Goda vanor för en bättre munhälsa

TÄNDER

Matvanor som påverkar barnets tandhälsa samt tips till föräldrar om tandborstning.

För att barn ska växa och må bra behövs en allsidig kost. De flesta barn behöver tre huvudmål och två till tre mellanmål per dag. Det är viktigt att komma ihåg barns behov av mellanmål. Det finns annars risk för småätande som kan vara skadligt för tänderna.

Karies

Varje gång man äter bryter bakterier på tänderna ned matens olika sockerarter till syror. Karies uppstår när emaljen löses upp av täta syraattacker. Saliven kan dock reparera skadan om tänderna får möjlighet att vila mellan målen (1).

Vatten är den bästa törstsläckaren

När barnet är törstigt är vatten den bästa drycken, både på dagen och på natten. En god regel är att aldrig ge annat än välling eller vatten i nappflaskan.

Läsk och söta drycker

Vi dricker allt mer läsk och läsken håller på att ersätta mjölk som måltidsdryck för en del barn. På grund av sockret i läsken utvecklas det därför lätt karies om man dricker läsk ofta. Dessutom innehåller läsk syra som kan ge frätskador på tänderna.

Söta drycker som saft, juice och läsk mellan målen är inte bra vare sig för aptiten eller för tänderna.

Nattmål

Att ge barn sötad dryck nattetid är i hög grad kariesframkallande. Svensk forskning visar att alla barn som fått sötad dryck nattetid vid ett eller två års ålder hade hål i sina tänder vid tre års ålder. Dessutom hade samtliga barn som utvecklade karies redan vid ett år, antingen fått saft, juice eller annat sött att dricka under natten (2).

Att bryta vanan att ge söt dryck nattetid kan vara svårt. Föräldrarna behöver därför stöd och uppmuntran såväl av tandvården som av BHV.

Godis och olika typer av snacks

Det är bra att hålla barnet borta från godis så länge det går. Sedan kan man ge godis en gång i veckan – lördagsgodis. Det finns mycket dolt socker i många matvaror till exempel söt yoghurt, söta frukostflingor, söta krämer, russin med mera. Söta och klibbiga produkter är sämst ur tandhälsosynpunkt.

Man bör vara sparsam med produkter som uppmuntrar till småätande. Majskrokar innehåller inte något tillsatt socker, men mycket bearbetade kolhydrater som kan ge syrabildning på tandytan och är därmed inte helt ofarlig ur kariessynpunkt. Förutom majskrokar finns det också många andra produkter som uppmuntrar till småätande, som chips, ostbågar, kakor och kex.    

Medicinering

Sjukdomar och medicinering hos barnet under det första levnadsåret kan påverka kariesförekomsten under förskoleåldern. Vissa mediciner som astmamedicin kan minska salivflödet och ge ökat behov av att dricka. Undvik söta drycker, ge vatten vid behov av extra dryck. Forskning har visat att barn med astma har ökad förekomst av karies (3). Sjukdom kan också leda till kariesframkallande vanor, till exempel söt dryck nattetid.

De flesta mediciner är i dag sockerfria, men det bör uppmärksammas att det fortfarande finns mixturer som innehåller sackaros. På Läkemedelsverkets hemsida kan man få veta mer om substansinformation

Barn med kronisk sjukdom eller funktionsnedsättning

Vissa barn med kronisk sjukdom eller funktionsnedsättning har ett ökat energibehov och/eller problem att äta. Dessa barn kan tidigt behöva extra förebyggande behandling. Vid behov finns möjlighet till tidig kontakt med den specialiserade barntandvården ofta i samverkan med barnhabiliteringen och barnmedicin (4).

Hjälp att borsta tänderna

Studier visar att kariesfria förskolebarn får mer föräldrahjälp med tandborstning än barn med karies (5, 6). Barn behöver hjälp med tandborstning med fluoridtandkräm, åtminstone till tio års ålder morgon och kväll (7).

Läs mer på Rikshandboken Råd om amning ur ett tandhälsoperspektiv

Borsta tänderna – tips till föräldrar

När barnet får sin första tand är det dags att vänja barnet vid tandborsten på ett lekfullt sätt. Tipsa föräldrarna om att börja med en mild barntandkräm som innehåller fluorid. Mängden tandkräm ska anpassas efter ålder, visa illustrationen nedan. 

Hur stor mängd tandkräm man ska ha på tandborsten i olika åldrar
Vuxen person borstar tänderna på ett barn under ett år som ligger på ett skötbord.
Bild 1.
Vuxen person borstar tänderna på ett barn under ett år som ligger på ett skötbord.
Bild 1.

Så borstar du tänderna på det lilla barnet

Ta barnet i knäet eller låt barnet ligga på skötbordet och borsta tänderna med små lätta gnuggrörelser (se bild 1). Lyft på barnets läpp för bättre insyn och åtkomlighet. Borsta på morgonen och kvällen och låt det bli en naturlig vana.

Tandställning barn. Illustration.
Bild 2.
Tandställning barn. Illustration.
Bild 2.

Sugbehovets inverkan på tänderna

Tumsugning kan påverka tändernas ställning mer än napp då den ofta används högre upp i åldrarna. Det kan vara lättare för föräldern att styra användandet av napp än tumme.

Om barnet suger intensivt på napp eller på tummen märks det ofta på tändernas ställning (se bild 2). Framtänderna i överkäken kan stå ut något, det blir ett så kallat öppet bett. Det innebär att tänderna inte får kontakt med underkäkens framtänder när tänderna bits ihop. Ju längre och ju mer intensivt vanan pågår, desto större är risken för bettfel (1).

De flesta barn slutar suga på napp i tre till fyra års åldern, det finns då goda möjligheter för självkorrigering av det öppna bettet.

Till toppen av sidan