Barn och dricksvatten

MAT OCH DRYCK

Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel. Fråga om hushållet har egen brunn, om familjen känner till vattnets kvalitet och om och när provtagning genomförts.

Vatten är bästa måltidsdrycken för barn över ett år (1). Kranvatten är färskt, lokalproducerat, kontrollerat och billigt jämfört med flaskvatten (2). Barn är mer känsliga än vuxna för olika ämnen som kan finnas i vattnet. Därför är det särskilt viktigt att det håller hög kvalitet (1). God kvalitet på dricksvatten är en nödvändighet för hälsan och tre av våra 16 nationellt fastställda miljömål berör dricksvattenproduktionen (3). Vi har alla ett ansvar att vara rädda om vårt dricksvatten genom att exempelvis inte spola ner läkemedelsrester i toalett eller avlopp (2). EU har enats om minimikrav på dricksvattenkvaliteten (98/83/EG), vilket Sverige införlivat i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten (4). Livsmedelsverket har även tagit fram en handbok för klimatanpassad dricksvattenförsörjning (5).

Det är kommunerna med hjälp av Länsstyrelsen som har det övergripande ansvaret för hur mark- och vattenresurserna ska användas. Det är dricksvattenproducenterna som ansvarar för att vattnet håller god kvalitet i överenstämmelse med Livsmedelsverkets föreskrifter. Svenskt vatten är dricksvattenproducenternas branschorganisation (6).

De flesta hushåll får sitt dricksvatten via någon av landets kommunala anläggningar där vattnet kontrolleras noga innan det når ut till hushållen. Detta utesluter inte att problem kan uppstå. Det är viktigt att kontakta kommunen om kvalitetsbrist på vattnet misstänks (6).

Eget brunnsvatten

Ungefär 2,4 miljoner hushåll har enskild dricksvattenförsörjning (6). Det är brunnsägaren som har ansvar för skötseln av brunnen och vattnets kvalitet (7). Livsmedelsverket rekommenderar att provtagning görs vart tredje år vid misstanke om kvalitetsförändring och alltid innan vattnet ges till spädbarn (1). Om det varit problem med vattnet eller om det finns barn i hushållet bör kontroll genomföras oftare (7). Livsmedelsverket har tillsammans med SGU, Sveriges geologiska undersökning, gett ut informationsbroschyrer om att anlägga och sköta om egen brunn (7, 8). 

Otjänligt vatten

Otjänligt vatten kan bero på flera orsaker och påverkas av om det är en ytligt grävd brunn eller en djupborrad. Den ytligt grävda brunnen har i högre omfattning mikrobiologiska problem, exempelvis närliggande avlopp, utedass eller åkermark som behandlats av olika gödningsmedel. Brunnar som ligger nära havet riskerar att få in saltvatten om man borrar för djupt. Vattenkvaliteten i djupborrade brunnar kan ha höga halter av uran, arsenik, mangan, radon och fluorid som naturligt finns i jord och berggrund (8).

Barn är extra känsliga för vatten som innehåller bakterier eller höga halter av ämnen som fluorid, nitrat, arsenik och mangan (1). Om prov visar att vattnet är otjänligt behöver en fackkunnig åtgärda problemen. Ibland kan en ny brunn behöva anläggas alternativt anslutning till kommunalt vatten ske. Aktuella gränsvärden för bakterier och olika ämnen i drickvatten återfinns i Livsmedelsverkets författningssamling LIVSFS 2017:2 (3). 

Mikrobiologi

Vanligaste hälsorisken knuten till dricksvatten är mag- tarmbesvär som diarré, kräkningar, magont och feber, orsakade av bakterier, virus eller protozoer. De flesta utbrott orsakas av att fekalt förorenat vatten från avlopp och ytvatten trängt in i dricksvattensystemet. Den mikrobiologiska undersökningen kan då visa på escherichia coli (E.coli), koliforma bakterier och mikroorganismer i vattnet (1, 7, 8, 9).

Fluorid

Fluorid förekommer både i dricksvatten och i kosten, exempelvis i fisk och grönsaker. Höga fluoridhalter är vanligt i brunnar i stora delar av landet. Flourid tas snabbt upp av mag-tarmkanalen och byggs in i kristallstrukturen i skelett och tänder. I för höga doser ger fluoriden vita eller i allvarligare fall mörka och gropiga fläckar på tänderna, dental fluoros, i den ålder tänderna anläggs. Exponering av för höga halter av fluorid under längre tid ökar risken för osteofluoros, där fluorid inlagras i benvävnaden med ökad benmassa, ledsmärta och stelhet samt minskad rörlighet som följd (1, 9, 10).

