• Du har valt: Sörmland

Skärmvanor för barn 0-5 år

LIVSVILLKOR

Att samtala om skärmvanor är en del av hälsosamtalet och föräldrastödet. Här finns information och tips om goda skärmvanor och hur man kan undvika och hantera konflikter som kan uppstå i familjen om skärmanvändandet.

En del av hälsosamtalet och föräldrastödet

Samtal om barns och föräldrars skärmvanor och digitala aktiviteter är en del av barnhälsovårdens föräldrastöd. Tidiga rutiner och regler kring skärmar kan bidra till att skapa positiva skärmvanor som håller över tid (1,2). Det finns därför anledning att aktivt initiera samtal om barns användning av skärmar redan under barnets första år.

Vilken stimulans barnen får för övrigt, vad de gör på skärmen och vem de interagerar med verkar mer betydelsefullt för deras välbefinnande och hälsa än omfattningen av deras skärmtid. Föräldrastöd kring gränssättning, vägledning och levnadsvanor hör alltså ihop med samtalen om skärmvanor.

Att tidigt skapa rutiner och regler för sin egen och barnets skärmanvändning kan minska risken för konflikter på sikt. Det frigör också utrymme för interaktion och aktiviteter som ger barnet mångsidig stimulans (1,3).  

De fyra aspekter av barnens skärmvanor som föräldrar framför allt söker råd om är (1):

  • Hur mycket tid vid skärmen är acceptabelt?
  • Hur sätter man gränser för användandet av skärmar?
  • Hur påverkas barns hälsa och utveckling av skärmanvändning?
  • Vilket skärminnehåll gynnar barn?

Samtal med föräldrar om skärmvanor

Föräldrasamtalen om skärmvanor behöver utgå ifrån förälderns behov och kunskapsnivå. Skärmtiden är en stor del av dagens barndom och det är viktigt att varken fördöma eller oroa i samtalen om skärmanvändning, utan att istället hjälpa föräldern till egen reflektion.

Anpassa samtalet efter familjens förutsättningar

För vissa föräldrar är det lämpligt med information om kopplingen mellan stillasittande och skärmanvändning, liksom barns behov av mångsidig stimulans.

Andra föräldrar har redan sådan kunskap och är istället stressade och brottas med skam över att barnen över huvud taget använder skärmar. Här passar det bra med en förutsättningslös, gemensam reflektion, till exempel i föräldragrupper.

Familjeliv, små barn och medier” är ett pedagogiskt material som ska användas av BVC-personal i samtal med föräldrar och föräldragrupper. 

Viktigt att vara lyhörd för barnets behov

Olika barn har olika stort intresse och behov av digitala aktiviteter. Upplever barnet miljön på förskolan som stökig eller de sociala kraven där som jobbiga, får skärmen en annan dragningskraft, än för utåtriktade barn med stort behov av rörelse och direkt samspel. Här behöver föräldern vara lyhörd för barnet så att det både får uppmuntran att träna på sådant som är svårt, som till exempel social interaktion, och avkoppling med sådana aktiviteter som barnet har lätt för.

Istället för att diskutera hur mycket skärmtid som är acceptabelt kan man samtala om:

  • Vilken stimulans barnet får i övrigt.
  • Vad barnet gör på skärmen.
Mamma sitter i soffa med ett sexmånaders barn i knät och ett barn i treårsåldern bredvid. De tittar tillsammans på en surfplatta.

Dela, vägleda och begränsa

Mamma sitter i soffa med ett sexmånaders barn i knät och ett barn i treårsåldern bredvid. De tittar tillsammans på en surfplatta.

Det är genom att dela erfarenheter med vuxna som barn kan sätta ord på sina upplevelser och utveckla sitt språk. Den vanligaste skärmaktiviteten som barn och föräldrar delar, är att titta på film och tv tillsammans. Under barnets första år handlar det om att barnet sitter med när föräldern ser på tv-program. Längre fram tittar föräldern istället på tv-program för barn tillsammans med barnet. Omkring var tredje förälder med barn i åldern två till fyra år, spelar spel och leker på surfplattan tillsammans med barnen (4).

På samma sätt som föräldrar väljer böcker och läser för sina barn, kan de välja och dela barnets digitala upplevelser. Gemensamma skärmaktiviteter kan vara ett sätt för barn och föräldrar att koppla av och mysa tillsammans. Gemenskapen lägger också en grund för vidare förtroende och insyn i barnets digitala värld. Eftersom barnet exponeras för all möjlig information via skärmen, är vuxnas vägledning, delaktighet, engagemang och gränssättning ett viktigt skydd.

