Mat och dryck

Vegetariska koster till barn

Om den vegetariska kosten är väl sammansatt, innehåller berikade produkter och ger tillräckligt med energi och näring kan barn äta mat helt utan animaliska produkter.

För alla

För alla vid behov

För alla

  • Främja hälsosamma matvanor och ett adekvat energi- och näringsintag: (Se faktaruta nedan).
  • Identifiera barn som ges en helt växtbaserad kost (vegankost) samt barn med risk för otillräcklig vegetarisk kost enligt checklista ( se kapitlet "Checklista för att bedöma behov av ytterligare insatser" nedan.)
  • Uppmärksamma ohälsosamma matvanor, oavsett val av kost.

För alla vid behov

Vid identifierad

  • Helt växtbaserad kost.
  • Exklusionskost (en eller flera livsmedelsgrupper utesluts utan att ersättas).
  • Ensidig kost.
  • Frånvaro av berikade produkter och/eller tillskott vid behov.
  • Otillräcklig kunskap hos förälder/vårdnadshavare.

Åtgärd:

  • Erbjuda stöd, hälsovägledning, insatser och uppföljning efter behov.
  • Tvärprofessionell samverkan: - inom BHV med till exempel dietist och läkare.
  • Dietist kan bedöma behov av och rekommendera tillbörligt tillskott av enstaka näringsämnen eller multivitamin med lämplig sammansättning, dosering och administrationsväg.
  • Vid behov bedömning av nutritionsstatus via provtagning (läkare).

Uppföljning:

Det är viktigt att följa upp mat, ätande och tillväxt vid samtliga BVC-besök eftersom matvanor förändras med tiden. Ta gärna hjälp av denna: Vegetarisk bedömningsmall

För alla vid behov

Vid behov av ytterligare insatser

Helt växtbaserad kost med samtidig förekomst av:

  • Bristande tillväxt.
  • Oro över näringsintag.
  • Uppvisade tecken på näringsbrist.
  • Matsvårigheter som till exempel selektivt ätande, liten aptit etc.
  • Om berikade produkter och tillskott ej används.
  • Födoämnesallergi
  • Omsorgssvikt utifrån barnets behov av näring.
  • Psykisk ohälsa eller tidigare ätstörning hos förälder som påverkar förhållande till mat och ätande.

Åtgärd:

  • Remiss till annan vårdgivare t.ex. dietist, barnklinik, barnmottagning.
  • Vid omsorgssvikt samverkan med socialtjänst.

Matintroduktion av växtbaserad kost

Att introducera en växtbaserad kost till barn skiljer sig inte nämnvärt från att introducera en traditionell blandkost, men det är av stor vikt att redan från början inkludera berikade produkter, som till exempel berikad gröt eller välling, i tillräcklig mängd. Det är även viktigt att näringsrika och fullvärdiga vegetariska alternativ introduceras som kan ersätta de livsmedel som utesluts från djurriket. Läs mer om matintroduktion.

Det kan vara en utmaning för små barn att täcka hela sitt energibehov med en uteslutande växtbaserad kost då den generellt är fiberrik och voluminös.  Här kan anpassningar för det lilla barnet behöva göras. Den fiberrika maten kan även vara något utmanande för små barns magar och kräver sedvanlig följsamhet till barnets behov. Mer om detta finns längre ner under rubriken: Lugn och fin mage. 

Forskning visar att tidig introduktion av alla livsmedelsgrupper inklusive fisk, tillagat ägg, mjölk samt finfördelade nötter och baljväxter inklusive jordnötter under det första levnadsåret sannolikt kan bidra till att förebygga utveckling av födoämnesallergi. Föräldrar bör upplysas om att det kan innebära en viss ökad risk för barnet att senare utveckla en födoämnesallergi, om det själv väljer att introducera dessa delar i kosten utan tidig exponering under småbarnsåren. Läs mer om allergiförebyggande råd

Dryck

Vatten är en bra törstsläckare och måltidsdryck. Från ett års ålder är även mjölk alternativt berikad vegetabilisk dryck en viktig måltidsdryck och näringskälla.

Bild 1. En lakto-ovo-vegetarisk tallriksmodell.

