Föräldraskapsstöd i grupp

Tema: Barns utveckling

Tillsammans med gruppledaren får föräldrarna i detta tema reflektera över barnets utveckling, främst den motoriska och språkliga utvecklingen, men även över vad som är en säker och utvecklande miljö.

Introduktion till tema “Barnets utveckling - språk och motorik”

I detta tema får föräldrarna tillsammans med gruppledare reflektera över barns utveckling, främst den motoriska och språkliga utvecklingen, men även över hur man kan skapa en stimulerande och säker miljö. Gruppen får själv välja fokus för grupptillfället, som anpassas efter barnets ålder. Temat är stort och kan med fördel delas upp på två tillfällen eller kompletteras med informationsträffar.

Individuella skillnader

Barn föds inte som oskrivna blad, utan med en egen personlighet och drivkraft att utvecklas, och kommunicera med sin omgivning. Under det första levnadsåret utvecklas barnet i snabbare takt än någon annan gång i livet. Barn utvecklas oftast i en viss ordningsföljd, men variationerna är stora, även mellan syskon. Barns utveckling påverkas av många olika saker som samspelar med varandra. Exempelvis påverkas utvecklingen av barnets gener, hur det haft det i magen, barnets hälsotillstånd, hur samhället ser ut, och den stimulans barnet får i sin vardagsmiljö.

Trygga relationer

För att utvecklas behöver små barn först och främst etablera en trygg relation med sina föräldrar och inom den relationen utforska världen. Trygga relationer har betydelse för barnets mående och utveckling, inte bara i barndomen, utan för hela livet. När föräldrar leker och pratar med sitt barn främjas barnets motoriska, språkliga, sociala, kognitiva och känslomässiga utveckling. När barnet lär sig många nya saker kan barnet sova oroligare eller få ett förändrat humör. Föräldrarna kan då behöva ge barnet extra mycket närhet. Alla barn har behov av att bli förstådda och mötta utifrån sina egna behov, samt få stöd att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar.

Hemmet - barnets värld

Barn utvecklas i nära samspel med sin omgivning, vilket för de yngsta barnen ofta betyder i sina närmaste relationer och i familjens hem. Hemmet som barnet utforskar, och där barnet utvecklar sina färdigheter, bör vara både stimulerande och säkert ur ett olycksfall perspektiv. Det är en inspirerande utmaning att försöka förstå vad barnet är mest intresserad av just nu och vad det ställer för krav på rörelseförmågan. Leken med barnet behöver anpassas till en nivå som gör barnet motiverat. Barn liksom vuxna vill ha utmaningar, men det ska också vara på en nivå som gör det möjligt att lyckas. Barnet läser av röster, rörelser, minspel och kroppsspråk.

Tema: Motorisk utveckling

Barnets motorik, eller rörelseförmåga, utvecklas snabbt det första levnadsåret. Motoriken gör det möjligt för barnet att utforska, undersöka och interagera med sin omvärld. Med rörelser som verktyg undersöker barnet sin omgivning på ett systematiskt sätt, vilket ger kunskap och erfarenheter, som ligger till grund för hur barnet planerar och handlar i liknande situationer i framtiden (1). Barnets motoriska, perceptuella, kognitiva och emotionella förmågor har ett ömsesidigt förhållande till varandra, genom att de är beroende av och påverkar varandra (2).

Varje barn utvecklas i sin egen takt, även om ordningsföljden för barns motoriska utveckling brukar vara densamma (1,3). Barn behöver rätt nivå på leken för att känna sig motiverade och vilja vara med (1).

Redan det nyfödda barnet kan, förutom sin spontanmotorik, svara på föräldrarnas minspel (1).

Motorisk utveckling i olika åldrar

Vid 6–8 veckors ålder vänder barnet sitt ansikte efter föremål och framförallt glada ansikten (3). Genom att låta barnet ligga på mage när det är vaket, kan barnet träna både bål, rygg och nacke (1, 3).

Vid 3–5 månaders ålder vill barnet greppa saker i händernas närhet och undersöka föremål med munnen. Genom att låta barnet ligga på mage kan både motorisk träning samtidigt som sampel främjas om förälder befinner sig mittemot barnet (1).

Vid 6 månaders ålder skaffar sig barnet erfarenhet genom upprepade rörelser som sedan kan användas för att kombinera olika rörelser (3).

Vid 8 månaders ålder vill barnet sällan ligga på rygg och när barnet ligger på mage vill det ta sig fram till nya lockande upptäckter. Händernas finmotoriska förmåga skapar nya förutsättningar för barnet att undersöka hur saker och ting ser ut, låter, känns, smakar och fungerar (3, 4).

Vid 10 månaders ålder gillar barnet att lösa finmotoriska uppgifter, som till exempel att banka ihop klossar eller försöka plocka upp små smulor från golvet. Den motoriska förmågan utmanas i leken på golvet (3). Tittut lekar är spännande och utvecklande för den motoriska, kognitiva och sociala utvecklingen (1).