Dela

Barn i den här åldern behöver vuxnas hjälp att översätta det de upplever på skärmen till sitt övriga liv (5). Forskningen har visat att barn upp till 2–3 års-ålder lär sig långsammare från en skärm än från verkliga livet och har svårt att generalisera det som lärts in digitalt till världen utanför skärmen.

Barn behöver:

  • Dela sina digitala upplevelser.
  • Sätta ord på vad de sett, gjort och upplevt.
  • Hjälp att översätta digitalt inhämtad kunskap till sitt vanliga liv.
  • Utveckla vad de lärt sig och själva få lära ut.

Vägleda

Under uppväxten upplever barn sådant som är svårförståeligt, skrämmande eller rentav farligt på skärmen. Föräldrar behöver därför redan tidigt hitta vanor och rutiner för att prata och vägleda barnen i den digitala världen.

Barn behöver:

  • Kunna vända sig till någon med förtroenden, oro och frågor.
  • Få vägledning och förklaringar.
  • Utveckla ett kritiskt förhållningssätt till medier och information.
  • Förstå hur medier fungerar.
  • Förstå syftet med reklam.

Begränsa

Barn behöver föräldrars hjälp med regler och rutiner för skärmanvändningen för att få tillräcklig tid för annan lek, tanke- och känslomässig stimulans och fysisk aktivitet (6,7). Under förskoleåren är det särskilt viktigt att vuxna styr vad barnet gör på skärmen så att innehållet är åldersadekvat, stimulerande för barnet och inte skrämmande (8,9).

Barn behöver:

  • Föräldrarnas hjälp att hitta lämpligt innehåll för sina digitala aktiviteter.
  • Hjälp av att begränsa tiden för skärmanvändandet.
  • Erbjudas andra aktiviteter.

Skärmvanor för barn 0–2 år

Barn utvecklas i samspel med andra. Det är extra viktigt med mångsidig stimulans för barn under två år, till exempel att interagera med lyhörda vuxna som stimulerar deras språk. Barn i den här åldern behöver röra på sig för att utveckla sin grovmotorik och pyssla med leksaker av olika slag, för att utveckla sin finmotorik, koordination och få ökad förståelse för världen.

Skärmtiden behöver därför begränsas för att inte stjäla tid från annan samvaro. Barn under två år har svårt att förstå och översätta kunskaper som inhämtas framför skärmen till livet utanför. För det behöver barnen stöd av vuxna (5,10).

Skärmfria zoner vid matbordet för hela familjen gynnar samvaron vid matbordet och skapar förutsättningar för att barn ska lära känna kroppens signaler om hunger och mättnad. Skärmfri tid den sista timmen före läggdags bidrar till gemenskap vid nattningen som hjälper barnet att komma till ro.

Hur mycket tid vid skärmen är acceptabelt?

Det är mer gynnsamt att samtala om vad barnet gör på skärmen, om föräldern delar barnets upplevelser, och vad barnet får för stimulans i övrigt, än att ange hur mycket tid vid skärmen som är acceptabelt.  Det är också viktigt att samtala om hur förälderns egen skärmanvändning påverkar. Det är bra att uppmuntra föräldrar att prata ihop sig om gemensamma gränser för barnens och sitt eget användande av skärmar.

Skärmaktiviteter för att lugna, distrahera och fokusera

Skärmar kan vara ett utmärkt hjälpmedel för att hålla barn lugna vid till exempel bilåkning, när de behöver varva ner efter en dag på förskolan, eller för att avleda ett utbrott.

För att skärmarna ska fungera som ett positivt tillskott för att reglera barns känslor krävs:

  • Att föräldrarna också har andra strategier att ta till för att lugna sitt barn.
  • Att skärmanvändningen inte generaliseras till många situationer, till exempel för att få barnet att äta eller andra situationer där social samvaro gynnar barnet.

Föräldrar kan behöva stöd med strategier för att lugna barn. Ge vid behov vägledning och förslag, som att trösta i famnen, lugna genom kroppskontakt, avleda med sång eller saga, humor, skoj och kittlas, egen känsloreglering vid utbrott och förmåga att stå fast vid ett nej. 

