.
Hydén, L. C., & Baggens, C. (2004). Joint working relationships: children, parents and child healthcare nurses at work. Communication and Medicine, 1(1), 71–83.– 0071.
Håkansson, L. (2015). Sjuksköterskans erfarenhet av samtal om hälsosamma matvanor inom barnhälsovården.
Shier, H. (2001). Pathways to partcipation: openings, opportunities and obligation. A new model for enhancing childrens participation in decision making in line with article 12.1 of the united nations conversation on the rights of the child. Children and Society, 5, 107–117.
Söderbäck, M. (2010). Barnperspektiv och Barns perspektiv. i M Söderbäck (Red.), Barn och ungas rätt i vården (s.13–24) Stockholm: Stiftelsen Allmänna Barnahuset.
Rikshandboken i barnhälsovård vänder sig till professionen. Ange yrkestitel, arbetsplats samt din mejladress om du vill att vi ska kunna svara dig.
Redaktionen hanterar inte frågor från allmänheten. Om du har frågor om ett barn kontakta din barnavårdscentral, BVC och/eller 1177.
*Vi behandlar dina personuppgifter med stöd av den rättsliga grunden "intresseavvägning" (artikel 6.1 f) i GDPR.