Matcirkeln - vegetarisk kost

Matcirkeln är ett hjälpmedel för att få variation på maten.  Varje grupp i matcirkeln innehåller olika typer av livsmedel och näringsämnen. Det är bra om livsmedel från alla grupper ingår dagligen och att det blir en viss variation inom respektive grupp.  Här nedan är en bild (bild 2) på en vegetarisk matcirkel, där kött, fisk, kyckling och mjölkprodukter ersatts med vegetariska alternativ.

 

Bild 2. Vegetarisk kostcirkel där animaliska livsmedel har ersatts med vegetariska alternativ. Illustration: Rebecca Landmér, Angereds Närsjukhus, Västra Götalandsregionen
En grön cirkel med ett vitt nyckelhål

Nyckelhålet

Även vid en vegetarisk kosthållning är det bra att välja nyckelhålsmärkta livsmedel för att få hälsosamma alternativ, med avseende på hälsosamma fetter, fullkorn, fibrer, socker och salt. Läs mer på Livsmedelsverkets sida om Nyckelhålet.

 

Vitamin B12

Vitamin B12, även kallat kobalamin, är ett livsnödvändigt ämne som kroppen inte själv kan tillverka utan behöver finnas i det vi äter. Det behövs för att bilda röda blodkroppar och för att nervsystemet ska fungera och utvecklas. Allvarlig brist kan leda till blodbrist och i allvarliga fall ge irreversibla skador på hjärna och nervsystem. Vanligaste orsaken till brist av vitamin B12 hos barn är en kost baserad på enbart vegetabilier (8). Vitamin B12 hittas i animaliska produkter såsom kött, fisk, ägg och mejeriprodukter. Man kan även hitta inaktiva former av vitamin B12 i vegetabiliska produkter, men kroppen kan inte tillgodogöra sig dem. Det är därför nödvändigt att redan från början använda sig av berikade produkter eller tillskott i tillräcklig mängd, och att mammas intag är tillgodosett vid amning. Bröstmjölkens innehåll av vitamin B12 beror på mammans B12-nivåer. Till barn där mamman har låga nivåer av B12 eller inte tar tillskott under amning kan substituering även till barnet vara nödvändig (8, 13).

Vitamin B12 är ett vattenlösligt vitamin med låg risk med högt intag. Överskott utsöndras via urinen.

I tabellen nedan finns information om innehåll i några viktiga livsmedel. För rekommenderat dagligt intag se översiktstabell ovan.

image4th0p.png

För bedömning av eventuellt behov av substituering av vitamin B12 konsultera läkare och/eller dietist.

Järn

Näringsbrister hos barn är ovanligt i Sverige men ett undantag är järn då små barn har ett extra stort järnbehov. Järn är en livsnödvändig beståndsdel i kroppen och en förutsättning för normal utveckling hos ett nyfött barn och allvarlig järnbrist hos barn kan påverka den mentala utvecklingen. Detta gäller även vid blandkost. En helt växtbaserad kost blir lätt järnfattig, därför är det särskilt viktigt att det används berikade produkter som till exempel industritillverkad gröt eller välling i tillräcklig mängd, detta utöver järnrika vegetabiliska livsmedel som till exempel baljväxter. 
Läs mer om järn på livsmedelsverket.se

Förvara alltid järn, i form av kosttillskott, oåtkomligt för barn. Detta eftersom mycket höga doser av järn kan vara dödligt giftigt, speciellt för barn. Tidiga symtom kan vara magont, kräkningar och diarré. 

Föräldramaterial - VGR

Tips på järnrik mat till barn som äter växtbaserat

  • Bönor, ärter, linser, tofu och andra sojaprodukter, till exempel sojakorv och sojafärs, både till lunch och middag.
  • Järnberikad gröt och välling, åtminstone upp till två års ålder.
  • Nötter och jordnötssmör, frön och torkad aprikos i till exempel i müsli, gröt eller smoothie kan också bidra med järn.
  • Fullkornsalternativ av till exempel bröd, pasta, flingor, gryn, gröt innehåller mer järn än produkter med vitt mjöl.
  • Tillskottsnäring alternativt berikad mjölkdryck för barn.
  • C-vitamin som finns i grönsaker, frukt och bär ökar upptaget av vegetabiliskt järn och det är därför bra att måltiderna innehåller det.
  • Laga gärna mat i järngryta eller gjutjärnspanna.