Samtala med föräldrar om skillnaden mellan att använda skärmar i särskilda situationer när de underlättar, och att ständigt ha skärmen redo. Vilka vinster, risker för- och nackdelar kan det medföra?

Skärmar och gränssättning

Att tidigt prata med föräldrar om regler för såväl deras egen som barnets skärmanvändning kan vara hjälpsamt för deras gränssättning generellt. Detta är särskilt aktuellt att ta upp vid 12- och 18-månadersbesöken när barns egen vilja blir tydligare och de plötsligt kan springa iväg på egna upptåg.

Läs mer om gränssättning:

Skärmvanor för barn 3-5 år

Det är bra att samtala om familjens skärmvanor vid 3-årsbesöket, för att förekomma föräldrars oro och öka deras förmåga att hantera konflikter om barnets skärmvanor. Tydliga regler och rutiner för skärmar minskar risken för konflikter.

Vid 3-årsbesöket

Exempel på frågor att ta upp med föräldrarna:

  • Finns det mångsidig stimulans i barnets vardag?
  • Vilken kunskap har och önskar sig föräldern om barn och skärmar?
  • Konflikter - vad handlar bråken i familjen om?
  • Vad tar skärmen tid ifrån?
  • Hur vägleder man barn i innehåll och omfattning av digitala aktiviteter?
  • Vad är bra skärmvanor?
  • Har man regler kring skärmtid? För barn och/eller vuxna?
  • Härligt eller farligt att bli uppslukad av digitala spel?

Tips för att minska konflikter om skärmanvändning

Om familjen ofta har konflikter om skärmar kan tydliga regler om, när och var skärmar är acceptabelt och inte, vara hjälpsamt. Det underlättar om föräldrarna kan komma överens om gemensamma regler i familjen. Att ha regler som hjälper barn att få varierad stimulans i vardagen är gynnsamt och fruktbart för dem, än att berätta exakt hur mycket skärmtid per dag eller vecka som är acceptabelt.

Förutsättningar som kan minska konflikter om skärmanvändande:

  • Se till att det finns bra och roliga aktiviteter att fylla den skärmfria tiden med.
  • Om barnet fastnat i skärmaktiviteter kan det underlätta att under en period helt undvika skärmar och att aktivt hjälpa barn till alternativa aktiviteter.
  • Från ungefär fyra års ålder kan barnen vara med i diskussionen så att besluten blir förankrade och gemensamma.
  • Gör undantag från reglerna i särskilda situationer och var då tydlig med att det handlar just om undantag. 
  • Justera reglerna om de inte fungerar i praktiken.

Låt skärmreglerna gälla alla i familjen, även de vuxna. Exempel på regler som kan fungera:

  • Viss maxtid per dag eller bestämda skärmfria stunder som rutin.
  • Fasta skärmfria dag/ar i veckan.
  • Skärmfria zoner i hemmet, till exempel matbordet under måltiderna eller i barnens rum.
  • Styr aktivt innehållet i barnets skärmtid även i den här åldern och när de leker tillsammans med äldre barn.

Förebygg bråk genom att på förhand bestämma när och var det går bra att använda skärmen:

  • Stäng av de skärmar (tv:n till exempel) som inte används och lägg undan mobiler och surfplattor.
  • Med äldre barn, från cirka 4 år, kan föräldrar idka byteshandel med barnen så att skärmtid kompenseras med utomhusvistelse eller andra aktiviteter.
  • Skärmlek kan användas som belöning när barnet gjort något som föräldern uppskattar.

Forskning om barns skärmanvändande

Forskning om samband mellan barns utveckling och skärmanvändande är intensiv, men merparten av barnen i studierna är i skolåldern och studier av barn i späd- och förskoleålder är fortfarande begränsad. De flesta av studierna har heller inte undersökt hur barn påverkas av olika typer av digitala aktiviteter, utan främst av tv-tittande, som är en mer passiv form av medieanvändning. Också den sociala dimensionen i medieanvändningen är mer betydande idag, än när många äldre studier gjordes.

Man vet idag inget säkert om hur skärmtid under barnets första år påverkar hjärnans utveckling. Vare sig positivt eller negativt. Tidiga studier har visat att hjärnan hos äldre barn påverkas av tv-tittande, framför allt i frontala cortex (14). Förmågan att hänga med i förskolans aktiviteter, koncentrationsförmåga, skolmognad, skolprestation och framför allt språklig förmåga, har visat negativa samband med sådant tv-tittande, som inskränkt barnets möjligheter till annan stimulans (15–18).

