• Du har valt: Sörmland

Identifiera skydds- och riskfaktorer

METODER OCH RIKTLINJER

Om livsvillkor som är gynnsamma för barns utveckling och om faktorer som kan innebära risker för barns hälsa och utveckling.

Kunskap om och ökad förståelse för såväl tecken på psykisk ohälsa som skydds- och riskfaktorer hos barnet själv, i dess familj och dess närmiljö, ger förutsättningar för att främja barns hälsa, förebygga ohälsa och bistå, när ett barn visar symtom på ohälsa (1). Redan de första levnadsåren är av stor betydelse för barnets hälsa och fortsatta utveckling och forskning visar bland annat hur viktigt det är att föräldrarna får extra stöd i sitt föräldraskap redan från spädbarnsåldern (2, 3).  

Hälsans bestämningsfaktorer

Barn föds med olika förutsättningar att möta och bemästra erfarenheter i livet. Det som skiljer sig åt är bland annat:

  • Barnets personliga egenskaper.
  • Föräldrarnas förmåga att vara tillräckligt goda föräldrar.
  • Familjens sociala och ekonomiska resurser.
  • Kamratkontakter.
  • Erfarenheter av förskola och skola.

Barnets förutsättningar kommer att påverka barnets liv, hälsa och utveckling på ett mer eller mindre genomgripande sätt.

Dessa livsvillkor kan benämnas som hälsans bestämningsfaktorer, vilka ligger i linje med Bronfenbrenner´s systemteori och teoretiska modell för vad som påverkar barnets utveckling och hälsa (4). Modellen beskriver hur barnet påverkas av relationer och förhållanden på olika nivåer, som den egna familjen, förskolan, kamrater, sociala relationer och stöd utanför familjen samt rådande kultur, lagstiftning och övergripande samhällsfaktorer i övrigt.

Skydds- och riskfaktorer behöver kartläggas

Begreppen skydds- och riskfaktorer är centrala för att beskriva vad som påverkar utveckling av ohälsa hos ett barn (5). Studier har visat att barn har olika grad av motståndskraft mot belastningar (6, 7, 8). Det finns faktorer som bidrar till en ökad grad av motståndskraft, skyddsfaktorer, liksom faktorer som ökar sannolikheten för att barnet utvecklar problem, riskfaktorer (5).

Exakt bakgrund och orsaker till att ett barn utvecklar emotionella- och/eller beteendeproblem, är inte klarlagt. Rådande konsensus inom forskningen, utifrån flertalet studier, pekar på olika mönster av samverkan mellan genetiska faktorer och sårbarhet hos barnet, och faktorer i barnets miljö, som kan leda till ökad risk för problem och avvikelser från förväntad utveckling hos barnet (9).  

För att kunna värdera betydelsen av förhållanden som uppmärksammas hos barnet och/eller i barnets miljö, och för att kunna planera insatser och omfattning av fortsatt kontakt med BVC, behöver skydds- och riskfaktorer för barnets utveckling och hälsa kartläggas. Tecken på svårigheter och avvikelser får exempelvis en annan betydelse för det barn som lever i en miljö med förståelse och trygghet jämfört med det barn som inte har sådana förutsättningar.

Insatser utifrån grad av risk och antal riskfaktorer

Studier visar att val av insatser bör grundas på bedömningen av antalet riskfaktorer och grad av risk i barnets liv. Om det exempelvis är problem både hos barnet och föräldern kommer förälderns möjligheter att möta barnets specifika behov att vara mindre. Att då i första hand minska närvaron av någon riskfaktor runt ett barn, parallellt med att mobilisera skyddsfaktorer, kan bli avgörande för att kunna förbättra barnets möjligheter till en positiv utveckling. Medan det för barn som lever med en låg grad av risk, kan handla mer om att mobilisera skyddsfaktorer genom förebyggande insatser (10).

Ett sätt att presentera skydds- och riskfaktorer är att relatera dem till barnet, dess förälder och barnets uppväxtmiljö (5).

Skyddsfaktorer

Skyddsfaktorer kan definieras som de faktorer som ökar ett barns möjligheter till en god anpassning och utveckling, trots utmaningar och problem. Med skyddsfaktorer avses förhållanden som visat öka barnets motståndskraft mot belastningar eller dämpa effekten av riskfaktorer (5).

