Levnadsvanor

Hälsosamtal och hälsovägledning om levnadsvanor

Innehåll i ett hälsosamtal och hur man kan samtala med familjen om levnadsvanor.

Barnhälsovårdens hälsofrämjande och förebyggande arbete har fokus på olika levnadsvanor som kan ha betydelse för barnets och familjens hälsa. Vid hälsobesöken på BVC erbjuds familjen hälsosamtal och hälsovägledning som utformas utifrån familjens behov och önskemål. Strukturen för hälsosamtal om levnadsvanor utifrån barnhälsovårdsprogrammets tre delar illustreras i tabell 1. Läs mer här om målen med det nationella barnhälsovårdsprogrammet och programmets tre delar.

För alla

För alla vid behov

För alla

Främja hälsosamma levnadsvanor

Samtala i dialog om barnets hälsa och utveckling, familjens erfarenhet av olika levnadsvanor samt vad som är betydelsefullt för dem avseende hälsa och levnadsvanor. Identifiera risk- och skyddsfaktorer.

Erbjud hälsosamtal och vägledning kring:

  • Amning
  • Flaskmatning
  • Stöd och vägledning om barnet får bröstmjölksersättning
  • Matintroduktion
  • Hälosamma matvanor, måltider och dryck
  • Fysisk aktivitet och rörelsevanor
  • Lek och stimulans
  • Skärm- medievanor
  • Sömn
  • Tandhälsa
  • Toalettvanor
  • Barn och tobak
  • Barn och alkohol
  • Förälderns tobak- och alkoholvanor

Uppmärksamma hälsosamma och ohälsosamma levnadsvanor avseende:

  • Mat, dryck och måltider
  • Fysisk aktivitet, och rörelsevanor
  • Lek och stimulans
  • Tandhälsa
  • Skärm och media
  • Sömn
  • Toalettvanor
  • Barn och tobak
  • Barn och alkohol
  • Skärm och media
  • Förälderns tobak- och alkoholvanor

Vid varje besök ta ställning till om barnet/familjen har behov av ytterligare insatser.

För alla vid behov

Kompletterande uppföljning av barnets hälsa och utveckling, risk- och skyddsfaktorer.

Fördjupat hälsosamtal, stöd och hälsovägledning kring levnadsvanor vid identifierade ohälsosamma levnadsvanor, vilket kan visa sig som:

  • Ohälsosamma mat och dryckesvanor
  • Stillasittande, fysisk inaktivitet
  • Försenad motorisk utveckling
  • Karies
  • Undervikt
  • Övervikt/fetma.

Åtgärd:

Erbjuda stöd, hälsovägledning, insatser och uppföljning utifrån identifierat behov.

Vägledande familjesamtal vid övervikt/fetma.

Erbjuda stöd, vägledning och hänvisning avseende förälderns tobak och alkoholvanor.

För alla vid behov

Vid behov av ytterligare insatser

Tvärprofessionell samverkan mellan BHV och exempelvis: Dietist, psykolog tandvården, barnomsorg

Remiss till annan vårdgivare exempelvis: Barnklinik, fysioterapeut, dietist, tandvård, barnpsykolog, logoped

Erbjud remiss exempelvis till vårdcentral avseende förälderns tobak och alkoholvanor.

 

Steg för steg gällande hur man håller ett hälosamtal
Figur 1.

Ställ öppna frågor

  • Har ni funderat på ….
  • Vad känns viktigt för er när det handlar om….
  • Vad känner ni fungerar bra…
  • Ibland uppstår oro, hur är det för er…
  • Vad känner ni till om….

Reflektera

  • Ni har funderingar på…
  • Så det känns viktigt för er …
  • Ni upplever att det går bra med…
  • Ibland känner ni oro över …

Bekräfta 

  • Ni tänker klokt kring …
  • Det kan vara svårt att…
  • Vad fint att ni känner …
  • Det är vanligt att man känner oro…

Hälsovägledning

Avsluta med en kort sammanfattning. Följ upp med frågor för att försäkra att familjen har fått prata om det som var viktigt för dem och att ni har uppfattat varandra rätt.

”Nu har vi pratat om olika levnadsvanor och de frågor och funderingar som ni hade kring det. Ni har känt oro över att Fay inte äter så bra. Nu när vi pratat om det så uppfattar jag att det har blivit tydligt för er att hon äter varierad och näringsrik mat i lagom mängd. Har jag uppfattat er rätt?"
"Jag berättar gärna mer om det och olika levnadsvanor som kan vara positiva för barns hälsa.”

Lästips

Hälsolitteracitet. Förmågan att förvärva, förstå, värdera och använda information för att bibehålla och främja hälsa. 2016. Hämtad från; Hälsolitteracitet (halsolitteracitet.se)

Sandberg, H (red.). Pedagogik för sjuksköterskor. Lund: Studentlitteratur; 2017.

Stenhammar, C. Parental perspectives on preschool children’s lifestyle: quantitative and qualitative aspects (Doktorsavhandling). (2011). Uppsala universitet Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa.

Rudd, R.E., Rosenfeld, L. & Simonds, V.W. Health Literacy: A New Area of Research With Links to Communication. Atlantic Journal of Communication. 2012, 20 (1); 16–30.

World Health Organisation. Health promotion - Health literacy and health behaviour. 7th Global Conference on Health Promotion. 1998.  

World Health Organization. Ottawa Charter for Health Promotion. (1986). 

Till toppen av sidan