I många studier av barns skärmvanor mäter man, oavsett vilka hälsoaspekter man studerar, inte direkt hur skärmanvändning påverkar barn. Istället handlar studierna ofta om vilka effekter bristen på andra aktiviteter får på barnen. Man blir till exempel inte överviktig av datorspel, utan av att äta för mycket och röra sig för lite.

En annan möjlig invändning till tidigare studier är att forskarna inte fullt ut kunnat kontrollera för möjliga störningsfaktorer. Det kan vara så att barn som föredrar stillasittande och icke-sociala aktiviteter tillbringar mer tid framför skärmen till att börja med. Skillnaderna i utveckling kan alltså möjligen vara en orsak till den mer omfattande skärmtiden hos vissa barn snarare än en konsekvens av den. En kombination av båda faktorerna är förstås också möjlig.

Möjligheter till mångsidig stimulans

Vidare finns ett samband mellan barns skärmanvändande och möjligheter till annan stimulans i hemmet, liksom till föräldrars socioekonomiska status, utbildningsnivå och välbefinnande (11–13). Barn som växer upp i familjer med mindre resurser, har högre risk att tillbringa mycket tid framför skärmar, och den stimulans de kan erbjudas utanför skärmarna kan vara mer begränsad, än i resursstarka familjer.

När forskningen om samband mellan skärmtid och hälsa för barn och ungdomar summerats har man funnit samband med fetma, högt kaloriintag och ohälsosamma matvanor, måttliga samband med depressiva symtom och låg livskvalitet och svagt samband med andra typer av psykisk ohälsa som beteendeproblem, ångest, hyperaktivitet, uppmärksamhetsproblem, låg självkänsla, lågt välbefinnande och dålig psykosocial hälsa (7).  

Kognitiv och verbal utveckling

Det nyfödda barnets hjärna struktureras av det barnet upplever. Utvecklingen sker tidigt och går mycket snabbt. Under det första året växer hjärnan mer än under de sammantagna tio kommande åren, och väger vid 2,5 års ålder, redan motsvarande tre fjärdedelar av den vuxnes. Att utvecklingen sker efter födelsen är en förutsättning för att barn ska kunna anpassa sig till den omgivning och det språk de föds till.

Studier har visat att användning av digitala medier på skärmar kan vara stimulerande och positiv för barns utveckling (8,19,20). Digitala spel och lekar kan anpassas efter barnets nivå och behov och därför vara optimalt stimulerande.

Social och känslomässig utveckling

Relationer med jämnåriga, utsatthet för mobbning och social förmåga har visats ha ett negativt samband med omfattande skärmtid (11,15). Vissa menar att den omfattande skärmtiden kan vara ett resultat av att barnet är utsatt för mobbning eller har psykosociala svårigheter, och därför drar sig undan umgänge i den fysiska världen.

Kroppslig utveckling

Andelen barn med övervikt eller fetma ökar i västvärlden. I Sverige 2011 hade 17 procent av 7-9 åringarna övervikt och 3 procent fetma. I Asien har under senare år rapporterats om ökad förekomst av närsynthet där så mycket som 80-90 procent av barnen som lämnar grundskolan drabbats i vissa områden (21). Båda fenomenen kan vara relaterade till omfattande skärm (tv)-tid och kan eventuellt förklaras av ökat stillasittande, inomhusvistelse, samt ensidigt blickfokus (7,22).

Det vetenskapliga stödet för dessa samband är dock måttligt. Andra studier har föreslagit att sambandet mellan omfattande tv-tittande och övervikt kan förklaras av att barnets uppmärksamhet avleds från aptitreglering, att tv-tittandet är förknippat med intag av skräpmat, och att reklaminslagen påverkar barns inställning till ohälsosam mat (23–25). Det finns också ett samband mellan övervikt och sömnproblem hos barn (26). Även tillfredställelsen med den egna hälsan har visats vara negativt korrelerad med skärmtid hos skolbarn (27).

Sömn

Medieanvändning innan läggdags försämrar sömnkvaliteten och ökar tiden för insomning hos vuxna (28). Även hos små barn påverkar skärmanvändning sent på kvällen sömntiden negativt och har samband med sämre sömnkvalitet (29,30). En rimlig rekommendation är att styra skärmanvändningen till tidigare på eftermiddagen.

Till toppen av sidan