Barn och dricksvatten

MAT OCH DRYCK

Spädbarn och småbarn är mer känsliga än vuxna för olika ämnen som kan finnas i vattnet. Därför är det särskilt viktigt att dricksvattnet håller hög kvalitet när det ska ges till barn.

Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel, det är den bästa drycken och törstsläckaren och används även vid tillagning av mat. En 2-åring som väger cirka 13 kilo behöver cirka 1,2 liter vätska om dagen. Vid varmt väder eller feber ökar förlusterna av vatten via huden och barnet behöver extra mycket vätska.

Spädbarn och småbarn är mer känsliga än vuxna för olika ämnen som kan finnas i vattnet. Därför är det särskilt viktigt att dricksvattnet håller hög kvalitet när det ska ges till barn (1).

Varmvatten ska aldrig tas direkt från kranen för att användas till dryck, modersmjölksersättning eller välling/gröt. Oavsett om vattnet kommer från en kommunal anläggning eller från egen brunn bör kallt vatten rinna en stund innan det används till förtäring. Vattenprov bör tas från egen brunn innan spädbarn får börja dricka det. Om vattnet klassas som "otjänligt" eller "tjänligt med anmärkning" på grund av bakterier bör det kokas innan det ges till barn. Vatten som innehåller halter över gränsvärdena för exempelvis fluorid, nitrat, arsenik och mangan ska inte användas till varken dryck eller modersmjölksersättning (1).

Dricksvatten i Sverige

Dricksvatten produceras av råvatten som vi generellt sätt har gott om i Sverige. Råvattnet kommer från sjöar och vattendrag samt från grundvatten i marken och sprickor i berget (2). EU:s medlemsländer har enats om ett direktiv som innehåller minimikrav på dricksvattenkvaliteten (98/83/EG). Detta direktiv har Sverige införlivat i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten (3).

God kvalitet på dricksvatten är en nödvändighet för vår hälsa och 3 av våra 16 nationellt fastställda miljömål berör dricksvattenproduktionen (4). Flera myndigheter och aktörer är involverade i ansvarskedjan från vattentäkt till drickvattenkran. Förutom kontroll av kvalitet på vattnet finns i Sverige krav på hur drickvattenanläggningar ska vara konstruerade och skötas, vilka kemikalier som får användas och hur övervakningen ska ske. Huvudman för dricksvattenförsörjningen är vanligtvis den tekniska förvaltningen eller motsvarande på kommunen (2,5).

De flesta hushåll får sitt dricksvatten via någon av landets cirka 2000 kommunala anläggningar där vattnet kontrolleras noga innan det når ut till hushållen. Detta utesluter inte att problem kan uppstå och det är viktigt att kontakta kommunen om kvalitetsbrist på vattnet misstänks (5).

Eget brunnsvatten

Ungefär 2,4 miljoner personer har helt eller delvis enskild dricksvattenförsörjning från exempelvis en egen brunn (5). Det är brunnsägaren som har ansvar för skötseln av brunnen och vattnets kvalitet (6).

Livsmedelsverket rekommenderar att provtagning görs var tredje år vid misstanke om kvalitetsförändring och innan vattnet ges till spädbarn (1). Om det varit problem med vattnet eller om det finns barn i hushållet bör kontroll genomföras oftare (7). Livsmedelsverket har tillsammans med SGU, Sveriges geologiska undersökning gett ut informationsbroschyrer om att anlägga och sköta om egen brunn (7,8).

Otjänligt vatten

Otjänligt vatten kan bero på ett flertal orsaker och påverkas av om det är en ytligt grävd brunn eller en djupborrad. Den mer ytligt grävda brunnen har i högre omfattning mikrobiologiska problem, exempelvis närliggande avlopp, utedass eller åkermark som behandlats av olika gödningsmedel. Brunnar som ligger nära havet riskerar att få in saltvatten om man borrar för djupt. Vattenkvaliteten i djupborrade brunnar kan ha för höga halter av uran, arsenik, mangan, radon och fluorid som naturligt finns i jord och berggrund (7).

Barn är extra känsliga för vatten som innehåller bakterier eller höga halter av vissa ämnen som fluorid, nitrat, arsenik och mangan (1). Om prov visar att vattnet är otjänligt behöver en fackkunnig kontaktas för att åtgärda problemen. Ibland kan dock förutsättningar och föroreningar vara av den art att en ny brunn behöver anläggas alternativt anslutning till kommunalt vatten.

