Främja amning

Amningens påverkansfaktorer

Faktorer i kvinnans omgivning, hos henne själv och barnet som påverkar förusättningarna för att amma och vad BHV-personalen kan göra för att främja amning.

Kunskap och stöd är viktigt

För att kunna främja och stödja amning är det viktigt att all barnhälsovårdspersonal har kunskap om vilka förutsättningar och faktorer som påverkar mammors förmåga och vilja att amma. Kunskap om amning och stöd från en partner är faktorer som främjar amning. Amningsrelaterade komplikationer, brist på stöd och kunskap är faktorer som kan försvåra och förhindra amning. I denna artikel har amningens påverkansfaktorer delats upp i yttre och inre faktorer hos kvinnan respektive faktorer hos barnet.

Förändrat amningsmönster

Trots många studier som visar på hälsofördelar med bröstmjölk och amning, både för barnet och kvinnan, visar många studier på globalt sviktande amningssiffror (1). I Sverige har det skett en generell, successiv minskning sedan 2004 (2), där även regionala skillnader syns (3, 4, 2). Dessa skillnader är som störst när det gäller andelen barn som ammas vid sex månader eller äldre. Majoriteten av alla gravida kvinnor avser att amma sitt barn och de allra flesta kvinnor börjar att amma, men lägger ner amningen, delvis eller helt, tidigare än vad de själva hade tänkt sig (5, 6).

Yttre påverkansfaktorer

Det är sedan länge känt, att det finns tydliga samband mellan olika sociodemografiska faktorer såsom mammas ålder, utbildning, yrke, bostadsort och amning (7, 8, 9,10). Studier har också visat betydelsen av det sociala stödet. Det vill säga stödet från en partner, familj och vänner, som påverkar, om och hur länge kvinnan väljer att amma (11). Likaså inverkar olika kulturella aspekter (12), såsom religion på om mamman kommer att amma eller inte och hur länge (13).

Graviditeten, förlossningen och sjukhusvistelsen påverkar amningen

Många nyförlösta kvinnor upplever tidig hemgång från BB och den allt kortare sjukhusvistelsen som stressande och att det kan försvåra amningen (14). Likaså har forskning visat att spädbarn som tillmatas med nappflaska på BB eller förlossningskliniken, ammas i mindre utsträckning (15, 16).  Komplikationer under graviditeten eller vid förlossningen, till exempel kejsarsnitt, akut eller selektivt, har en negativ effekt på amningen (1,17).

Studier har visat att nyförlösta kvinnor eftersöker en trygg, säker och amningsvänlig vårdkedja, att väsentlig vårdinformation överförs mellan mödrahälsovård, förlossning, BB och barnhälsovård (14,18,19) samt att det erbjuds ett evidensbaserat, individuellt utformat amningsstöd under hela amningsperioden (20).

Amningskomplikationer

Amningsrelaterade komplikationer såsom smärtor i bröstet, sår och spruckna bröstvårtor, svullna bröst och svampinfektioner under de första veckorna efter förlossningen utgör en kritisk period för om mamman kommer att amma eller inte (7,21,22). 

Läs mer Komplikationer vid amning

Under denna kritiska period är det bra om amningsobservation används och då gärna flera gånger för att man tidigt ska kunna bilda sig en uppfattning både för egen del, men även för mammans skull, om vad som är problemet och vad som kan åtgärdas.

Nappar kan användas men med försiktighet

Systematiska granskningar som har genomförts gällande amning och användandet av nappar, nappflaskor och bröstvårtsskydd kunde påvisa svagt eller inget samband. Detta innebär att WHO väljer att inte avråda från nappanvändandet helt. WHO:s rekommendation innehåller ord som ”använd med försiktighet” för att främja och stödja amning (23, 24).

Inre påverkansfaktorer

Kvinnor med hög tillit till sin egen förmåga, gott självförtroende, god kunskap om amning och goda intentioner att amma, har benägenhet att amma längre (25).

Amning som fenomen är komplext och kan innebära en utmaning för den nyblivna mamman. Påverkansfaktorer som kan benämnas som inre är:

  • självförtroende
  • kroppsuppfattning
  • sjukdom, trötthet och depression
  • kejsarsnitt
  • tidigare amningsupplevelser
  • förlägenhet vid offentlig amning kan påverka amningen negativt (26).

Ätstörningar, depression och våld i nära relationer

Studier visar att kvinnor med ätstörningar ammar i lägre utsträckning (27) liksom kvinnor som har opererat sina bröst (28, 29). Kvinnor som har utsatts, eller utsätts, för våld i nära relationer, ammar också i mycket lägre utsträckning (30, 31), liksom kvinnor som har varit, eller är, utsatta för sexuella övergrepp (32).

