Kommunikation, språk och tal

KOMMUNIKATIV UTVECKLING

Typisk språkutveckling för barn i åldern 0 till 5 år och hur du kan samtala med barnets föräldrar om barnets språkutveckling vid de olika åldrarna.

För alla

Främja en god kommunikativ miljö och god språklig stimulans genom  information och vägledning utifrån varje enskild familjs och barns behov. 


Alla föräldrar ges möjlighet och utrymme att prata om barnets kommunikation och språk. De ges även möjlighet att berätta hur man samtalar, läser och leker i hemmet.


Föräldrars erfarenheter, frågor och eventuella oro uppmärksammas och utforskas vidare.


Barnets språkliga nivå ska jämföras med den typiska språkliga utvecklingen: 0-3 mån, 3-5 mån, 5-10 mån, 1-1,5 år, 1,5 år, 2-3 år, 4 år, 5 år.

 

 

För alla vid behov

Utökat individuellt stöd till de föräldrar som behöver stöd i kommunikationen med sitt barn.


Utökat stöd för de familjer där barnet visar på svårigheter vad gäller språk och tal men som inte har så stora svårigheter att barnet uppnår remisskriterierna.


Likaså utökat stöd för de familjer som inte accepterar vidare remittering. Det är då av stor vinst att åter träffa familjen och barnet för att bedöma att språket utvecklas.

Stödet kan bestå av:

  • Samtal med föräldrar om barns språkutveckling och sätt att främja den
  • Uppföljande kontakt

Diskutera/konsultera barnhälsovårdsteamet, kontakta barnläkare eller psykolog BHV

 

För alla vid behov

Vidare remittering när barnet inte utvecklas som förväntat gällande kommunikation, joller, språk och tal samt vid ätsvårigheter och/eller frekvent dregling efter tre års ålder.


Kontakt med eventuell förskola för att diskutera barnets kommunikation och språk, samt uppmuntra till utökad stimulans där.


Barn som stammar

Att tala är komplicerat och svårt

Kommunikation, språk och tal är termer som beskriver hur vi uttrycker oss. Kommunikation är allt vi gör för att förmedla oss; gester, minspel, rörelser, röstläge, ljud och blick. Språk är vårt ordförråd, vår kunskap om meningsuppbyggnad och hur vi förstår vad andra säger till oss. Talet är ett av språkets motoriska uttryck, det vi gör med andningsmuskulatur, struphuvud, käkar, tunga och läppar för att kommunicera. Att tala är komplicerat och svårt. Cirka 100 muskler är involverade och flera områden av hjärnan (1).

Avvikelser i kommunikation, språk och tal är vanligt förekommande. Cirka sex procent av barnen har en språkstörning (2). Av de remisser som sänds från BVC är remiss till logoped vanligast. Den språkliga utvecklingen är viktig eftersom språket leder vår kognitiva utveckling framåt (3). Detta gör att alla inom barnhälsovården behöver ha goda kunskaper om barns kommunikations-, språk- och talutveckling. Vad är normalt och vad är försenat eller avvikande?

När kan man ge lugnande besked och när ska man söka specialisthjälp? Det är stora variationer i den kommunikativa och språkliga utvecklingen, speciellt i den tidiga utvecklingen. Barnets språkutveckling kan även upplevas förändras snabbt. Det är därför svårt att exakt säga vad ett barn ska kunna i en specifik ålder.

Typisk språkutveckling 0 - 12 månader

0 - 3 månader

Vi föds med en stark instinkt att kommunicera. Barnet imiterar och signalerar när det känner obehag, vilket direkt tolkas av omgivningen som i sin tur hjälper barnet. Föräldrarna skapar samspelsstunder med barnet där man pratar med, imiterar och stimulerar barnet. Det lilla barnet är kodat att imitera sina föräldrar, först med minspel men sedan med ljud. Redan tidigt vittnar föräldrar om att de kan tolka barnets behov utifrån skriket: byta blöja-, gosa- eller hungerskrik.

Barnets joller utvecklas under de första månaderna till att mer och mer likna tal. Efter de mer medfödda ljuden såsom gråt, gnäll och snart skratt utvecklas enkla vokala ljud och stämbandsljud. Barnet börjar exempelvis gurgla och får en större variation på sina vokaler som nu påminner mycket om det egna språket.