Mikrobiologi

Vanligaste hälsorisken knuten till dricksvatten är mag- tarmbesvär som diarré, kräkningar, magont och feber, orsakade av bakterier, virus eller protozoer. De flesta utbrott orsakas av att fekalt förorenat vatten från avlopp och ytvatten trängt in i dricksvattensystemet, vilket kan drabba både enskilda vattentäkter och större vattenverk. Den mikrobiologiska undersökningen kan då visa på escherichia coli (E.coli), koliforma bakterier och mikroorganismer i vattnet (1,6,7).

Fluorid

Fluorid förekommer både i dricksvatten och i kosten, exempelvis i fisk och grönsaker. Höga fluoridhalter är vanligt i brunnar i stora delar av landet. Flourid tas snabbt upp av mag-tarmkanalen och byggs in i kristallstrukturen i skelett och tänder. I för höga doser ger fluoriden vita eller i allvarligare fall mörka och gropiga fläckar på tänderna, dental fluoros, i den ålder tänderna anläggs.

Exponering av för höga halter av fluorid under längre tid ökar risken för osteofluoros, där fluorid inlagras i benvävnaden med ökad benmassa, ledsmärta och stelhet samt minskad rörlighet som följd. (1,9,10).

Livsmedelsverkets gränsvärde för fluorid i vattenledningsvatten är 1,5 mg/l (3). I Livsmedelsverkets råd om enskild dricksvattenförsörjning räknas vattnet som tjänligt med anmärkning vid 1,3 mg fluorid/l (p.g.a. risk för dental fluoros) och otjänligt vid fluoridhalt på 6,0 mg/l (p.g.a. risk för osteofluoros) (6). I vissa länder tillsätts fluorid i det kommunala drickvattnet för att förebygga karies, men detta är inget som rekommenderas eller görs i Sverige (10).

Fluorid har dock stark kariesförebyggande effekt och den mängd fluorid som barnet får i sig via tandvårdsprodukter anses inte innebära några risker. Läs mer om Fluor.

Nitrat

Nitrat ingår i kvävets kretslopp i naturen och förhöjda halter i vatten förekommer främst i jordbruksmiljöer där gödsel används. De flesta barn får i sig nitrat via grönsaker, framförallt sallad, spenat och rödbetor. Nitrat används också som konserveringsmedel i charkuteriprodukter. Nitrat omvandlas till nitrit som kan ha toxiska effekter. Nitrit oxiderar hemoglobinet till methemoglobin vilket försämrar blodets syrebindande förmåga.

Spädbarn är extra känsliga då nitrat lättare omvandlas till nitrit i deras magsäck som har förhållandevis högt pH-värde. De har också kvar en hög andel fetalt hemoglobin som oxideras lättare samt brist på enzym som omvandlar methemoglobin till hemoglobin. Livsmedelsverket avråder från att ge barn under 1 års ålder dricksvatten som överstiger gränsvärdet av nitrat på 50 mg/liter och 0,5 mg nitrit/liter (1,3,6,9).

Arsenik

Arsenik är ett grundämne som finns naturligt i berggrunden och där höga halter är vanligare i bergborrade brunnar än i grävda. I Sverige är generellt sett arsenikhalterna låga men det finns områden och brunnar med för höga halter (1,9). Dricksvatten innehåller mest oorganisk arsenik som är mycket giftig och har negativa effekter på hälsan framförallt på längre sikt med exempelvis insjuknande i olika cancersjukdomar (1,9,11).

Gränsvärdet i Sverige för arsenik i dricksvatten är 0,01 mg/liter (6,9). Studier visar på att barn är känsligare än vuxna och då de får i sig mer dricksvatten/kg kroppsvikt är det viktigt att skydda dem från exponering av vatten med förhöjda halter av arsenik. Amning skyddar barnet från exponering då arsenik utsöndras i liten utsträckning i bröstmjölk (9).

Mangan

Mangan finns naturligt i berggrundens mineraler och vi får i oss denna metall genom kosten och dricksvattnet. Mangan deltar i omsättningen av kolhydrater och lipider och skyddar mot fria radikaler. Tarmen tar upp den mängd kroppen behöver. Detta regleringssystem gör att förhöjda halter av mangan i dricksvatten i regel inte är någon hälsorisk (9). För spädbarn är dock detta regleringssystem outvecklat och de kan inte heller i samma utsträckning som äldre barn utsöndra mangan med gallan. Detta innebär att spädbarn som får modersmjölkersättning som i sig innehåller mangan kan få i sig för mycket om pulvret blandas ut i vatten som också har en hög manganhalt (12). Det finns studier som visar på samband mellan manganintag via drickvatten och effekter på barns nervsystem (1,13).

