Fakta om vaccination till kunskapstesten
Fakta om vaccin och vaccinationer till hjälp för att kunna svara på testerna om vaccinationer.
Difteri
Difteri orsakas av bakterien Corynebacterium diphtheriae, vilken kan bilda ett toxin (gift) som kan skada många av människans organsystem. Difteri ger som regel en svalginfektion, men sjukdomen kan också ge upphov till en infektion i huden, huddifteri. Vid svår infektion får man tjocka beläggningar i svalg och luftrör som gör det svårt att andas, så kallad äkta krupp, och i svåra fall kan man kvävas till döds.
Ett par veckor efter insjuknande får upp emot en fjärdedel även en toxiskt orsakad hjärtmuskelinflammation som kan vara livshotande och bidrar till hälften av dödsfallen i sjukdomen. Toxinet kan också orsaka nervförlamningar samt njurskador. Viruskrupp är beteckningen på en viros orsakad av virus som parainfluensa, influensa eller RSV. Den ger symptom i form av skällande hosta och andningsbesvär som ofta kommer på natten.
Stelkramp
Stelkramp orsakas av en sporbildande bakterie, Clostridium tetani, som normalt finns i tarmen hos många djur men även i jord. I Sverige är de vanligaste smittvägarna via smutsiga sår och djurbett. Bakterien bildar ett toxin (gift) som blockerar nervimpulserna från vissa celler i ryggmärgen. Sjukdomen karakteriseras av smärtsamma, krampliknande muskelsammandragningar som först brukar uppträda i ansiktet och nacken, som sedan sprider sig till bål och extremiteter. Stelkramp är en livshotande sjukdom då den påverkar andningsmuskulaturen. Då stelkramp smittar via jord eller djur har man ingen nytta av flockimmunitet.
Tuberkulos
Tuberkulos orsakas av bakterien Mycobacterium tuberculosis. De flesta som bär på smitta blir aldrig sjuka av bakterien och infektionen befinner sig då i en sovande, latent, fas. Ju yngre barnet är desto större risk är det för att barnet får aktiv sjukdom och svårare former av tuberkulos som hjärnhinneinflammation. De flesta fall hos barn i Sverige upptäcks tidigt, innan några tydliga symptom brutit ut, genom smittspårning eller hälsoscreening.
Symptom hos små barn kan vara låggradig feber, torr hosta, andningsbesvär, avmagring eller dålig viktutveckling, så kallad failure to thrive. Sjukdomen kan också sätta sig i en lymfkörtel och visar sig då som en oöm ensidig lymfkörtelförstoring som inte försvinner.
Det är viktigt att alla barn, som nyligen kommit till Sverige från ett högriskland, gör en hälsoscreening där screening mot tuberkulos ingår, som IGRA-test eller ibland TST. Vaccin mot tuberkulos, BCG-vaccin, är ett levande, försvagat vaccin som ges till barn med ökad risk för tuberkulos. Före vaccination är det viktigt att ordinatören utesluter kontraindikation för BCG-vaccination, till exempel immunbrist eller tidigare exponering av Tuberkulos.
Tuberkulintest
Tuberkulintest (TST, Tuberculin Skin Test) är en metod för att mäta en immunologisk reaktion mot tuberkelbakterier. Inom barnhälsovården används TST vid behov inför BCG-vaccination för att utesluta tidigare exponering för mykobakterier eller tidigare given BCG-vaccination. Reaktionen på tidigare BCG-vaccination avtar med barnets ålder. Har barnet tydlig anamnes eller ärr som tyder på tidigare BCG-vaccination, behövs ingen TST. Vid Tuberkulintest framstår en reaktion som en förhöjd induration. Reaktionen ska avläsas 48–72 timmar efter injektionen.
Hepatit B
Hepatit B orsakas av ett virus som sprids sexuellt eller via blod vid till exempel en förlossning. Hepatit B-virus orsakar inflammation i levern. Symtomen kan variera från lindring trötthet, dålig matlust, ont i magen och ibland gulsot. Ju tidigare i livet man insjuknar desto större är risken att utveckla kronisk sjukdom och bli smittbärare samt utveckla levercirrhos eller levercancer senare i livet. Barn kan få sjukdomen utan tydliga symtom, men ändå bli smittbärare. Överföring av smittan mellan mor och barn förhindras effektivt med vaccination.
Polio
Polio är en sjukdom som orsakas av polioviruset, som tillhör gruppen enterovirus. Innan vaccination mot polio fanns tillgängligt, var sjukdomen den vanligaste orsaken till permanent funktionsnedsättning hos tidigare friska barn. Hos de flesta, 90-95 procent, är sjukdomen asymtomatisk. Hos symtomatiska personer, 10 procent, liknar sjukdomen en vanlig viros med övergående halsont, huvudvärk, trötthet, feber illamående och kräkningar. Cirka 1 procent får CNS-symtom i form av tecken på meningit: huvudvärk, nackstyvhet, feber, illamående, 0,1 procent, kan utveckla en ensidig förlamning av nedre extremiteter. Hos vissa drabbar sjukdomen kranialnerver och i sällsynta fall även andningsmuskulaturen. Resttillstånd är vanliga och kan förvärras efter många år, så kallat post-poliosyndrom (PPS). Det finns inte något specifikt verksamt läkemedel mot polio.