3 - 5 månader

Stegvis får barnet ökad kontroll över sin kropp, sina händer och ansiktsmuskulatur. Det kan börja sträcka sig efter saker utom räckhåll som av omgivningen tolkas som en pekning (4,5). Snart koordinerar barnet detta med att se mot föräldern och tillbaka på saken. Det som benämns som gemensamt fokus växer fram. Då får barnet en ökad medvetenhet om situationen och hur hon/han kan påverka omgivningen. Barnet börjar medvetet förmedla sig (6). Det kan vara genom att visa saker eller använda ljud (7). Jollret utvecklas till att innehålla fler konsonanter (8). Barnet turas om med sin samtalspartner, precis som i ett vanligt samtal.

5 - 10 månader - jollerutveckling

Nu följer det stadium som är det mest tydliga för föräldrar (9). Barnet förstår vikten av att samtala och börjar ha pratstunder med joller som liknar det språk som talas runt barnet. Kommunikationen utvecklas mer och mer. Pekningen utvecklas från att barnet tidigare sträckte sig mot objektet. Konventionella gester växer fram så som "ta upp mig"-gest, "borta/slut"-gest och "hej då"-vinkning.

Stavelsejollret utvecklas med vokaler och konsonanter såsom i de vuxnas tal. Barnet växlar snabbt mellan ljuden så som ta, dada, bo. Barnet imiterar ljudharanger, vilket föräldrar gärna vill tolka som barnets första ord som om de hade en innebörd. Det är till en början just bara imitation eller en jollersekvens som låter som ett riktigt ord. Föräldrarna hör det som ett riktigt ord och bekräftar barnet. Stavelsejollret utvecklas ofta mellan 6 och 8 månader (9,10).

Det typiskt utvecklade barnet har stavelsejoller vid 10 månader oavsett barnets ursprung och uppväxtmiljö. Jollerutvecklingen förutspår barnets kommande talutveckling (8).

Oavsett om barnet är flerspråkigt utvecklas hon/han kommunikativt och språkligt som enspråkiga barn. Barnets språkliga utveckling följs enligt rutin vid samtliga besök på BVC.

Läs mer på Rikshandboken Språkbedömning och screening

Samtala med föräldrar till barn 0-12 månader

Samtal med föräldrarna om barnets kompetens, den kommande utvecklingen och hur föräldrarna kan stötta språkutvecklingen. Genom att ta del av föräldrarnas berättelser ges möjlighet att koppla beskrivningen av barnet till den typiska utvecklingen och vid behov ge individuella råd.

Barnet utvecklas snabbare när föräldern imiterar jollret, pratar på ett barnriktat sätt, och övertolkar det barnet gör som kommunikativt samt förklarar och sätter ord på vad som sker runt barnet (11). Att prata på ett barnriktat sätt med korta ord, många upprepningar, större variation i röstläge gör att barnets språk utvecklas snabbare (12). När föräldrarna är lyhörda för barnets kommunikativa signaler hjälper de barnets utveckling framåt. Att pratläsa pekböcker på ett sätt som lockar barnet utvecklar den språkliga utvecklingen.

Läs mer i Rikshandboken om Preventivt språkligt arbete

 

12 - 18 månader - De första orden

Många 1-åringar säger några ord som förstås av familjen. Ljudhärmande läten för exempelvis djur och fordon används som benämningar (13). Det är framför allt med kroppsspråk, gester och ljud som barnet kommunicerar. Nu ska pek- och visa-gesterna förekomma ofta. Ordförrådet ökar för varje månad.

Barnets språkförståelse är väl utvecklad, hon/han kan hämta föremål på uppmaning och i vana situationer och vana miljöer förstå det mesta. Den för kommunikationen så viktiga förmågan att ha gemensamt fokus har utvecklats ytterligare. Tidigare följde barnet den vuxnas pekning eller blick. Nu kan barnet titta på något intressant, fånga förälderns blick och se tillbaka på det intressanta, för att återigen möta den vuxnas blick.

Läs mer i Rikshandboken om Språkbedömning och screening

Samtala med föräldrar till barn 12 - 18 måndaer

Barnet lär sig genom imitation. Att tillsammans med barnet göra "imse vimse spindel", klappa händerna och kasta slängpussar hjälper språkutvecklingen. När man lär barnet vinka hej och hej då lär man barnet språkliga symboler på ett enkelt sätt. Det är betydelsefullt att föräldrarna sätter ord på det som sker kring barnet, i badet, under måltid, när barnet kläs, vart man ska och var man är.

Läs mer i Rikshandboken om preventivt språkligt arbete

1,5 år - från ett ord till flera

Barn tillägnar sig språket på olika sätt, vissa lär sig ord kontinuerligt medan andra har en så kallad ordspurt när språket ökar snabbt. När barnet är mellan 1,5 och 2 år kommer ofta det stadium när barnets ordförråd ökar snabbt. De första 100 orden består oftast av substantiv. Sedan följer en inlärning av fler verb (14,15).