Gränsvärdet för dricksvatten är 0,3 mg/l (6,9). Enligt Livsmedelsverket bör inte vatten med högre manganhalt än 0,4 mg/l användas för att tillreda modersmjölkersättning. Om vattnet innehåller mellan 0,05-0,4 mg mangan/l bör modersmjölkersättning med lägst manganinnehåll väljas (1).

Koppar

Vi får i oss koppar genom dricksvatten och mer eller mindre via samtliga livsmedel. Mer än 90 % av landets vattenledningsnät består av kopparrör och kopparhalten i dricksvattnet varierar beroende på vattnets sammansättning och uppehållstiden i ledningarna. Övre gränsvärdet för koppar i vattnet är 2,0 mg/liter. I Sverige anses vatten med kopparhalt över 0,2 mg/liter som tjänligt med anmärkning. Kopparhalter över 1,0 mg/liter kan grönfärga hår och sanitetsgods (3,6,14).

Koppar är livsnödvändigt för oss då det ingår i oxidationsenzymer och deltar i omsättningen av järn. Brist kan ge anemi och störd benbildning hos barn. För höga halter kan ge mag-tarmbesvär och i sällsynta fall leverpåverkan. Risken för negativa hälsoeffekter av förhöjda kopparhalter i vatten bedöms låg. Spädbarn som får modersmjölkersättning kan dock vara extra känsliga då kroppens normala metabolism av koppar ännu inte är utvecklad. Genom att spola kallt vatten i kranen någon minut innan det används minskar kopparhalten betydligt (14).

Bly

Bly finns i vatten, livsmedel, jord, damm och luft i låga halter. Bly i kranar och kopplingar i dricksvattensystem kan medföra för höga halter av bly i dricksvattnet exempelvis om vattnet varit stillastående i ledningarna under en tid. Blyförgiftning kan ge trötthet, aptitlöshet och blodbrist. För höga halter har också visat sig kunna skada nervsystemet hos foster och små barn. Genom att spola vattnet i kranen en stund tills det fått en låg och jämn temperatur går det oftast att få bort en förhöjd blyhalt i dricksvattnet. Blyexponeringen har visat sig minska i Sverige. Gränsvärdet för bly i dricksvatten är 10 mikrogram/liter (3,6,9,15).

gränsvärden
  Ohälsoeffekter Känsliga grupper Gränsvärde för otjänligt (SLVFS 2001:31) Riktvärde enskild dricksvattenförsörjning
Fluorid Dental fluoros
Osteofluoros
Ökad frakturrisk
Barn och äldre 1,5 mg/l 1,3 (tjänligt med anmärkning)
6 mg/l (otjänligt)


Nitrat Methemoglobinemi Spädbarn 50 mg/l 20 mg/l (tjänligt med anmärkning
50 mg/l (otjänligt)
Arsenik Cancer
Hudförändringar
Kronisk hosta
Nervskador
Fosterskador
Barn och undernärda personer 10 mikrogram/l 10 mikrogram/l
Mangan Effekter på nervsystemet. Spädbarn, möjligen äldre

0,05 mg/l

0,3 mg/l
Koppar Mag-tarm-besvär
Leverpåverkan
Spädbarn 2,0 mg/l 2,0 mg/l
Bly Trötthet
Aptitlöshet
Blodbrist
Nervskador
Foster och små barn 10 mikrogram/l 10 mikrogram/l

Informationsmaterial om egen brunn

Socialstyrelsen har tillsammans med Sveriges geologiska undersökningar (SGU), publicerat informationsmaterial om hur man anlägger och sköter en brunn. Publikationerna finner man numera på Livsmedelsveket.

Samtal om drickvatten från egen brunn inom barnhälsovården

Inom barnhälsovården når vi näst intill alla små barn och deras föräldrar vilket gör BVC till en viktig arena för samtal om olika faktorer som påverkar barns hälsa, bland annat betydelsen av bra drickvatten. Mödrahälsovården kan redan under graviditeten ha informerat föräldrarna om vattenprovtagning där vattnets kvalitet inte är känd.

Förslag på lämpliga tillfällen att samtala om barn och dricksvatten

  • Vid första hembesöket alternativt vid första mötet med nyinflyttad familj på din BVC fråga om hushållet har egen brunn, om de känner till vattnets kvalitet och om och när provtagning genomförts.
  • Upplys vid behov föräldrarna om att kontakta kommunen för vattenprovtagning. Informera också föräldrarna om att vara extra noga med kvaliteten på dricksvattnet under barnets första levnadsår och att de följer instruktionerna på förpackningen vid tillagning av modersmjölkersättning och välling/gröt.

Här finns regionala tillägg

Till toppen av sidan