• Du har valt: Sörmland

Vaccin mot mässling, påssjuka, röda hund

VACCINER SOM INGÅR I BARNVACCINATIONSPROGRAMMET

MPR-vaccinets egenskaper, hantering, förvaring, när och hur vaccinet ska ges och eventuella biverkningar.

Vaccinets egenskaper

Vaccinet består av ett frystorkat pulver med levande försvagade virusstammar mot mässling, påssjuka och röda hund samt inaktiva substanser.

Vaccinet har visat sig ha en hög skyddseffekt med en anslagseffekt på mer än 95 procent för de tre ingående virus. Den andra vaccinationen förlänger skyddseffekten upp i vuxen ålder.

Vaccinet ska förvaras i 2–8 °C men frostfritt. Vaccinet ska injiceras omedelbart efter färdigställande. Om detta inte är möjligt ska det förvaras vid 2–8 °C och användas inom 8 timmar efter färdigställande. (1)

Injektionsteknik

Mycket god handhygien är nödvändig. Avtvättning eller desinfektion av injektionsstället fordras inte om huden ser ren ut.

Lämplig nål för späd- och småbarn vid intramuskulär injektion: Blå eller Orange; 25 mm lång och 0,6 mm respektive 0,5 mm i diameter.

Lämplig kanyl vid subkutan injektion: Grå; 19 mm lång med 0,4 mm diameter.

Vaccinet ska administreras subkutant på barn med trombocytopeni eller någon koagulationssjukdom.

För instruktioner med bilder se Injektionstekniker

Administration

Alla åldrar

Vaccinet ges subkutant eller intramuskulärt. Aspiration behövs inte. Vaccinet ges vanligen via intramuskulär injektion i låret på barn under ett år.

Över 1 års ålder

Till barn över 1 år kan intramuskulär injektion även ges i överarmen.

Ålder och intervall

Se Allmänna barnvaccinationsprogrammet

Intervall mellan MPR och andra vaccin

MPR-vaccinet är ett levande försvagat vaccin. MPR kan ges samma dag som, eller med fyra veckors intervall, till BCG-vaccin och andra levande vaccin. När det gäller MPR-vaccin i samband med gula febern-vaccin, är fyra veckors intervall att föredra, framför administrering samma dag, om det är möjligt (2, 3, 4).

Rotavirusvaccin, oralt poliovaccin (levande försvagade orala vacciner), och alla avdödade vaccin kan ges oberoende av tidsintervall till MPR-vaccinet (2).

MPR vid resa

Det finns en risk att ovaccinerade barn får mässling vid utlandsresor.

Vårdpersonal kan överväga att utanför schemat i det nationella vaccinationsprogrammet ge en extra, tidigarelagd MPR-dos för barn som reser utanför de nordiska länderna. MPR-vaccinet kan enligt produktresumén ges från 9 månaders ålder. WHO (5), Folkhälsomyndigheten i Sverige (6), THL i Finland (7) och myndigheterna i många andra länder (8) rekommenderar dock vaccination redan från 6 månaders ålder om risken för smitta är stor vid resa.  

Spädbarn under 12 månaders ålder svarar i lägre grad på MPR-vaccination än barn som är äldre än 12 månader, på grund av omoget immunsystem och förekomsten av neutraliserande maternella antikroppar hos de yngre barnen. En dos givenföre 12 månaders ålder räknas därför inte med i vaccinationsschemat utan blir en ”dos 0”. En ordinarie dos 1 skall ges efter 12 månaders ålder (6).

Vid ny resa före 12 månaders ålder rekommenderas inte en re-vaccination.

Vid resa utanför Norden för barn som är 12 månader och äldre kan den ordinarie 18-månadersdosen tidigareläggas från 18 månaders ålder ned till 12 månaders ålder. Detta gäller även barn som fått en extrados före 12 månaders ålder.

Efter dos 1 erbjuds dos 2 som vanligt i årskurs 1–2.