Exempel på skyddsfaktorer hos barnet:

  • Goda fysiska, kognitiva och sociala egenskaper.
  • Trygg anknytning.
  • Lättsamt temperament.
  • Förmåga till impulskontroll.
  • Positiva kamratrelationer.

Exempel på skyddsfaktorer hos förälder:

  • Känslighet eller lyhördhet för barnets behov.
  • En god omsorgsförmåga.
  • Egen trygg anknytning, trygga relationer till egna föräldrar, med hänsyn till barndomsupplevelser.
  • Flera goda relationer.
  • Ekonomisk trygghet.
  • Tro på egen förmåga att påverka sin situation.

Förhållanden i uppväxtmiljön:

  • Trygga relationer i barnets nära omgivning.
  • Stabila och trygga boendeförhållanden och närmiljö.
  • En bra förskola.

Riskfaktorer

Riskfaktorer kan definieras som de förhållanden som ökar sannolikheten för att barnet ska utveckla problem, eller som inverkar på allvarlighetsgraden, varaktigheten eller frekvensen av problem. En riskfaktor behöver inte vara orsak till, utan kan vara förhållanden som visat sig öka risken, att problem utvecklas (5).

Avsaknaden av det som ovan beskrivs som skyddsfaktorer kan också sägas vara riskfaktorer.

Exempel på riskfaktorer hos barnet

Barn med sjukdomar eller funktionsnedsättningar som innebär särskilda behov. Något som kan försvåra föräldrarnas omvårdnad, som barn med påtagliga regleringssvårigheter (mat, sömn, skrik) eller stora svårigheter med socialt samspel och kommunikation.

Exempel på riskfaktorer hos föräldern

Svårigheter hos föräldern som exempelvis: missbruk, psykisk sjukdom, kognitiv funktionsnedsättning och traumatiska upplevelser.

Förhållanden i uppväxtmiljön

Ekonomisk stress, social isolering, bristande socialt stöd samt segregation och diskriminering.

Inga enkla samband

Samma typ av risk har olika inverkan på olika barn. Det är inte risken i sig som är det viktigaste, utan de processer och mekanismer som den aktiverar. Depression hos en förälder leder till exempel inte per automatik till ohälsa eller beteendeproblem hos barnet. Det som kan vara skadligt för barnet är om förälderns depression samtidigt medför en bristande omsorg om och kontakt med barnet (11,12).

Det är de sociala och personliga belastningarna hos föräldern och hur dessa påverkar omsorgsförmågan, i kombination med sårbarhet hos barnet, som utgör den största risken för barnet i sin familj. Förhållanden som bidrar till brister i samspelet mellan barn och förälder och påverkar barnets möjligheter till en trygg anknytning negativt. Förälderns brister i att se och svara på barnets behov kan leda till påtaglig negativ påverkan på barnets utveckling och omsorgsvikt, som vid till exempel egen psykisk sjukdom och/eller missbruk (11,12).

Det råder inte ett linjärt samband mellan antal riskfaktorer och utfallet hos ett enskilt barn. Sambandet kan sägas vara kumulativt, det vill säga samtidig förekomst av flera riskfaktorer ökar risken för utvecklingsproblem. Nya problem läggs ovanpå redan existerande problem. Det finns inte heller ett tydligt orsakssamband. En riskfaktors närvaro, varaktighet och antal riskfaktorer spelar roll. Då det finns flera riskfaktorer runt ett barn, och det sker liten grad av förändring över tid, är sannolikheten störst för att barnets utveckling och hälsa påverkas negativt (5,10)

Barn att uppmärksamma för att vid behov ge ytterligare insatser är:

  • Barn som exponerats för alkohol, narkotika och vissa läkemedel under graviditeten.
  • Barn till förälder med psykisk sjukdom och/eller kognitiv funktionsnedsättning.
  • Barn som utsätts för omsorgssvikt och våld.
  • Barn i familj med våld i nära relationer.
  • Barn som bor i familjehem.
  • Barn med erfarenheter av och som har flytt från krig.
  • Barn i familjer med negativa samspelsmönster.
  • Barn i familjer med social och ekonomisk utsatthet.
  • Barn med specifika svårigheter:
    - prematuritet
    - tal- och språksvårigheter
    - syn- och hörselnedsättning
    - kronisk sjukdom
    - funktionsnedsättningar

(Ovan sammanfattade exempel på skydds- och riskfaktorer och barn att uppmärksamma utgår ifrån referenser 2 – 10).

Till toppen av sidan