Föräldragrupp: mat

Goda matvanor

Att erbjuda hälsosam mat, vara lyhörd och samspela med barnet redan från början, ger förutsättningar för att etablera goda matvanor i barnets liv. Föräldrar har ofta frågor om mat. I detta tema får föräldrarna reflektera över betydelsen av lyhördhet och samspel med barnet för att främja goda matvanor.  WHO rekommenderar exklusiv amning under barnets första sex månader och efter det fortsatt amning kombinerat med tilläggskost av god kvalitet som innehåller järn. I Sverige innebär det; bröstmjölk och/eller bröstmjölksersättning under det första halvåret, följt av introduktion av smakportioner från sex månaders ålder. Barn som är nyfikna och visar tydligt intresse för mat kan erbjudas pyttesmå smakprov tidigast från fyra månaders ålder.

Det är viktigt att tänka på att barnet ska tillvänjas vid den fasta födan, inte att hen ska avvänjas från bröstmjölk eller ersättning. Vid matintroduktionens start bidrar fortfarande bröstmjölk eller bröstmjölksersättning med den största delen av näringsintaget.

Pyttesmå smakprov

Pyttesmå smakprov består av övriga familjens mat och det finns inga regler för vad som kan eller bör ges. Pyttesmå smakprov kan ges tidigast från fyra månaders ålder och det är viktigt att utgå från barnets intresse. Mängden är så liten (cirka 1 kryddmått) att den inte konkurrerar med bröstmjölk eller ersättning. Det är bra att erbjuda livsmedel med olika smaker; en bit broccoli eller blomkål som har besk smak, en frukt eller mosade bär som har sur smak. Att komplettera eller ersätta bröstmjölk eller bröstmjölksersättning med annan mat är inte bråttom. Barnet får i sig all den näring hen behöver via bröstmjölken eller ersättningen.

Vid 6 månaders ålder behöver mat introduceras för att så småningom täcka barnets närings- och energibehov. Barnets depåer av järn börjar vara låga och därför behövs detta vid 6 månaders ålder. Föräldrar kan börja med vilket näringsrikt livsmedel som helst, med lämplig konsistens. Det kan vara utmanande att lära barn acceptera beska och sura smaker medan söta smaker brukar vara lättare. Uppmuntra gärna föräldrarna att erbjuda många olika smaker.

Nya smaker och konsistenser kan ibland behöva testas 10 till 15 gånger innan det accepteras helt. Barnets munmotorik går från att ha varit reflexstyrd och att ha sugit eller pressat fram maten, till att tugga och bearbeta den, och föra den bakåt i munnen. Det kan se ut som att barnet spottar ut maten, men det beror på att barnet inte ännu har tänder. Om barnet grimaserar betyder det sällan att barnet inte tycker om maten, utan är snarare ett uttryck för ovana med nya smaker och konsistenser.

Uppmuntra kladd

Barnet integrerar med maten genom att kladda och undersöka den med både händer och mun. På så sätt upptäcker barnet både matens konsistens, utseende och smak, vilket främjar barnets utveckling och matlust. Det är bra att låta barnet kladda och känna att det har kontroll över sin matsituation. Vissa barn föredrar att äta själva med händer och/eller sked, medan andra gillar att bli matade. Många gånger kan en kombination av de båda vara en bra väg att gå.

Barnets behov är utgångspunkten och uppmuntran är viktigt oavsett om barnet äter mycket eller litet. Samtal om maten kan röra sinnesupplevelser som att maten upplevs knaprig eller saftig. Barnet ska inte luras till att äta mat. Genom lyhört samspel kan föräldrar uppmärksamma signaler på om barnet är mätt eller vill ha mer.

Variationsrik kost

Målet för matintroduktionen under barnets första år, kan vara att ha erbjudit något från alla livsmedelsgrupper. Detta kan ge goda förutsättningar för en variationsrik och hälsosam kost.

Matsituationen

Mat är mer än bara näring. Det kan vara en gemensam familjestund då man pratar om vad som hänt under dagen och hur alla mår. Miljön runt matsituationen är viktig. Surfplattor eller TV bör inte vara på under tiden familjen äter. Skärmar distraherar och kan bli ett mönster som är svårt att bryta. Barnet behöver sitta i en stol som ger bra stöd och ramar in barnet.

Synintryck

Hur maten ser ut spelar roll för hur vi upplever den. Barn, liksom vuxna, vill gärna se maten som erbjuds. Genom att lägga upp maten på en tallrik kan barnet välja vilket livsmedel som ska undersökas först. Fundera gärna över vid vilka tillfällen det kan vara bra med en så kallad klämmis. Kanske man kan klämma ut innehållet på en flat sked så att barnet lättare kan se och känna konsistensen med munnen Om sked används bör den vara flat. Då kan barnet även känna konsistensen med munnen.

Film

Bra man för spädbarn - Kort film om bra mat för spädbarn från Livsmedelsverket (6 minuter)

Poddavsnitt som introduktion eller förberedelse

”Föräldragruppspodden" är framtagen för att vara ett hjälpsamt inslag till föräldragrupper, både för att få en kort introduktion till ämnet och för att starta reflektion hos föräldrar. Man kan lyssna på aktuellt avsnitt tillsammans i gruppen eller låta föräldrar lyssna på aktuellt avsnitt inför den träff som kommer.

• Föräldragruppspodden, Matintroduktion: ”Utgå från barnets intresse”

Matintroduktion

Barns ätutveckling 0-6 år

Främja en god ätutveckling

Ätsvårigheter - matproblem

• Mat och dryck för barn - 1177.se
• Kostråd barn och ungdomar - Livsmedelsverket
• Risholm Mothander, Broberg Anders – Att möte små barn och deras föräldrar i vården – om anknytning, utveckling och samspel, 2018, ISBN 978-91-27-82234-4
• Bergström, M Lyhört föräldraskap – barns utveckling och anknytning de första fyra åren, 2013 ISBN 978-91-7424-196-9
• Prata mat med småbarnsföräldrar – Sara Ask
• Leva med barn (Kapitel: ”Äta” s.38–71), Köhler, M., Reuter, A., Tell, J., Gothia Fortbildning 2016
• Amning idag – E Kylberg, M Westerlund och S Zvedberg
• Barn och mat: från smakportion till att äta själv – Sara Ask
• Första hjälpen vid matbordet – Sara Ask
• Nu ska vi äta: barnfamiljens måltider – Jesper Juul
• Tre perspektiv på ätovilja, Ingalill Ek och Anna Ås
• När ditt barn inte äter – Kajsa Lamm Laurin
• BVC-podden: Avsnitt 59 ”Lyhörd matning kan minska krånglet och avsnitt 8 ”Slipp matkrånglet!”

Referenser - tema: Mat