Psykopedagogisk rådgivning - kunskap om skrik
Vanligt är att nyfödda barn skriker en viss tid på dygnet, oftast på kvällen, och barnet kan då vara mer svårtröstade än annars. Ibland beror skrikighet på problem med magen, men det kan också handla om ett intensivt temperament eller att föräldrar och barn ännu inte riktigt lärt känna varandra. Kanske hamnar föräldrarna i en negativ spiral, blir spända och oroliga, vilket i sin tur smittar barnet som skriker ännu mer.
Hur mycket barn skriker påverkas av deras medfödda temperament. Utåtriktade, vetgiriga barn kan vara överstimulerade medan lugnare barn kan skrika för att de behöver stimulans. Barn med känsligt och lite ängsligt temperament kan reagera även på små förändringar. Andra är känsliga för kroppsliga reaktioner. När föräldrarna lär känna barnets rytm och temperament kan de så småningom tolka eller till och med förebygga skriket.
Råd om förhållningssätt
För att kunna lugna sitt barn krävs att föräldern pendlar mellan å ena sidan känslomässig närhet och identifikation med barnet och å andra sidan praktisk omvårdnad. Omsorg är nödvändigt men inte tillräckligt för ett lyhört föräldraskap. För att trösta ett skrikande barn krävs också känslomässig inlevelse. Det innebär att föräldern identifierar sig med barnets känslor och känner barnets maktlöshet, rädsla och kanske ilska. Föräldrar bör räkna med att bli smittade av barnets känslor och känna igen det tillståndet. Skrikets viktigaste funktion är att förmedla barnets känslor och låta dem speglas inom föräldrarna. För att ge tröst behöver föräldern också distansera sig och lugna sig själv och barnet. Kunskap om vitsen med känslosmittan och pendlingen mellan identifikation och distans kan hjälpa föräldern att tolerera de starka känslorna och använda psykologiska och praktiska strategier.
Praktiska strategier
Man kan till exempel prata om detta med föräldern:
- Se till att barnet har det relativt lugnt omkring sig så att det inte blir överstimulerat.
- Att vagga och vyssja barnet i famnen eller i bärsele eller sjal kan underlätta.
- Pröva att lugna barnet genom att massera dess mage. Bada tillsammans med det, lägg en värmd vetekudde eller en liten yllefilt runt barnets mage.
- Spädbarnsmassage mellan skrikperioder kan lugna både barn och förälder. Massera barnet med lugna, jämna tag.
- Prata, sjung och nynna för barnet. För en del kan detta kännas onaturligt, diskutera runt detta och ge tips. Lyssna på musik som föräldern själv blir lugn av. Sång, musik eller lugnande prat bidrar till att lugna både föräldern och barnet.
- Amma eller ge ersättning, det går åt energi för barnet att skrika. Räkna med svett, kräk, skrik och knölande. Bröstet eller famnen är dock en trygg plats för barnet med närhet till förälderns doft, smak, röst och hjärtslag.
- Promenera med barnet i sele eller vagn. Finns bil kan man prova att köra en sväng.
- Det kan underlätta att undvika att utsätta sig för situationer när barnets skrik blir extra jobbigt. Besök hos släktingar, restaurangbesök och så vidare kan behöva skjutas upp tills man lärt känna sitt barn.
- Om barnet har två närvarande föräldrar bör de uppmuntras att dela upp skrikperioderna mellan sig. Den vilande föräldern försöker koppla av med exempelvis; motion, bad, musik etcetera. Om möjlighet finns, be närstående att hjälpa till korta stunder. Det kan gå emot förälderns magkänsla att lämna barnet. Men såna avbrott hjälper oss att orka.
- Vila när barnet är lugnt oavsett vad som egentligen borde göras.
- Föräldern bör uppmuntras att äta regelbundet. Färdig mat i kylen underlättar.
Om det känns övermäktigt:
- Övermannas föräldern av hjälplöshet, frustration eller ilska lägg ned barnet i sängen eller på golvet och gå ut ur rummet. Prata med föräldrarna om att titta till barnet då och då och ta upp barnet så fort frustrationen lagt sig något. Men inte innan, oavsett hur mycket barnet skriker.
- Låt frustrationen komma ut genom att boxa i en kudde, göra arm- och axelrullningar och fokusera på andningen. Se avsnittet "att andas i fyrkant" under Kroppstekniker.
- Har man ett skrikigt barn är det nödvändigt att kunna få stöd av någon annan vuxen för att orka med. Om föräldern är ensam hemma, ring någon närstående och be om hjälp.
Psykologiska strategier
När barnskriket smittar aktiveras reptilhjärnan (amygdala) också hos föräldern. Skriket kan väcka starka känslor och katastroftankar. Det är vanligt att känna rädsla för att inte kunna stå emot sina impulser och göra barnet illa, liksom tankar på att barnet inte tycker om en. För att hjälpa barnet behöver föräldern hitta sätt att lugna sig själv. Psykologiska och kognitiva strategier bidrar till att aktivera även den rationella hjärnan (cortex), vilket minskar känslan av maktlöshet.
Att föräldern tyst upprepar som ett mantra att barnets skrik är ofarligt (men jobbigt) kan bidra till att föräldern lugnar sig.
Acceptans-tanken "Mitt älskade lilla barn skriker och varken hon eller jag vet varför. Även om jag inte kan trösta bort det onda så känner hon sig åtminstone inte ensam" minskar förälderns frustration genom att flytta syftet med tröstandet från att stoppa barnets skrik till att ge närhet (2).
Föräldrars frustration behöver få utlopp. Att leva med ett skrikande barn är påfrestande. Har barnet två föräldrar är det vanligt att deras frustration vänds mot den andre föräldern. Sådana bråk upplevs som jobbiga men fyller en viktig funktion eftersom den frustration som skriket väckt riktas mot den vuxne istället för mot barnet. Föräldrar behöver dock påminnas om att bråkandet är ett barn-skydd och inte tecken på relationsproblem. På så sätt kan sekundärkonflikter undvikas.
Föräldrar kan uppmuntras att planera för skrik. Att vara förberedd inför skrikperioden minskar risken för frustration. Hur maktlös föräldern än känner sig, skaka eller ta aldrig hårt i barnet. Risken att skada barnet är då stor. Att ha en handlingsplan (se mental checklista) kan vara till hjälp då föräldern övermannas av starka känslor.
Rikshandboken i barnhälsovård vänder sig till professionen. Ange yrkestitel, arbetsplats samt din mejladress om du vill att vi ska kunna svara dig.
*Vi behandlar dina personuppgifter med stöd av den rättsliga grunden "intresseavvägning" (artikel 6.1 f) i GDPR.