I tabellen nedan finns information om innehåll i några viktiga livsmedel. För rekommenderat dagligt intag se översiktstabell ovan.

image2uhco.png

För bedömning av eventuellt behov av substituering av järn konsultera läkare och/eller dietist.

D-vitamin

På Rikshandbokens sida om D-vitamin finns fakta samt tabell med information om innehåll i några viktiga livsmedel. Rekommenderat dagligt intag, se tabell. Barn som äter helt växtbaserad kost rekommenderas fortsätta med D-droppar även efter två års ålder.

D-vitaminet i de läkemedelsklassade D-dropparna som delas ut på BVC utvinns ur fårull, men inga animaliska rester finns kvar i färdig produkt. De flesta föräldrar som väljer att ge sina barn en växtbaserad kost accepterar dessa droppar medan en del önskar vara mer strikta i sitt förhållningssätt. De som önskar andra D-vitaminpreparat får i så fall köpa dessa själva men bör då upplysas om att dos och rekommendation kan skilja sig från de som delas ut på BVC. Dessa omfattas heller inte av läkemedelsförsäkring då de inte är läkemedelsklassade. D-vitamin i för höga doser kan vara skadligt och det är viktigt att inte kombinera flera olika D-vitamininnehållande kosttillskott.

DHA (omega-3)

Fleromättade fetter är livsnödvändiga. Kroppen kan inte själv tillverka dem utan vi måste få i oss dem via maten. Fet fisk är tillsammans med bröstmjölk och bröstmjölksersättningar i praktiken de enda livsmedel som innehåller omega-3-fettsyrorna DHA och EPA, som är viktiga för barns utveckling. Därför är det bra om barn som äter vegetarisk mat får fet fisk ibland, som ett komplement. Om barn inte äter fet fisk är det viktigt att det får rapsolja och rapsoljebaserade matfetter, eftersom de innehåller omega 3-fett som till viss del kan omvandlas till DHA. Även valnötter och linfröolja innehåller omega-3 (19).
Läs mer om fleromättat fett, omega-3, omega-6 på livsmedelsverket.se

Rekommenderat intag av omega-3 är (minst) 1% av energiintaget, vilket motsvarar:

  • Barn 1 år: 1 msk rapsolja
  • Barn 2 år: drygt 1 msk rapsolja
  • Barn 5 år: 1–2 msk rapsolja

I växtriket är det enbart alger som innehåller den längsta omega-3 fettsyran - DHA. För barn som inte äter fisk kan algoljetillskott ges. Europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten (Efsa) bedömer att 100 mg DHA kan vara en tillräcklig mängd för barn under två år. Höga doser DHA kan även ha en antikoagulanteffekt och DHA ska därmed inte överdoseras (17). Det är viktigt att algolja inte förväxlas med andra algprodukter som kan innehålla skadligt höga mängder jod.

Ger man tillskott av algolja i kapsel, går det bra att skära ett litet hål i kapseln för att kunna ge oljan med sked. För gravida och ammande som inte äter fisk kan tillskott av 200 mg DHA dagligen i form av fisk- eller algolja vara en lämplig dos.

Kalcium

Kalcium är en viktig mineral som har en rad viktiga funktioner i kroppen, bland annat för uppbyggnad av skelett och tänder och är därmed viktigt för barns tillväxt. Kalcium finns främst i mjölkprodukter, och för barn som inte dricker eller äter detta är det viktigt att säkerställa att kalciumintaget istället tillgodoses via kalciumberikade produkter eller tillskott.

För barn över ett år ger 3–5 dl mjölk, fil och/eller yoghurt eller motsvarande mängd berikad vegetabilisk produkt ett bra dagligt intag av kalcium. Även berikad gröt, välling samt tillskottsnäring är goda källor till kalcium för små barn. Observera att ekologiska eller kravmärkta produkter inte är berikade med kalcium. Om denna mängd inte uppnås kan dietist eller läkare ordinera supplementering med kalciumtillskott. Kalciumtillskott kan köpas på apotek.

Långvarig brist på kalcium kan orsaka benskörhet samt även leda till tillväxthämning. Kalcium kan överdoseras. Främst genom intag av kosttillskott vilket i kombination med högt intag av D-vitamin kan leda till hyperkalcemi, förkalkning av kroppens vävnader, njursten och njurskador.

