Bröstböld - abscess

KOMPLIKATIONER VID AMNING

Om behandling, bedömning, diagnos, symtom, riskfaktorer och uppföljning av bröstböld.

Definition

Mellan 0,1% (1) och 0,3% av ammande kvinnor (2) utvecklar bröstböld. Bröstböld är vanligast förekommande mellan 3 – 8 veckor efter förlossningen (1) men kan förkomma både tidigare och senare. Bröstböld kan även uppstå under graviditeten.

Böld uppstår när bröstvävnaden är infekterad och kroppen inte klarar av att hindra infektionen från att sprida sig. Vita blodkroppar dras till området och ansamlas i det infekterade området. Vävnaden smälter och var bildas. Runt varsmältningen finns oftast ett diffust svullet, ödematöst område som varierar i tjocklek.

Riskfaktorer:

  • Komplicerade förlossningar kan ge en ökad risk för bröstkomplikationer [2]
  • Förstföderskor
  • Kvinnor över 30 år
  • Överburenhet
  • Kvinnor med tidigare mastit [1]

Symtom

Bröstböld föregås oftast av en bröstinfektion som ger temperaturstegring, sjukdomskänsla, lokal svullnad/förhårdnad/knöl, rodnad och smärta i bröstet, som inte läker ut.

När bölden bildats kan infektionssymtomen ibland bli lindrigare, men svullnad/förhårdnaden/knölen i bröstet försvinner inte.

Symtombilden kan variera:

  • Bölden utvecklas gradvis över en längre tid och uppstår inte efter några enstaka dagar
  • Allmän sjukdomskänsla är vanligt.
  • Kroppstemperaturen kan vara normal och ibland med växlande feber.
  • Intensiv lokal smärta i bröstet kan förekomma.
  • Rodnad eller annan missfärgning lokalt på huden i anslutning till förhårdnad.
  • Bröstet kan se spänt, buktande och glansigt ut, fjällande hud, ödematöst.
  • Fluktuerande område i senare skede då smärtan också kan minska.
  • Djupa abscesser ger inte alltid tydliga ytliga symtom på bröstet.
  • Bröstvårtan kan vara lite förskjuten åt något håll.
  • Ofta förenat med sår/spricka på bröstvårtan i anamnesen.
  • Minskat eller upphört mjölkflöde under den akuta fasen.
  • Nekrotiskt hudområde.

Bedömning på BVC

  • Om kvarstående förhårdnad/svullnad/knöl i bröstet efter bröstinfektion bör man misstänka böld.
  • Om förhårdnad/svullnad/knöl i bröstet i mer än en vecka utan tidigare symtom på bröstinfektion bör böld misstänkas.
  • Hänvisa till amningsmottagning, gynekologisk akutmottagning eller annan läkarkontakt för att säkerställa diagnosen.
  • Ge lugnade besked om att tillståndet går att behandla och att mjölken fortfarande är bra för barnet.
  • Om amning är möjlig rekommendera mamman att fortsätta.
  • Om amning inte är möjlig på grund av smärta eller att barnet har svårt med stort sugtag på grund av förhårdnaden i bröstet, rekommendera och instruera urmjölkning med pump alternativt för hand.
  • Rekommendera smärtlindring och vila.

Diagnos

Vid palpation kan bröstböld antas om det svullna/hårda området är fluktuerande. Diagnosen bröstböld eller infektion säkerställs med ultraljud.

Behandling

Behandling sker vanligen på en ultraljudsenhet eller gynekologiskmottagning. En mogen varböld punkteras alternativt dräneras på var. Behandlingsmetoden beror på böldens på storlek. Kvarliggande dränaget spolas med NaCl några gånger per dag under i 3-7 dagar.

Odling för bakterier i bröstmjölk rekommenderas. I princip alla bröstbölder innehåller bakterier och vanligen Staphyloccus Aureus (gula stafylokocker). Antibiotikabehandling övervägs beroende på patientens allmäntillstånd och böldens storlek (3).

Uppföljning på BVC

  • Ge stöd och kontinuerlig uppföljning tillsammans med mamman.
  • Rekommendera fortsatt amning om mamman inte har starka önskemål om att sluta.
  • Bekräfta att bröstmjölken är bra för barnet trots eventuellt var och bakterier.
  • Ge bekräftelse på att det är normalt att mjölkproduktionen under en tid vanligtvis är mindre i bröstet med bröstböld.
  • Om önskan om urmjölkning istället för amning ge förslag på lämpligt alternativ.
  • Informera att det kan ta upp till 2 månader innan vävnaden runt varbölden mjuknar.

Här finns regionala tillägg

Till toppen av sidan