Språkbedömning av flerspråkiga barn

Metod för språkbedömning och riskfaktorer för språkstörningar hos flerspråkiga barn.

För alla

För alla barn genomförs en språklig bedömning vid 0-3 mån, 3-5 mån, 6-8 mån, 10 mån, 12 mån, 1,5 år,  4 år, och 5 år och screening vid 2-3 år.


Föräldrars erfarenheter, frågor och eventuella oro uppmärksammas och utforskas vidare.


Hur bör bedömningen gå till?

Vid bedömning/screening av flerspråkiga barn, ta särskilt ställning till:

  • Vilket av barnets språk ska bedömas?
  • Hur ska tolken/föräldern hjälpa till vid bedömningen?

Språkbedömning och screening/riskfaktorerför alla barn oavsett en- eller flerspråkig


Beakta också språkstörning hos flerspråkiga barn. Läs om specifika riskfaktorer.

För alla vid behov

Vid utfall på screening och bedömning och/eller att det i föräldrasamtalet framkommer oro kring barnets språkutveckling, görs en fördjupad kartläggning av barnets och föräldrarnas behov av extra stöd/insatser som:

  • Utökat individuellt stöd i kommunikationen med barnet.
  • Utökat stöd för de familjer där barnet visar på svårigheter vad gäller språk och tal men som inte har så stora svårigheter att barnet uppnår remisskriterierna.
  • Utökat stöd för de familjer som inte accepterar vidare remittering.

Stödet kan bestå av:

  • Barn med flera språk/samtal med föräldrar till flerspråkiga barn om hur de kan hjälpa barnet att utveckla flera språk.
  • Uppföljande kontakt och språkbedömning och screening enligt ålder.
  • Kontakt med aktuell förskola för att diskutera barnets kommunikation och språk, samt uppmuntra till utökad stimulans.

Kontakt med förskolan för ytterligare stöd i bedömningen. Till exempel hur barnet beter sig kommunikativt och språkligt samt språkutvecklingen på barnets modersmål (om det finns personal på förskolan som pratar familjens språk).


Konsultera logoped om du är osäker på din bedömning eller vill rådfråga kring eventuell remittering eller andra åtgärder.


Diskutera/konsultera barnhälsovårdsteamet.


Beakta också språkstörning hos flerspråkiga barn. Läs mer om specifika riskfaktorer.

För alla vid behov

Vidare remittering när barnet inte utvecklas som förväntat gällande kommunikation, joller, språk och tal, samt vid ätsvårigheter och/ eller frekvent dregling efter tre års ålder.

Till vilken profession man remitterar beror på barnets ålder och svårighet. Läs vidare under språkbedömning och screeningar/logopediska insatser.

Utvärderade metoder saknas

Det är viktigt att identifiera barn som riskerar att få problem i sin språkutveckling så tidigt som möjligt för att förebygga svårigheter och hindra att utvecklingsavvikelserna blir omfattande. Att bedöma barns språkutveckling ingår i BVC:s hälsoövervakningsprogram, men undersökningsmetoderna är inte utvärderade för flerspråkiga barn (11).

Flerspråkiga barn kan missas

En vanlig missuppfattning är att språkutveckling hos flerspråkiga barn sker i långsammare takt på grund av att de har mer än ett språk att lära.

I de fall där barnet inte kan tillräckligt bra svenska, är det lätt hänt att sjuksköterskan påverkas av hur hon/han uppfattar barnets svenska som andraspråk och därmed sänker kraven för screeningen och remittering (12). Ett sådant förfarande innebär att man bara bedömer hur barnets andraspråk (svenska) utvecklas och inte språkutvecklingen på modersmålet. Därför kan flerspråkiga barn med misstänkt språkstörning riskera att förbises och att inte få det tidiga stöd de behöver (12).

Metod för bedömning av flerspråkiga barn

  • Flerspråkiga barn som behärskar svenska eller har haft tillgång till svenska i mer än 2 år bör bedömas på samma sätt som enspråkiga barn. Komplettera med frågor om vilket språk som talas i familjen och hur barnet talar detta.
  • Flerspråkiga barn som inte kan tillräckligt bra svenska, det vill säga har haft tillgång till svenska i mindre än 1-2 år bör bedömas på samma sätt som enspråkiga barn fast på sitt modersmål och med hjälp av tolk. Det är vanligt att man i stället för tolk tar hjälp av föräldrar som behärskar svenska. Oavsett om du använder tolk eller föräldern bör du ha en genomgång med dem om hur testningen ska gå till innan du börjar testa barnet. Genomgången kan ta fem minuter extra men den kan vara avgörande för att bedömningen ska bli tillförlitlig.