Före 12 månaders ålder ska läkare skriftligen ordinera MPR-vaccination.

Kontraindikationer

Vaccination ska skjutas upp eller ställas in vid följande tillfällen:

  • Barnet har pågående feber eller infektion med allmänpåverkan.
  • Om immunglobulin (gammaglobulin) givits ska man vänta med vaccination i minst tre månader efter immunglobulininjektionen.
  • Barn med aktiv tuberkulos.
  • Om barnet är under 12 månader och intrauterint blivit exponerat för immunhämmande läkemedel, till exempel mot inflammatoriska tarmsjukdomar eller reumatologiska sjukdomar hos den gravida, ska en särskild bedömning göras av kvarvarande påverkan på immunsystemet inför vaccination med MPR-vaccin.
  • Barn med nedsatt immunförsvar, till exempel på grund av läkemedel, immunbristsjukdom eller AIDS. Barn med välbehandlad hiv och god immunstatus kan vaccineras.
  • Barn som behandlas med cytostatika och/eller immunosuppressiva medel peroralt eller parenteralt ska inte vaccineras. När barnet behandlas med steroider peroralt eller parenteralt - får den behandlande läkaren ta ställning.
  • Barn som någon gång haft anafylaktisk reaktion ska vaccineras först efter samråd med allergikunnig barnläkare och som regel på barnmottagning.

Övre luftvägsinfektion utan allmänpåverkan eller hög feber utgör inget hinder för vaccination. Inte heller misstanke om att barnet kan vara smittat med mässling, påssjuka eller röda hund eller att någon av de ingående sjukdomarna går i barnets nära omgivning.

Barn med äggallergi

Vaccin mot mässling-påssjuka-röda hund kan från virusodling i fibroblaser från kycklingembryo medföra minimala rester av ovalbumin.

Omfattande studier och biverkningsrapportering har visat att anafylaktiska reaktioner efter vaccination av barn med äggallergi i praktiken inte förekommer.

Endast den lilla grupp som tidigare fått svår allmänreaktion efter att ha ätit eller haft annan kontakt med ägg behöver vaccineras på allergimottagning och/eller efter bedömning av erfaren specialistläkare.

Övriga äggallergiska barn kan vaccineras i vanlig ordning (9).

Läs mer om Vaccination vid särskilda tillstånd eller sjukdomar

Biverkningar

Lokal rodnad kan uppträda på vaccinationsstället. Cirka 5-10 procent av barnen får en feberreaktion 5-13 dagar efter vaccinationen. Flyktigt utslag, lätt parotissvullnad eller övergående ledvärk kan förekomma. Besvären försvinner efter ett par dagar och barnen är inte smittsamma.

Allvarliga biverkningar och bestående skador är ytterst sällsynta.

Vissa forskare och andra har framfört hypoteser om att mässlingsvaccin skulle orsaka eller öka frekvensen av autism, kronisk tarminflammation, multipel skleros med mera. Senare oberoende vetenskapliga studier har inte kunnat visa en sådan ökning eller samband.

Risken att insjukna i multipel skleros senare i livet, är större efter "vild mässling" och mindre i en vaccinerad population.

Man har inte kunnat se en ökad frekvens av diabetes mellitus efter vaccination mot mässling-påssjuka-röda hund.

Övrigt

Även om barnet har haft mässling, påssjuka eller röda hund bör vaccination ges eftersom anamnes och diagnos ofta är osäker. Någon skada kan inte ske.

Några fördelar med att ge varje komponent för sig eller att uppskjuta första vaccinationen till högre ålder har inte påvisats.

Aktuell kontakt med något av de tre smittämnena utgör inte hinder eftersom sjukdomarna inte kan förvärras av vaccinationen.

Om barnet tidigare fått vaccin mot enbart mässling, påssjuka eller röda hund rekommenderas komplettering. I sådant fall ges vaccin mot alla tre sjukdomarna det vill säga mässling-påssjuka-röda hund.

Till toppen av sidan