Kikhosta
Kikhosta orsakas av en bakterie, Bordetella pertussis, som fäster och växer till på vävnad i luftvägarna. Sjukdomen är extra farlig hos yngre barn, yngre än 6 månader. Bakterierna utsöndrar ett gift som orsakar hostattacker och andningsuppehåll. Smittämnet finns hos den sjuke i luftvägarna och sprids som droppsmitta i anslutning till hostattacker. Små barn har hög risk att bli smittade och sjukdomen kan vara allvarlig och livshotande för dem. Dödsfall i kikhosta förekommer fortfarande i Sverige. Folkhälsomyndigheten har föreslagit en rad åtgärder för att minska smittspridning.
Det svenska barnvaccinationsprogrammet
Det svenska barnvaccinationsprogrammet innehåller både levande och avdödade vacciner. Vaccin som innehåller levande, försvagade sjukdomsalstrare kan inte ges till barn med försvagat immunförsvar som till exempel SCID (ärftlig svår kombinerad immunbrist), intag av läkemedel som försvagar immunförsvaret eller om barnet kan ha exponerats för immunhämmande läkemedel genom graviditet och amning.
Ibland kan flera vaccin behöva ges samtidigt. Ett exempel är vid brådska inför resa. Hur många vaccininjektioner ett barn kan få samtidigt begränsas dels av ett barnperspektiv, det vill säga hur många injektioner ett enskilt barn kan tolerera på en och samma gång, samt ur ett immunologiskt perspektiv.
Det är vanligt att små barn inför resa utanför de nordiska länderna ges en tidigarelagd MPR-vaccination i syfte att ge skydd mot framför allt mässling. MPR-vaccinet kan enligt produktresumén ges från 9 månaders ålder. Folkhälsomyndigheten rekommenderar vaccination redan från 6 månaders ålder, om risken för smitta är stor vid resa.
Pneumokocker
Pneumokocker är den vanligaste orsaken till bakteriella luftvägsinfektioner, ex otit, pneumoni, sepsis och meningit. Pneumococker kan även orsaka invasiv pneumokocksjukdom, vilket är vanligast före två års ålder.
Rotavirus
Rotavirus är ett virus som orsakar magtarminfektion. Vanliga symtom är kräkningar, frekventa vattentunna diarréer och ibland feber. Vid svår dehydrering kan hjärninflammtion och kramper utvecklas. De strikta ålders angivelserna för dosering av vaccindoser i Sverige baseras på att i möjligaste mån minimera risken för tarminvagination.
Smärtlindring
Barn har rätt till smärtlindring i samband med vaccination. Rikshandboken i barnhälsovård beskriver råd och strategier för att minska smärta hos barn vid vaccinering. I din planering inför vaccinationstillfället tänker du igenom hur vaccinationen kan ges så smärtfritt som möjligt för barnet. Dina strategier omfattar flera mottagare.
Föräldrar som är osäkra angående vaccinationer
Föräldrar beslutar om barn ska vaccineras. Nästan alla föräldrar låter sina barn bli vaccinerade enligt det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. En del föräldrar vill få mer information innan de bestämmer sig, andra tvekar, känner sig osäkra om vaccination är bra eller inte och skjuter på beslutet. Det är barnhälsovårdens uppgift att på ett respektfullt sätt bemöta föräldrar och informera om de olika vaccinen. Oavsett om föräldrarna behöver betänketid är det aldrig försent att påbörja grundvaccination.
Funderingar om och tveksamheter till vaccinationer
Primära doser och påfyllningsdoser
Vaccination innebär att en kontrollerad mängd av ett smittämne tillförs under kontrollerade och optimala förhållanden så att barnet har bäst förutsättningar för att bygga upp ett immunsvar. För de flesta vaccinerna i det allmänna vaccinationsprogrammet behövs det upprepade vaccinationer med primära doser och påfyllningsdoser så kallade boosterdoser.
Dokumentation och journalföring
Alla vaccinationer i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn ska rapporteras in till det nationella vaccinationsregistret. Rapporteringen är obligatorisk för alla vårdgivare. Vaccinationsregistret är ett hälsodataregister som regleras enligt en särskild lag om register över nationella vaccinationsprogram (2012:453).
Barn med oklar vaccinationsbakgrund
Det kan finnas olika anledningar till att ett barn inte har följt det nationella barnvaccinationsprogrammet. Samtliga barn upp till 18 års ålder som inte har vaccinerats enligt Folkhälsomyndighetens föreskrifter om vaccination av barn (HSLF-FS 2019:17) ska erbjudas kompletterande vaccination mot sjukdomar som ingår i det allmänna programmet. Vaccinationer ska erbjudas även till barn som söker asyl eller vistas i landet utan nödvändiga tillstånd.
Rikshandboken i barnhälsovård vänder sig till professionen. Ange yrkestitel, arbetsplats samt din mejladress om du vill att vi ska kunna svara dig.
Redaktionen hanterar inte frågor från allmänheten. Om du har frågor om ett barn kontakta din barnavårdscentral, BVC och/eller 1177.
*Vi behandlar dina personuppgifter med stöd av den rättsliga grunden "intresseavvägning" (artikel 6.1 f) i GDPR.