Nitrat

Nitrat ingår i kvävets kretslopp i naturen och förhöjda halter i vatten förekommer främst i jordbruksmiljöer där gödsel används. De flesta barn får i sig nitrat via grönsaker, framför allt sallad, spenat och rödbetor. Nitrat kan omvandlas till nitrit i kroppen, vilket har toxiska effekter i höga doser och kan orsaka methemoglobin vilket försämrar blodets syretransporterande förmåga. Det visar sig som syrebristsymtom och är ett akut tillstånd (1, 10, 11). Spädbarn är extra känsliga då de har kvar en hög andel fetalt hemoglobin som lättare oxideras till methemoglobin samt låg aktivitet av det enzym som omvandlar methemoglobin till hemoglobin (12).

Arsenik

Arsenik är ett grundämne som finns naturligt i berggrunden och där höga halter är vanligare i bergborrade brunnar än i grävda. I Sverige är generellt sett arsenikhalterna låga men det finns områden och brunnar med för höga halter. Dricksvatten innehåller mest oorganisk arsenik som är mycket giftig och har negativa effekter på hälsan framför allt på längre sikt med exempelvis insjuknande i olika cancersjukdomar. Studier visar på att barn är känsligare än vuxna. Eftersom de får i sig mer dricksvatten per kilo kroppsvikt är det viktigt att skydda dem från exponering av vatten med förhöjda halter av arsenik (1, 10).

Mangan

Mangan finns naturligt i berggrundens mineraler och vi får i oss denna metall genom kosten och dricksvattnet. Mangan deltar i omsättningen av kolhydrater och lipider och skyddar mot fria radikaler. Tarmen tar upp den mängd kroppen behöver. Detta regleringssystem gör att förhöjda halter av mangan i dricksvatten i regel inte är någon hälsorisk hos vuxna. För spädbarn är dock detta regleringssystem outvecklat och de kan inte heller i samma utsträckning som äldre barn utsöndra mangan med gallan. Detta innebär att spädbarn som får bröstmjölksersättning som i sig innehåller mangan kan få i sig för mycket om pulvret blandas ut i vatten som också har en hög manganhalt (1, 10). Det finns studier som visar på samband mellan manganintag via dricksvatten och effekter på barns nervsystem (10, 13).

Koppar

Koppar är ett grundämne och finns mer eller mindre i alla livsmedel. Vi får också i oss koppar genom dricksvattnet då en stor del av vattenledningsnätet består av kopparrör. Kopparhalten i dricksvattnet varierar beroende på vattnets sammansättning och uppehållstiden i ledningarna. Höga kopparhalter kan grönfärga hår och sanitetsgods. Koppar är livsnödvändigt för oss då det ingår i oxidationsenzymer och deltar i omsättningen av järn. Brist kan ge anemi och störd benbildning hos barn. För höga halter kan ge mag-tarmbesvär och i sällsynta fall leverpåverkan, men risken för negativa hälsoeffekter av förhöjda kopparhalter i vatten bedöms låg. Spädbarn som får bröstmjölksersättning kan dock vara extra känsliga då kroppens metabolism av koppar ännu inte är utvecklad. Genom att spola kallt vatten i kranen någon minut innan det används minskar kopparhalten betydligt (14).

Bly

Bly finns i vatten, livsmedel, jord, damm och luft i låga halter. Bly i kranar och kopplingar i dricksvattensystem kan medföra för höga halter av bly i dricksvattnet om vattnet varit stillastående i ledningarna under en tid. Blyförgiftning kan ge trötthet, aptitlöshet och blodbrist. För höga halter har också visat sig kunna skada nervsystemet under hjärnans utveckling hos foster och yngre barn. Genom att spola vattnet i kranen tills det är kallt går det oftast att få bort en förhöjd blyhalt i dricksvattnet. Blyexponeringen har visat sig minska i Sverige (10, 15).

Samtal om dricksvatten inom barnhälsovården

Barnhälsovården når näst intill alla små barn och deras föräldrar och är en viktig arena för samtal om olika faktorer som påverkar barns hälsa, bland annat betydelsen av bra dricksvatten. Kranvattnet i Sverige håller vanligtvis god kvalitet. Vid utlandsresa kan det vara säkrast att köpa vatten på flaska till barnet, innan familjen vet om kranvattnet är drickbart.

Redan under graviditeten kan de blivande föräldrarna ha informerats om vattenprovtagning om hushållet har egen brunn och vattnets kvalitet inte är känd. Lämpligt tillfälle att ta upp frågan är vid första hembesöket alternativt vid första mötet med en nyinflyttad familj på BVC. Fråga om de har egen brunn, om familjen känner till vattnets kvalitet och om och när provtagning genomförts. Informera vid behov om att kontakta kommunen för vattenprovtagning enligt lokala rutiner.
Om vattnet från egen brunn visat sig ha för höga halter av bakterier och olika ämnen ska det inte användas till dryck, bröstmjölksersättning, välling eller matlagning till barn. 

Familjen behöver ha kännedom om att oavsett om de har egen brunn eller kommunalt vatten bör vattnet rinna tills det blir kallt innan det används till barnet. Detta för att minska risken för att barnet får i sig oönskade ämnen och bakterier med vattnet.

Här finns regionala tillägg

Till toppen av sidan