Vid 12 månaders ålder förflyttar sig barnet självständigt, pekar på allt i sin omgivning och undersöker små saker genom pincettgreppet (3).

Läs mer Vad är motorik? 

Läs mer Motorisk utveckling 

Säker och utvecklande miljö

Barnet behöver både en säker och utvecklande miljö. Barn behöver få leka och lära tillsammans med intresserade vuxna. Genom att man som förälder gör något eller visar intresse för något, kan barnets intresse väckas.

Säkerhets perspektivet är viktigt i samband med att barnet lär sig nya saker. Barn behöver lära sig nya saker på ett tryggt sätt. Små barn drabbas oftast av olyckor i det egna hemmet, varav de vanligast förekommande olyckorna är fallskador. Små barn ska därför aldrig lämnas utan tillsyn till exempel på skötbordet eller i en babysitter ståendes på ett bord. Dessutom är gåstolar ofta inblandade i olyckshändelser. Beroende på hur man bor och transporterar sig finns det olika risker att ta hänsyn till (5,6,7).

Material och hjälpmedel för motorisk utveckling och säker miljö

Digitalt material

Ett digitalt informationsmaterial framtaget av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Rikshandboken i barnhälsovård (RHB). Bilder med viktiga korta budskap inom varje riskområde ger exempel på barns behov och drivkrafter. Lek och upptäckarglädje är en naturlig del av ett barns utveckling. Visa webbsidan och/eller dra ut checklistor och bilder för grupptillfället.

Risker i barns vardag - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB

Film

Film om Barnsäkerhet (6 minuter) som finns på Youtube kan användas som introduktion för gruppsamtal.

Barnsäkerhet 0-6 år - MSB (Youtube)

Poddavsnitt som introduktion eller förberedelse

”Föräldragruppspodden" är framtagen för att vara ett hjälpsamt inslag till föräldragrupper, både för att få en kort introduktion till ämnet och för att starta reflektion hos föräldrar.
Man kan lyssna på aktuellt avsnitt tillsammans i gruppen eller låta föräldrar lyssna på aktuellt avsnitt inför den träff som kommer.

Föräldragruppspodden: Utveckling/motorik och säker miljö: ”Individuella skillnader kan vara stora” (fireside.fm) - Region Stockholm

Broschyrer som kan delas ut till föräldrar

Titta vad jag kan, En inspirationsbok om den växande rörelseförmågans betydelse för det lilla barnets lek och utveckling, av Kristina Persson

Temaföreläsningar om trafiksäkerhet eller första hjälpen erbjuds som ett komplement i vissa regioner.

Att läsa på innan

Tema: Språklig utveckling och kommunikation

Barn kan kommunicera med sina föräldrar redan som nyfödda, och de svarar sina föräldrar med ögonkontakt och grimaser, redan under sina första levnadsveckor (1). Under barnets tre första levnadsår är hjärnan särskilt mottaglig för stimulans. Det gäller i högsta grad barnets kommunikation och språk.  Det har stor betydelse vilken mängd och typ av språklig stimulans som barnet får av sin omgivning. Föräldrar är barnets viktigaste resurs. Språk och tal är komplexa processer som involverar cirka 100 muskler och flera områden i hjärnan för att kunna kommunicera. Genom att utveckla vårt språk utvecklas även vår förståelse och tvärtom. Vi hänger upp våra tankar på ord.

Genom att prata så kallat bebisspråk och anpassa talet till barnet (2) hjälper man barnet att uppfatta talet och uppmärksamma ord. Många gör automatiskt denna anpassning när de vänder sig till spädbarn och små barn. Bebisspråk är långsammare, med kortare meningar, som betonar de viktigaste orden väldigt tydligt. Man gör rösten ljusare, varierar satsmelodin och upprepar ord. Man är också noga med att försöka fånga barnets blick. Genom att sätta ord på vad som händer eller kommer att hända, göra ljud och sjunga, läggs grunden till barnets ordförråd. Genom att som samtalspartner vara lyhörd (sensitiv) på barnets signaler, och besvara dessa språkligt eller med handling (responsiv) stöttas barnets förståelse av att det kan påverka sin omgivning. 

Läs mer Barnets kommunikations- språk- och talutveckling

Den språkliga utvecklingen i olika åldrar

Vid 6–8 veckor kommunicerar barnet förutom genom gråt också genom svarsleenden och svarsljud (1). Som förälder kan man stimulera barnet genom att le tillbaka och låta likadant. Att spegla sitt barns signaler är viktigt.

Vid 3–5 månader kommunicerar barnet med varierande vokaler (1). Som förälder kan man förstärka sitt barns kommunikation genom att tolka och svara på barnets signaler. En sådan så kallad responsiv kommunikationsstil har god effekt på barnets språkutveckling.

Vid 6 månader jollrar barnet mer nyanserat, använder olika vokaler efter varandra, och kan ha joller med både konsonant och vokal (1).

