Migration och familjens psykiska hälsa

MIGRATION

Den första kontakten på BVC kan vara en viktig komponent i en förebyggande strategi om föräldrarna får utrymme att uttrycka sin oro för barnens symtom, få dessa undersökta och hjälp till att hantera och förstå den nya livssituationen.

Familjer som levt på flykt har ett stort behov av psykosocialt stöd under den första tiden i Sverige, detta styrks i både forskning och i det kliniska arbetet. Stress såväl före, som under och efter migrationen, kan påverka barnet och familjens psykiska hälsa.

Psykosomatiska symtom

Psykosomatiska symtom som koncentrationssvårigheter, sömnstörningar, aptitlöshet, oro, nedstämdhet är vanliga. Flertalet av de barn som uppvisar mildare tecken på psykisk ohälsa kort efter ankomsten till Sverige behöver inte barnpsykiatrisk kontakt. I boken Att möta barn på flykt (4) kan du få många handgripliga tips på hur du kan förhålla dig till och förhoppningsvis hjälpa och stötta barnet och familjen.

En regelbunden handledning av BHV-psykolog kan vara värdefull för alla som arbetar på BVC. Det finns anledning att förmedla hopp. Långtidsuppföljningar visar att symtomen hos de flesta bleknar så småningom. Förutsägbarhet, regelbundenhet, tro på framtiden och hopp är avgörande faktorer för att människor ska trivas, må bra och utvecklas. Barn utvecklas och lär sig dagligen och snabb intervention och korrekt stöd är avgörande för en hälsosam utveckling. Förebyggande insatser kan motverka utveckling av de initiala stressymtomen i ett senare skede till svårare former av psykisk ohälsa. Dessa insatser bygger framför allt på olika former av socialt stöd. Utöver de egna föräldrarna utgör förskola och skola barnens viktigaste stödjande miljöer. Organiserade fritidsaktiviteter kan också vara hälsofrämjande och bidra till språkutveckling (11).

Hjälp på BVC

Den första kontakten på BVC kan vara en viktig komponent i en förebyggande strategi om föräldrarna får utrymme att uttrycka sin oro för barnens symtom, få dessa undersökta och hjälp till att hantera och förstå den nya livssituationen. Föräldrarna utgör vanligen barnens allra viktigaste sociala stöd, och att se till att föräldrarna får adekvat psykiatrisk behandling när det behöver det är därför oerhört viktigt, även för barnen. Precis som alla andra föräldrar, har de också nytta av det stöd i föräldraskapet som barnhälsovården kan erbjuda.

Posttraumatiskt Stressyndrom (PTSD) yttrar sig annorlunda hos barn jämfört med vuxna. Barn som har PTSD kan ofta uppvisa tecken på tvångsmönster eller ångest, selektiv mutism, isolation, etc. (12).

För enstaka barn är det redan i samband med hälsoundersökningen, eller under den första tiden på BVC nödvändigt att etablera kontakt med barn- och ungdomspsykiatrisk expertis eller socialtjänsten.

Familjer som lever gömda

En särskilt utsatt grupp är barn och familjer som lever gömda, efter att ha fått avslag på sin ansökan om asyl. De lever i en extrem utsatthet, såväl materiellt som psykologiskt. En ny studie Barns val av vardagsstrategier: Hälsa, välbefinnande och utveckling. En studie om papperslösa barn av Henry Ascher och Åsa Wahlström Schmidt visar att barnens tillvaro till stora delar präglades av en extrem utsatthet, men också att de hade en kreativ förmåga att möta utsattheten med handling (13).

Till toppen av sidan