Det har forskats mycket om sambandet mellan depression före och under graviditeten samt post partum depression och amning. Specifika, depressiva symptom förutspådde tidigt upphörande av amning vid åtta veckor efter förlossningen (33, 34, 35).

Läs mer Depression hos nyblivna mammor

Negativt samband mellan obesitas, rökning och amning

Som nämnts tidigare finns det ett starkt sociodemografiskt samband mellan rökning, obesitas och amning. Forskning har visat att kvinnor som röker och kvinnor med obesitas, ammar i mindre utsträckning (7, 36, 37). Det beror bland annat på fördröjd utdrivningsreflex (38).

Hos kvinnor med övervikt och obesitas finns även fysiska barriärer som stora bröst, svårt för barnet att få ett bra sugtag, svårigheter för mamman att positionera sig, försenad utdrivning av bröstmjölken och hos många mammor en upplevd känsla av otillräckligt utbud av bröstmjölk (36).

Studier har visat på betydelsen av att hälso- och sjukvårdspersonal blir medvetna om denna sårbara grupp, och deras behov av extra tid och stöd. Det är viktigt att informera dessa kvinnor om att det kan ta något längre tid innan amningen kommer igång (39).

Det kan vara bra att börja med en amningsobservation. För kvinnor med större bröst är det extra viktigt att hitta en bra, bekväm position, gärna med en kudde i korsryggen, luta sig tillbaka och stödja brösten under amning med hjälp av en amningskudde eller liknande. En del mammor tycker att det är enklare att amma liggande på sidan. Det är viktigt att hjälpa mamman att få till en bra amningsteknik förslagsvis Cotterman-greppet. Det är inte ovanligt att spädbarn, vars mödrar har stora bröst, kan få svårt att få ett bra sugtag, då kan man tipsa mamman om att handmjölka ur lite mjölk först.

 Barnets tag om bröstet och amningspositioner

Smärtsam amning

Amningskomplikation såsom smärtsam amning är ett av de vanligaste skälen att lägga ner amningen och då inom fyra veckor (7). Vid smärtsam amning, till exempel såriga bröstvårtor, är det en bra idé att använda VAS-skala. Dokumentera resultaten i barnets och/eller i mammans journal. Dokumentation och journalföring

Vid såriga, smärtsamma bröstvårtor, kan en sugnapp vara ett bra hjälpmedel och diskutera gärna smärtstillande med mamman till exempel T. Ibuprofen.

Läs mer Amningshjälpmedel och Sår och sprickor vid amning

Faktorer hos barnet

Friska, fullgångna barn ammas i regel i större utsträckning. Faktorer som barnets hälsostatus, prematuritet, temperament och viktförlust efter förlossningen, påverkar i olika grad om barnet kommer att ammas, eller inte och hur länge barnet kommer att ammas. (40, 41). Långa utdragna amningar kan vara tröttande både för mamman och barnet. Det kan vara bra att informera mamman om vikten att både hon och barnet försöker vila. Studier har visat att erbjuda extra besök på BVC, extra hembesök eller telefonsamtal, är till stor hjälp för mamman.

Denna grupp, mamma och barn, kommer att behöva stöd under en ganska lång tid och ett tips är att ringa upp mamman med jämna mellanrum och stämma av hur det fungerar. Det är av stor betydelse att hälso- och sjukvårdspersonal är medveten om att det finns många olika påverkansfaktorer som på olika sätt kan påverka amningen, däribland även barnet och dess allmäntillstånd. Även här kan det vara av värde att börja med en amningsobservation.

Främja och stötta amning inom BHV

Begreppet lyckad amning kan betyda olika saker, för olika personer, liksom vilka tidigare erfarenheter och kunskaper kvinnan har. För en del kvinnor kan lyckad amning vara att kunna helamma sitt barn och för en del är det att delamma sitt barn.

Det är viktigt att vara medveten om de olika faktorerna och att dessa faktorer interagerar på olika sätt. För att kunna främja och uppmuntra amning bör BHV-personal vara medvetna om vem mamman är som sitter mitt emot.

Det finns alltså skäl att stärka de amningsstödjande åtgärderna till alla nyblivna mammor, samtidigt som kvinnor med sämre förutsättningar, fortsättningsvis bör få ett utökat stöd. Det viktiga är att individanpassa vården så att vård ges efter varje kvinnas behov.

Läs mer Skapa goda förutsättningar för amningsstunden

Till toppen av sidan