Föräldrabedömning (formulär)

Eftersom ett flerspråkigt barn utvecklar två språkliga system samtidigt bör föräldrarna, om de kan, besvara frågorna både för modersmålet och svenskan. Om det inte tydligt framgår vilket språk föräldrarnas svar gäller, fråga och komplettera då gärna med det andra språket.

Den slutliga bedömningen består av din egen observation, föräldrars, tolkens och ev. förskolans uppfattning om barnets språk. Tänk på att samma bedömningskriterier för remittering och uppföljning gäller som för enspråkiga jämnåriga oavsett barnets ålder.

En av förutsättningarna för att hitta "rätt" barn, det vill säga de barn som verkligen har språksvårigheter, är att språkscreeningen genomförs fullständigt och i enlighet med instruktionerna. I ett pågående avhandlingsarbete vill man validera ett tillvägagångssätt för språkundersökning av flerspråkiga barn. I avvaktan på att vi ska få mer kunskap och tydligare riktlinjer bör screening av flerspråkiga barn, som inte kan svenska, göras på deras modersmål med samma metod och instruktioner som för enspråkiga barn.

Läs mer om bedömning av språkutvecklingen hos  Flerspråkig språkutveckling hos små barn - Språkens HUs

Vilket av barnets språk ska man bedöma?

Utgå alltid från det språk som barnet har haft mest tillgång till sedan födseln. Generellt utgår man från barnets starkaste språk när man bedömer språkutvecklingen. Kontinuerlig tillgång till språken är A och O för barnets språkutveckling. Använd dig av tumregeln 1-2 år kontinuerlig tillgång till svenska (t ex genom att regelbundet ha gått på svenskspråkig förskola) för att möjligen kunna testa barnet på svenska.

Många sjuksköterskor gjorde språkscreeningen på det språk som föräldrarna sa att barnet kunde bäst (12). Detta kan vara en praktisk väg men det finns också risk för missvisande information. Till exempel kan föräldrarna uppfatta barnets svenska som bättre än vad den egentligen är, om de själva inte talar så bra svenska eller inte alls. Det är därför värdefullt att med hjälp av några frågor till föräldrar få fram information om hur exponeringen för svenska ser ut innan du tar ställning till vilket språk du ska grunda din bedömning på.

Några frågor som hjälper dig avgöra vilket språk du bör bedöma

Genom att ställa några enkla frågor till föräldrar kan man få avgörande information för att ta ställning till vilket språk screeningen ska utföras på:

  • Hur länge har barnet gått på svenskspråkig förskola?
  • Har vistelsetiden varit sammanhängande utan längre uppehåll till exempel på grund av syskon?
  • Har barnets vistelse varit sporadisk eller har han/hon kommit regelbundet?
  • Pratar föräldrar eller äldre syskon oftast svenska med barnet?
  • Vilket språk pratar barnet mest och helst på?

Ett barn som har ett annat modersmål än svenska förväntas vid 2,5-3 års ålder ha utvecklat svenskan så bra att det klarar språkscreeningen, om:

  • barnet regelbundet har gått på svenskspråkig förskola under 1-2 år
    eller
  • barnet dagligen under 1-2 år har haft tillgång till svenska genom att familjemedlemmar oftast har pratat svenska med honom/henne.

Hur ska tolken/föräldern hjälpa till vid bedömningen?

Gå igenom delarna som ingår i undersökningen och berätta vad du vill att de ska hjälpa dig med:

  • Ge tolken/föräldern en kopia på screening- eller testprotokollet. Att ha var sitt protokoll under genomgången och testningen minskar risken för att missa något och gör samarbetet smidigare.
  • Berätta vad syftet med testningen är. Till exempel syftet med språkscreeningen vid 2,5-3 år är att testa om barnet förstår en uppmaning/fråga utan att man visar med blick- eller kroppsspråk/gester. De uppmaningar/frågor som avser att testa språkförståelsen ska tolkas så exakt som möjlig i det aktuella språket, det vill säga extra ord eller förklaringar som underlättar för barnet får inte läggs till.
  • Be tolken/föräldern vara dina öron och lyssna på barnet, gärna redan i väntrummet. Hör de barnet säga några ord under besöket (barn upp till 2 år) eller sätta ihop 2-3 ord eller satsdelar till en sats (2-3 åringar), till exempel titta boll (två ord/satsdelar), mamma läsa bok (tre ord/satsdelar). I en del språk kan ett enda ord bestå av 2-3 satsdelar vilket motsvarar en 2-3-ordssats eller mening på svenska. Som exempel kan nämnas "Acıktım" (jag är hungrig) på turkiska som är en 3-ordsmening i ett enda ord. Det är därför bra om du ger exempel på vad som menas med en 2- eller 3-ordsmening. Det är också godkänt om barnet sätter ihop något ord på svenska och något på modersmålet i en och samma sats/mening. För äldre barn (4-5 åringar) handlar det om att bedöma om barnet pratar sammanhängande och i längre meningar. Den här delen gäller vad barnet presterar under besöket, inte vad föräldrarna uppger att barnet brukar säga hemma (föräldrar får däremot svara på den frågan i formuläret).
  • Kan tolken (som ersätter dig som utomstående) förstå barnets tal utan föräldrarnas hjälp? Svaret på den frågan uteblir tyvärr om du har använt föräldern i stället för tolk (då föräldrar oftast förstår sitt eget barn). Du kan då i stället vara mer observant på om föräldern förstår det barnet säger. Till exempel när barnet pratar på modersmålet, fråga föräldrarna vad han/hon sa. Fråga gärna vid några tillfällen under besöket. Förstår föräldrarna alltid barnets tal?

Om tolken/föräldern har fått en genomgång av screeningen och hur frågorna ska ställas, då är det bäst att låta tolken/föräldern sköta den delen av screeningen som avser språkförståelse. På så sätt minskar man antalet språkturer mellan svenska och modersmålet under själva testningen. Då är det bra om ni har var sitt screeningsprotokoll. Tolken/föräldern läser av frågorna/uppmaningarna som de står i tur och ordning. Du observerar hur barnet svarar/pekar/agerar och antecknar i screeningsprotokollet.

Bedömning av ordförråd hos ett barn som har fler än ett språk

Vid hälsobesöket på BVC, både vid 18 månader och vid 2,5 år ber man föräldrarna att uppskatta antalet ord barnet har. Här behöver föräldrar hjälp av BVC-sjuksköterskan hur man ska räkna om barnet har mer än ett språk.

  • För barn upp till 3 år räknas samtliga ord på båda språken (3). Be föräldrarna "räkna" alla ord barnet använder både på svenska och på modersmålet inklusive "dubbletter". Till exempel om barnet använder både "vatten" och "su" (vatten på turkiska), räknas det som två ord även om det är samma begrepp.
  • För äldre barn räknas enbart begrepp, t.ex. om barnet använder både "vatten" och "su" (vatten på turkiska), räknas det som ett ord eftersom båda orden betyder samma sak (ett begrepp).

Att räkna begrepp/ord på olika sätt beroende på ålder har stöd i forskningen, som visar att detta ger mest rättvisande resultat.

Språkstörningar hos flerspråkiga barn

Förutsättningen för att tidigt kunna upptäcka avvikelser i den flerspråkiga språkutvecklingen, är att man har kunskap om den typiska språkutvecklingen hos dessa barn. Ett barn som har en sen språkutveckling i modersmålet måste uppmärksammas extra. Hos dessa barn är risken stor att även språkutvecklingen i svenska kommer att vara sen och misstanke om språkstörning väcks.

Flerspråkighet orsakar generellt inte att språkutvecklingen startar senare eller utvecklas extremt långsamt (2). Misstänker man en språkstörning bör man försöka jämföra med andra flerspråkiga barn i samma språkliga miljö, till exempel syskon och kusiner. Man ska inte jämföra med ett enspråkigt barn som talar samma språk i Sverige eller föräldrarnas ursprungsland. Kom ihåg att en språkstörning alltid drabbar båda språken, vilket gör det viktigt att också bedöma modersmålet.

Läs mer om språkstörning Flerspråkig språkutveckling hos små barn - Språkens Hus

Specifika riskfaktorer

Riskfaktorer för gravare former av språkstörning hos flerspråkiga barn, förutom de som tidigare har nämnts för alla barn oavsett en- eller flerspråkiga, är:

  • Om barnet är en pojke som är född i intervallet ett år före eller efter moderns ankomst till Sverige.
  • Om föräldrarna har behov av tolk trots att de har vistats i Sverige i mer än fem år (10).

Observera att riskfaktorer inte är detsamma som orsaksfaktorer. Faktorerna ovan orsakar ingen språkstörning, men är vanligare ju gravare språkstörningen är.

 

Här finns regionala tillägg

Till toppen av sidan