Vid 8 månader jollrar barnet med olika konsonanter och vokaler tillsammans. I den här åldern tycker barnet om att leka tillsammans och fokusera på en gemensam sak (1). Föräldern kan tappa en boll som barnet ska leta efter. När barnet tar ögonkontakt med föräldern kan föräldern fråga: Var är bollen?

Vid 10 månaders ålder kan barnet förstå att man kan be om saker genom pekning, eller genom att sträcka sig mot saken, och sedan titta på samtalspartnern. Barnet förstår flera ord och tycker om att leka tittut (1). En annan lek är att imitera det som sker, till exempel slå klossar mot varandra och se om barnet gör likadant. Imitation är en viktig faktor i språk- och kommunikationsutvecklingen. Man lär sig genom att se vad andra gör och göra likadant.

Barnets viktigaste språkliga miljö är den sociala miljön och framförallt det nära samspelet med föräldrar och andra viktiga närstående. Genom att vara lyhörd inför barnets signaler och besvara dessa språkligt, eller med handling, stöttas barnets förståelse av att det kan påverka sin omgivning.

Utvecklande språklig miljö

I hemmet, där de flesta barn och föräldrar tillbringar mycket tid, finns olika intryck som kan påverkar den språkliga utvecklingen. Till exempel kan bakgrundsljud från skärmar, och föräldrar som har sitt upprepade fokus på skärmen, så kallad technoference, störa såväl kontakten mellan barn och förälder, som språkets utveckling (3, 4). Genom att som förälder stänga av Tv:n när ingen tittar, och att ha egen skärmtid när barnet sover, eller är tillsammans med andra närstående, minskas risken för technoference. Förälder som gör saker tillsammans med barnet och sätter ord på det som sker i vardagen, -ljuda, -sjunga och läsa, skapar en utvecklande språklig miljö.

Material och hjälpmedel för språklig utveckling

Digitalt material

Ett interaktivt bildmaterial som beskriver betydelsen av samspelet mellan föräldrar och barn. Språkstegen är framtaget av Region Blekinge och Region Kronoberg med stöd från Kulturrådet. Visa webbsidan och/eller dra ut och plasta in bilderna inför grupptillfället. Använd ”hjälptext” och frågor.

Hitta språket

Ett arbetsmaterial som tagits fram som ett stöd för föräldrar och lärare i förskola och skola av den ideella föreningen Kod-knäckarna. På hemsidan finns filmer och broschyrer som bland annat innehåller övningar att göra tillsammans med barnet.

Kodknäckarna - översikt

Bilder som samtalsstöd

”Familjeliv, små barn och medier” är ett material framtaget av Statens medieråd. Det består av bildkort och tillhörande manual för samtal kring små barn och medieanvändning. Manualen innehåller diskussionsfrågor att använda tillsammans med korten.

Stöd till bildmaterial om familjeliv, små barn och medier - Statens medieråd

Samtal om språkstimulans i vardagen - Vårdgivarwebben i region Västra Götaland Ett bildstöd för samtal om språkstimulans i vardagen. Bildstödet innehåller bilder och en guide för samtal kring de olika bilderna. Finns på flera olika språk.

Film

Film: Vet du om att du kan förändra ditt barns liv? - Vårgivarwebben i Västra Götaland (YouTube) Kort film om vikten av att läsa för sina barn - kan användas som introduktion inför samtal om språkstimulans.

Fyra korta filmer om att läsa för små barn på Bokstart.se. Filmerna finns på svenska, engelska, arabiska, persiska och somaliska.

Läsning i hemmet på olika språk - Bokstart.se

Poddavsnitt som introduktion eller förberedelse

”Föräldragruppspodden" är framtagen för att vara ett hjälpsamt inslag till föräldragrupper, både för att få en kort introduktion till ämnet och för att starta reflektion hos föräldrar.
Man kan lyssna på aktuellt avsnitt tillsammans i gruppen eller låta föräldrar lyssna på aktuellt avsnitt inför den träff som kommer.

Föräldragrupps-podden, Föräldragrupps-podden: UTVECKLING/språk och kommunikation: "Titta i pekböcker, sjung och kör ramsor" (fireside.fm)

Fördjupning för BHV-sjuksköterskor och föräldrar

Tal- och språkutveckling, Information om barns språkutveckling och också om avvikelser/stimulans - Västra Götalandsregionen

Barnets utveckling 0–6 månader- 1177.se 

BVC-podden, av Barnhälsovårdsenheten i Stockholms län. Malin Bergström, forskare och barnpsykolog

  • Avsnitt: ”Barn föds inte som blanka blad”
  • Avsnitt: ”Hur lär sig barn språk?”
  • Avsnitt: ”Små barns hjärnor: om man inte har det bra så hindras utvecklingen”
  • Avsnitt: ”Vettiga skärmvanor: ju mer tid som föräldrarna lägger ner, desto mer tid lägger barnen ner”
Till toppen av sidan