När barnet har ett ordförråd på 25-50 ord börjar tvåordsmeningar komma. Dessa tvåordsfraser börjar oftast som en kombination mellan ett ord och en gest såsom "Pappa" kombinerat med en pekning som symboliserar "Pappa där". Senare utvecklas de till en sats med två talade ord "pappa sko, där tåg ...".

Läs mer i Rikshandboken om Språkbedömning och screening

Samtal med föräldrar till barn omkring 1,5 år

Föräldrarna kan nu utöka barnets uttryck till hela fraser. När barnet säger "vov" utökar föräldern med, "ja! Där är hunden VOV VOV." Barnets språkliga utveckling gynnas av att man läser tillsammans. Läsningen ska ske utifrån barnets intresse och nivå. Om barnet är ointresserat eller föräldern har en ovilja till att läsa kan egna foton, på papper eller skärm, fungera på samma sätt som en bok. Då är det ännu enklare att samtala tillsammans.

Om barnet pratar lite är det av vikt att föräldrarna tolkar barnets gester och uttryck kommunikativt. Man kan även vänta in barnets initiativ, ge valmöjligheter och undvika ja- och nejfrågor. Hjälp föräldrarna att se barnets kommunikativa kompetens och att bemöta barnet som en kommunikativ person.

Läs mer i Rikshandboken om Preventivt språkligt arbete

2 - 3 år - från ord till meningar

Det är viktigt att komma ihåg att variationerna i barns språkutveckling är stora – särskilt under de första åren. Vid 2,5 år ska även de barn som börjar prata sent prata. Senpratarna ska sedan långt tidigare visat kommunikationslust och god språkförståelse. Tvåordssatser är det absoluta minimikravet för 2,5-åringar (16), och vid 3 år ska barnet tala i minst treordssatser (17). De allra flesta 3-åringar uttrycker sig i betydlig längre meningar. I den här åldern kan barn ha upphakningar i talet, det är tämligen vanligt och för många barn övergående.

Läs mer i Rikshandboken om Språkbedömning och screening

Samtala med föräldrar till barn 2-3 år

I leken utvecklas vi mest. I billek, docklek eller när man tillsammans sorterar tvätten stimuleras barnets språk, ordförrådet utökas och fraserna förlängs. När den vuxne bjuder in barnet i samtal på lika villkor och utvecklar barnets prat stimuleras barnet. När det barnet sagt upprepas av den vuxne – men korrekt, utökat och mer komplext – får barnet signaler om att ha blivit förstådd och får stöd i den språkliga utvecklingen. Den vuxne ska vara sparsam med instruktioner så som "peka-på" och ja-och-nej-frågor till barnet. De metoderna kan göra barnet passivt och den vuxne styrande. Att i stället ställa frågor som gör att barnet kan välja utvecklar barnets språk. "Vill du ha banan eller äpple?" uppmuntrar språkutvecklingen mer än "vill du ha banan?".

Barn börjar tala olika tidigt. Om barnet visar lust att kommunicera, har en god språkförståelse och själv använder några ord som förstås i familjen ska föräldrarna inte oroas.

Elder med kollegor har i en studie visat att när barnet inte pratar som förväntat förändras föräldrarnas prat till barnet. De blir mer styrande och pratar mindre till barnet (18). Det kan bli en negativ spiral, föräldrarna kräver mer, det gör att barnet tystnar än mer. Därför är det extra viktigt att de familjerna får råd och ytterligare stöd i hur de kan på ett mer positivt sätt kommunicera med barnet.

Läs mer i Rikshandboken om Preventivt språkligt arbete

 

4 år - resonera och experimentera med språket

4-åringen har ett så gott som färdigt språk för både uttal och grammatik, vilket gör att barnet kan göra sig förstådd också utanför familjen. Visserligen kan kanske 4-åringen inte uttala svårare språkljud, till exempel sje-, tje- och r-ljud och konsonantkombinationer (så som sk-, st-, tv- och fj-). Det är fullt normalt för åldern.

En 4-åring berättar själv och kan hjälpa lyssnaren genom att ge mer information om lyssnaren inte förstår. 4-åringen börjar visa mer och mer intresse för det skrivna ordet och kan leka mer med språket. De förstår att le och la börjar lika och kan hitta på egna rimramsor av nonsensord.

