Diarré hos barn

BUK

Den vanligaste anledningen till diarré är som del i funktionell mag-tarmsjukdom, det vill säga att tarmen är frisk. Infektiösa diarrér är vanligt hos barn och är nästan alltid virusorsakad.

Definition

Diarré kommer från grekiskans dia (=igenom) och rheo (=rinna) och kan beskrivas som en obalans mellan absorption och sekretion i magtarmkanalen.

Diarré behöver inte nödvändigtvis vara tecken på sjukdom utan kan vara ett normaltillstånd.

Diarré definieras enligt WHO som fler än tre lösa avföringar/dag, eller mer än tio gram lös avföring/kg kroppsvikt och dag hos spädbarn och småbarn och mer än 200 gram avföring/dag hos äldre barn.

Om diarrén varar mer än 14 dagar med mer än tre lösa avföringar per dag kan den betecknas som kronisk. Man bör då bedöma om det finns andra symtom och om det finns anledning att utreda vidare.

Diagnos

Den vanligaste orsaken till diarré hos barn är som del i funktionell mag-tarmsjukdom, det vill säga att tarmen i sig är frisk.

Funktionell diarré hos småbarn kallades tidigare för Toddlers diarré, ibland också för ”peas and carrots”. Detta eftersom både rester av ärtor och morötter ofta kan ses i barnets avföring, då en del svårsmälta fibrer inte hunnit brytas ned av tjocktarmens bakterier. Denna helt ofarliga diarrébenägenhet växer nästan alltid bort under förskoleåldern.

Sjukdomar som kan ge diarré i förskoleåldern är bland annat

  • Celiaki
  • Allergi eller födoämnesintolerans, vanligast mot komjölk
  • Pankreasinsufficiens
  • Inflammatorisk tarmsjukdom som Crohns sjukdom eller ulcerös colit
  • Att en bit av tarmen opererats bort
  • Bakomliggande förstoppning

Laktosintolerans är ovanligt före skolåldern och ska utredas för att utesluta annan bakomliggande sjukdom.

Kostbehandling

Vid funktionell diarré (Toddlers diarré) kan det hjälpa att minska mängden kolhydrater, inklusive fibrer, öka mängden fett i barnets mat och därigenom bromsa passagehastigheten genom tarmen något.

Hos lite äldre barn med funktionell mag-tarmsjukdom finns det enstaka studier som säger att probiotika kan ha viss effekt, samt möjligen också så kallad low-FODMAP-kost, det vill säga kost som innehåller mindre mängder jäsbara kolhydrater och vissa sötningsmedel.

Infektiös diarré

Infektiös diarré är vanligt hos barn i förskoleåldern och är nästan alltid virusorsakad. Undantagsvis orsakas också diarréer av bakterier, bakteriegifter eller parasiter, även om de då och då kan påvisas i avföring utan att de orsakar symtomen.

De flesta barn med infektiös diarré med eller utan kräkningar kan vårdas i hemmet efter kompetent rådgivning och med rätt åtgärder, men barn med akuta diarréer kan å andra sidan snabbt bli uttorkade utan tillräcklig oral rehydrering varför klinisk bedömning bör göras vid osäkerhet om barnets allmäntillstånd.

De flesta maginfektioner läker ut av sig själva. Det är viktigt att barn med vattentunna diarréer får i sig tillräckligt med vätska i kombination med rätt mängd salt och socker (1). Rekommendera i första hand färdigköpt pulver/lösning för vätskeersättning, eftersom det finns en relativt stor risk att det blir fel med hemmagjord. Tänk på att använda ett preparat som är rätt för barnets ålder, eftersom saltmängderna är olika.

Det är i första hand små barn med stora förluster i form av diarréer som löper risk att snabbt bli uttorkade.

Så snart barnet får behålla vätskeersättningen utan att kräkas kan man försiktigt börja ge barnets vanliga näring, såsom bröstmjölk, bröstmjölksersättning eller välling. Det finns inga medicinska skäl att ge barnet skonkost efter infektiösa gastroenteriter. Det leder inte till snabbare tillfrisknande.

Vid infektiös diarré är smittsamheten i allmänhet stor till en början. Blöjbarn med tarminfektion smittar lätt både personal och andra barn. Barn bör därför inte vistas i förskola när de har akuta mag-tarmsymtom i form av vattentunn diarré, men kan i samråd med förskolan återgå när det äter normalt och under två dygn inte haft vattentunn diarré. Deras friska syskon kan vara på förskola. Föräldrar bör meddela förskolan om barnet är hemma med symtom som tyder på infektiös diarré.

Om barnet har varit utomlands och fortfarande har lös avföring när det förväntas återgå till barnomsorgen, bör sjukvården kontaktas för att utesluta allmänfarlig, anmälningspliktig sjukdom (till exempel salmonella).

Akut sjukvårdskontakt

  • Små barn med påverkat allmäntillstånd.
  • Vid misstanke om allvarligare intorkning.
  • Påtagliga buksmärtor utöver diarré.
  • Blodiga diarréer.

Läkarbedömning och utredning

  • Långvariga symtom (flera veckor) även om mindre allvarlig sjukdomsbild.
  • Påverkan på tillväxt.
Till toppen av sidan