Amningsfrekvens de senaste 100 åren

AMNINGSSTRATEGI

Om amning de senaste hundra åren. Amningsmönstret har genomgått stora förändringar.

Amningens hälsoeffekter har under de senaste årtiondena varit stort. Nya forskningsrön har publicerats om modersmjölkens och amningens betydelse för barnet, mammans hälsa samt för hälso- och sjukvårdsekonomin och miljön. Amning kan ses som en folkhälsoindikator för att öka hälsan hos barn, kvinnor och familjer och bidra till att minska ojämlikhet i hälsa (2,3).

Minskad amning senaste århundradet

Amningsmönstret har under senaste århundradet genomgått stora förändringar. Redan under 1940-talet började amningsfrekvensen att sjunka och fortsatte, av olika anledningar att minska, både i Sverige och i andra länder, under de följande decennierna.

I samband med att förlossningarna förlades till sjukhusen infördes vårdrutiner som bland annat innebar att barnet vårdades av sjukvårdspersonal och bars in var fjärde timme till mamman för att ammas i tjugo minuter. Den schemalagda amningen medförde att många mammor dels fick svårt att få i gång mjölkproduktionen dels att upprätthålla amningen.

Marknadsföring av bröstmjölksersättning

En annan anledning till minskad amning var att under 1950 -1960-talen genomförde livsmedelsindustrin en omfattande marknadsföring av bröstmjölksersättning som likvärdig med modersmjölk. Det var inte ovanligt att barnet vägdes före och efter amning och tillägg ordinerades om viktuppgången inte var tillfredsställande. Uppfödning med nappflaska blev allt vanligare och blev en lösning för barn för vars mammor inte kunde upprätthålla amningen. Kunskap om amning och praktisk erfarenhet av att arbeta med att främja och stödja amning minskade drastiskt/försvann både i samhället, i familjen och bland hälso- och sjukvårdspersonal. Detta ledde till att amningsfrekvensen både i Sverige och i övriga delar av världen minskade på ett dramatiskt sätt fram till början av 1970-talet, då den nedåtgående amningsfrekvensen vände.

Amningshjälpen

Under samma decennium startade i Sverige den så att kallade "gröna vågen" där den nya generationens föräldrar såg amningen som det naturliga sättet att ge barnet mat. Även kvinnorörelsens kamp för rätten till självbestämmande över sina kroppar hade en inverkan på amningsfrekvensen. År 1973 grundade kvinnor som hade egna erfarenheter av amning den ideella organisationen Amningshjälpen, vars syfte är att stödja kvinnor med amningen och arbeta för en mer amningsvänlig vård. Även införandet av den förlängda föräldraledigheten underlättade för kvinnor att amma.

Skydda, Stödja och Främja

En rad globala amningsfrämjande initiativ vidtogs för att skydda, stödja och främja amning och som startade 1981 med "WHO-koden" den Internationella koden för begränsning av marknadsföring av bröstmjölksersättning (4). WHO/UNICEF lanserade 1991, Baby Friendly Hospital Initiative (BFHI), där även Sverige anslöt sig (5).

BFHI syftade till att varje enhet som arbetar med blivande och nyblivna föräldrar och nyfödda barn utvärderar sin verksamhet i enlighet med de amningsfrämjande kriterierna Tio steg som främjar amning för att bli certifierad som amningsvänlig. Dessa insatser medförde att personalens amningskunskaper ökade och stödet från hälso- och sjukvården förbättrades och en mer amningsvänlig attityd spreds i samhället som påverkade att amningsfrekvensen i mitten av 1990-talet steg betydligt.

Samordning av amningsfrågor

Under de senaste decennierna har dock amningsfrekvensen minskat i Sverige och ytterligare åtgärder behöver genomföras för att ge barnet den bästa starten i livet med fokus på barnets rätt till bästa möjliga hälsa (6). Utifrån ett nationellt initiativ, Strategisk plan för samordning av amningsfrågor 2013-2016, planeras nu olika amningsfrämjande insatser för att skydda, främja och stödja amning där barnhälsovården är en av flera viktiga aktörer i detta betydelsefulla folkhälsoarbete (7).

Referenser

Referenser - Amningsfrekvens de senaste 100 åren

Till toppen av sidan