Mastit (mjölkstockning, bröstinflammation, bröstinfektion)

KOMPLIKATIONER VID AMNING

Mastit är ett samlingsnamn för alla vanliga bröstkomplikationer med liknande symptombild oavsett om det är en inflammation eller infektion i bröstet. Här ges tips om egenvård och när du ska hänvisa vidare.

Definition

Definitionen av mastit är oklar och skiljer sig åt i litteraturen (3). Mastit som ofta i vardagligt tal kallas "Mjölkstockning", är ett samlingsnamn för alla vanliga bröstkomplikationer med liknande symptombild oavsett om det är en inflammation eller infektion i bröstet.

Mastit uppträder sällan de första 10 dagarna efter förlossningen, utan är vanligast de två första månaderna efter förlossningen. Men Mastit kan uppträda när som helst under amningsperioden och kan även uppträda under graviditeten. Bröstkomplikationerna förekommer lika mycket i höger som i vänster bröst (1).

Det finns inga analysmetoder som med tydlighet kan skilja ut bröstinflammation från bröstinfektion, utan bedömningen och ställningstagandet till antibiotika görs bäst med hjälp av noggrann anamnes (4, 5, 6).

Symtom

Ett eller flera av dessa kan förekomma; vanligtvis endast i ena bröstet:

  • Lokal smärta/ömhet i en del av bröstet.
  • Kroppstemperatur mellan 38,4 och 41,0 grader.
  • Kommer oftast plötsligt.
  • Influensaliknande sjukdomskänsla; huvudvärk, muskelvärk, frossbrytning.
  • Avgränsat område, ofta värmeökning och lokal rodnad.
  • Ofta förhårdnad, knöl/hårt parti under huden, ibland svårpalperad.

Riskfaktorer för både inflammation och infektion

  • Klämd eller snedsugen bröstvårta efter amning relaterat till barnets sugtag och position.
  • Sprickor och/eller sår på bröstvårtan ökar risken för infektion.
  • Smärtsam amning.
  • Reglerad amning eller ändrat amningsmönster.
  • Återhållen utdrivningsreflex på grund av smärta eller känslomässig stress.
  • Komplicerade förlossningar (1).
  • Kvinnor som upplevt spända bröst på BB tycks ha en ökad risk för bröstkomplikationer senare (7).
  • Tidig och oregelbunden matning med modersmjölksersättning kan innebära att mjölktrycket i brösten inte blir lättat lika frekvent som vid helamning, brösten kan bli för kraftigt överspända vilket kan leda till inflammation.
  • Mekaniskt hinder/ tryck mot bröstet t ex åtsittande behå.
  • Amningshjälpmedel tex amningsnapp och pump som inte fungerar optimalt.
  • Hands-on, dvs när någon annan än mamman tar i bröstet för att stoppa in det i barnets mun.
  • Vit prick "white spot" på bröstvårtan, som är tecken på att kristaller täpper till mjölkgången.
  • Vita mjölkblåsor, så kallad milk blister.
  • Kort tungband hos barnet.

Bedömning på BVC

Anamnes Tidsförloppet är av stor vikt och förändring av kliniska symtom över tid, samt om svårläkta sår finns på bröstvård.

Amningsstatus Bedöm amningssituationen i relation till kända riskfaktorer.

Amningsvägledning

Egenvård kan påbörjas i hemmet när:

  • Andra, icke bröstrelaterade diagnoser uteslutits.
  • Om mammans allmäntillstånd tillåter.
  • Om symtomen från brösten inte varat mer än 2–3 dygn.
  • Om mamman inte har större och svårläkta sår på bröstvårtorna.
  • Om det är första gången kvinnan har dessa symtom.

Hänvisa vidare

Om ingen förbättring av tillståndet sker efter ett dygn i hemmet uppmuntra till ny kontakt. Hänvisa mamman till amningsmottagning, gynekologisk akutmottagning eller annan läkarkontakt, om egenvård inte haft effekt eller kvinnans allmäntillstånd är kraftigt påverkat.

Vid mastit med svåra kliniska symtom, övervägs behandling med antibiotika per os alternativt intravenöst. Om svåra kliniska symtom kan inläggning på sjukhus övervägas.

Diagnos

Diagnosen ställs huvudsakligen utifrån symtombilden och tidsförloppet.
Bedömningen om det är en inflammation eller infektion, orsaken till tillståndet och ställningstagandet till antibiotika görs bäst med hjälp av noggrann anamnes.

Lab

Allmän odling av bröstmjölk övervägs vid svåra symtom, vid insättande av antibiotika eller vid utebliven effekt av antibiotika.

Vanligaste bakterien vid mastit är:

  • Staphylococcus aureus
  • Koagulasnegativa stafylokocker
  • Viridans streptokocker
  • Grupp B-streptokocker (GBS)
  • Enterococcus faecalis

I Kvist studie (2008) hade 31% av friska kvinnor utan symtom på mastit växt av S. aureus och 10% hade GBS i bröstmjölken (2).Om utbredda eller svårläkta sår, odla för MRSA. CRP kan tas för att följa sjukdomsförloppet vid mastit, men är förhöjd vi både infektion och inflammation (2).

Behandling/Handläggning

  • Bedöm amningssituationen. Om amningen fungerar för mamman och barnet bör fortsatt amning på barnets signaler rekommenderas.
  • Om amning inte är möjlig bör urmjölkningsalternativ presenteras och instrueras.
  • Ge råd om hur välbefinnandet stärks genom vila, intag av mat och dryck regelbundet och eventuellt ta smärtlindrande och febernedsättande läkemedel.
  • Tillförd värme eller kyla på bröstet kan upplevas som skönt och kan rekommenderas om det stärker välbefinnandet.
  • En lätt beröring/strykning med handflatan/fingrarna över det hårdare området under amningen kan underlätta flödet av mjölk. Observera att hård massage kan förvärra tillståndet och ska undvikas.

Uppföljning på BVC

  • Ge stöd i amningssituationen och följ mamman mot successiv förbättring.
  • Rekommendera fortsatt amning om mamman inte har mycket starka önskemål om att sluta.
  • Bekräfta att bröstmjölken är bra för barnet trots eventuella bakterier.
  • Ge bekräftelse på att det är normalt att mjölkproduktionen under en tid vanligtvis är lägre i bröstet med mastit.
  • Om önskan om urmjölkning istället för amning ge förslag på lämpligt alternativ.
  • Informera att det kan ta några dagar till veckor innan bröstet är helt återhämtat.
  • Om utebliven förbättring eller återkommande besvär alternativt kvarstående förhårdnad efter mastit bör mamman undersökas på amningsmottagning alternativt av läkare.

Här finns regionala tillägg

Till toppen av sidan