Läs mer i Rikshandboken om Språkbedömning och screening

Samtal med föräldrar till barn 4 år

Det är fortsatt viktigt att lyssna på barnet, vad hon/han har att berätta och att fråga om. Föräldrarna kan behöva säkerställa att de har barnets fokus när de pratar. Nu som tidigare är det viktigt att turas om i samtalet och att vara en god förebild för barnet. Ta gärna pauser i samtalet så att barnet hinner ta sin tur. Barnets språk utvecklas fortfarande framför allt i samspelet med vuxna, vilka hjälper barnet till ett mer komplext språk. Högläsning är en bra metod, eftersom man där möter ord som sällan används i hemmet.

Barnets språkförståelse är mycket utvecklad och nu kan föräldern ge barnet längre instruktioner. Det hjälper barnet att utveckla språkförståelsen i den miljö barnet känner igen mest. Föräldrarna kan då exempelvis i dukningssituationen lära barnet lägesbegrepp och antal. Fortfarande är det lättast att lära i det man är intresserad av och har fokus på.

Språklig medvetenhet är ett viktigt steg mot läs- och skrivinlärningen. Barnet börjar förstå att ord inte bara har ett innehåll utan också en form. Banan, bil och bak börjar med samma bokstav. Ett tåg är långt men ordet är kort. Ko och sko slutar lika. Detta har visats vara avgörande för en framtida läs- och skrivutveckling (19).

Föräldrarna bör nu lustfyllt tala om att orden har en betydelse och en form, och leka språkstimulerande lekar. Att fortsätta läsa tillsammans ger barnet en naturlig relation till det skrivna ordet. Det gäller så väl faktaböcker, som serietidningar och barnböcker.

Läs mer i Rikshandboken om Preventivt språkligt arbete

5 år - tala som en vuxen och vidare mot läs- och skrivinlärning

En femåring samtalar som en vuxen med långa fraser, en start, en mitt och ett slut i historier. Barnet låter ofta som en vuxen när det talar, förutom de annorlunda böjningar som fortfarande kan vara svårt så som skära-skar-skurit som enligt barnet borde vara skära- skärt- skärt. Ordförrådet fortsätter växa, och när barnet börjar läsa kommer en riktig spurt men nya ord som barnet tillägnar sig. Barnet kan fortfarande ha svårt för vissa språkljud så som r-, sje- och tje- och kombinationer med många konsonanter så som i ordet skräp. Vissa barn har ett läspande s-ljud. Det är helt naturligt i den här åldern.

Barnets berättarförmåga

När barnet berättar ska berättelsen knytas ihop så att lyssnaren kan förstå vad som händer när och varför. Om inte lyssnaren förstår ska barnet själv inse att det behöver berätta mer. Berättarförmågan har ett starkt samband med barnets språkliga utveckling och kan förutspå barnet senare läs- och skrivutveckling och läsförståelse (20). I berättandet kan lyssnaren höra om det finns långa pauser där barnet söker efter orden, om barnet hoppar över ord som är viktiga eller ofta använder ljudeffekter istället för det väntade ordet. Det kan tyda på att barnet har ett litet ordförråd eller svårt att hitta/mobilisera det rätta ordet.

Barnet kan ha en annorlunda grammatisk uppbyggnad av sina meningar. Kanske kommer ordet "inte" fel i meningen, eller att det blir svårt för lyssnaren att förstå vem som gör vad beroende på meningsuppbyggnaden. Barnet kanske böjer vanliga ord fel. Svårare böjningsmönster som "dålig, sämre, sämst" eller "gå, gick, gått" får barnet förenkla men vanligare böjningsmönster ska barnet använda.

Barnet ska nu vara bekant med både form – hur ordet låter,- och innehåll i orden – vad ordet betyder. Det ska förstå att ord rimmar och börja kunna dela upp ord i olika ljud. Många barn kan skriva sitt namn och vissa har redan påbörjat läsinlärningen.

Läs mer i Rikshandboken om Språkbedömning och screening

Samtala med föräldrar till barn 5 år

För barn i denna ålder finns många pedagogiska appar till surfplattor som hjälper barnet att tillägna sig det skrivna språket. Självklart är barnet fortfarande i behov av den vuxnes stöd och motivation.

Det är av allra största vikt att barn redan i förskoleåldern får erfarenhet av att leka med språket. Det kan vara genom att hitta ord som rimmar, komma på ord som börjar på olika bokstäver, eller att dela upp ord i olika ljud. De barn som saknar den erfarenheten får vanligen svårare att lära sig att läsa och skriva (21).

Läs mer i Rikshandboken om Preventivt språkligt arbete

Föräldrainformation

Hitta språket: en film om små barns språkutveckling - Kodknäckarna

Här finns regionala tillägg

Till toppen av sidan