I tabellen nedan finns information om innehåll i några viktiga livsmedel. För rekommenderat dagligt intag se översiktstabell ovan. Läs mer om kalcium på livsmedelsverket.se 

imagedg9qr.png

Selen

Selen ingår i antioxidantförsvar och behövs för ämningsomsättningen. Selen finns i nästan all mat men halterna varierar. De livsmedel som innehåller mest är fisk, inälvsmat, nötter, fröer, mjölk, ost och ägg. Vid en helt eller delvis växtbaserad kost faller därmed de flesta selenkällor bort. Selen hittas även inom växtriket men svenska jordar är fattiga på selen. Därför är det bra att variera med importerade vegetabilier som spannmålsprodukter, baljväxter, nötter och frön. Industritillverkad barngröt och välling är inte berikad med selen.

Allvarlig brist på selen kan bland annat leda till hjärtmuskelförändringar och forskning indikerar även att brist kan öka risk för vissa cancerformer. Det är sällan selenbrist identifieras, men de som äter växtbaserat har en ökad risk för ett bristande intag. Selen i högre doser är giftigt och ska inte överdoseras. Läs mer om selen på livsmedelsverket.se

I tabellen nedan finns information om innehåll i några viktiga livsmedel. För rekommenderat dagligt intag se översiktstabell ovan.

imagev2jul.png

Zink

Zink är ett livsnödvändigt mineral som ingår i många av kroppens enzym i omsättningen av bland annat protein, fett, kolhydrater och vissa vitaminer. De vanligaste källorna till zink är kött, mejeriprodukter samt fullkornsprodukter. Även inälvsmat, musslor, ost och nötter är rika på zink. Upptaget av zink underlättas av animaliska proteiner och om man äter mat som är strikt växtbaserad rekommenderas därmed ett intag som är 25–30 procent högre än vad som anges i tabell. Industritillverkad, berikad gröt och välling samt nötter är goda källor till zink för barn som äter uteslutande växtbaserad kost.

För rekommenderat dagligt intag av zink se översiktstabell ovan.

Risk för brist på zink bedöms som låg men kan ge tillväxthämning och störd utveckling hos barn. Efsa har fastställt en övre gräns för säkert intag för vuxna till 25 milligram zink per dag men det anges ingen sådan gräns för barn. Ett för högt intag kan störa omsättning av andra mineraler och spårämnen. Risk för ett överintag från endast maten anses som låg.
Läs mer om zink på livsmedelsverket,se

Jod

Jod spelar en central roll för kroppens ämnesomsättning. Jod finns framförallt i fisk, mjölk och ägg. Det kan därför vara svårt att få tillräckligt av jod vid en växtbaserad kost om dessa livsmedel utesluts helt. Jod finns däremot i jodberikat salt och det är därför av största vikt att den lilla mängd salt som används i barnets mat är joderat, för att undvika brist på jod.

Joderat salt innehåller 50 mikrogram jod per gram salt. Vilket innebär att ett barn på 6–11 mån behöver cirka 1 gram salt per dag för att täcka rekommenderat intag av jod, för barn i åldern 1–2 år behövs 1,5 gram per dag och för barn 2–5 år ca 2 gram per dag. 1 tsk salt motsvarar 6 gram.

För rekommenderat dagligt intag av jod se översiktstabell ovan.

Brist på jod leder till struma, förstoring av sköldkörteln. Jodbrist under fosterstadiet är särskilt allvarligt och kan störa utvecklingen av nervsystemet, den fysiska utvecklingen och leda till psykiska utvecklingsstörningar. Därför är det extra viktigt att få i sig tillräckligt med jod under graviditet och amning.

Även höga halter av jod är skadligt. Barn bör därför aldrig få algpreparat eller andra kosttillskott som innehåller jodhalter som överskrider rekommenderat dagligt intag. Ofta framgår inte jodhalten av märkningen vilket innebär att tillverkaren behöver kontaktas för att få uppgifter om halten. Om algtillskott används är det därför viktigt att använda sig av ett algoljetillskott (se stycke om DHA) för att minimera risken för höga halter jod.

Livsmedelsdatabas med näringsinnehåll i olika livsmedel

Livsmedelsverket har en livsmedelsdatabas som kan användas för att söka näringsinnehåll i olika livsmedel.

Till toppen av sidan