Atopiskt eksem

TORR HUD OCH EKSEM

Behandlingen av eksem är viktig - många eksem är underbehandlade. Behandlingen bestäms av eksemets utseende. Den mest använda behandlingen är med kortisonpreparat.

Åtgärder

Eksemets skötsel
Undvik faktorer som försämrar eksemet. All mekanisk och kemisk irritation av huden bör undvikas då den medför klåda och därigenom ökad eksembildning. Ylle och vissa konstfibrer är ökända klådretande ämnen. Bomullskläder bör därför användas närmast kroppen. Svettning och trötthet är andra faktorer som medför ökad klåda. Övervikt, åtsittande, täta klädesplagg och täta skodon, t.ex. gummistövlar kan försämra eksem.

Den ökade klådan på kvällen när barnet blir trött är välkänd i alla eksemfamiljer. Låt därför inte eksembarnet stanna uppe alltför länge på kvällen, se till att sovrummet är svalt och ha inte så mycket sängkläder på barnet att det blir svettigt, ofta räcker ett påslakan. Nya sängkläder och klädesplagg kan vara impregnerade med ämnen som kan ge klåda, t.ex. harts och formalin. Det kan därför vara klokt att tvätta plaggen innan de används första gången.

Använd tvättmedel fritt från enzymer och parfym. Skölj gärna tvätten några gånger extra så att så mycket som möjligt av tvättmedelsresterna försvinner. Använd endast icke-parfymerade tvålar.

Bad, dusch
Vid bad och duschning bör ordentlig intvålning inte ske oftare än en gång i veckan. Många tycker det är skönt med badsalt eller badolja i badvattnet. Efter badet bör barnet svepas in i handduk och klappas torrt - gnid inte med handduken, det irriterar huden. Smörj därefter in med mjukgörande salva. Gör det gärna direkt efter torrklappningen, hudfuktigheten bevaras då bättre. Det bör gå minst en timme mellan bad och läggdags för att minska nattklådan.

Mat
Det är mycket vanligt att citrusfrukter, choklad, tomat (framför allt tomatketchup) samt starka kryddor ger ökad eksemklåda, är det tydligt att barnet reagerar ska det födoämnet undvikas en tid. Att någon allergi för dessa ämnen skulle föreligga har aldrig kunnat visas. Det förefaller som om kemiska ämnen i dessa livsmedel skulle vara klådretande. Även om allergiska orsaker till eksem är ovanliga kan i det enskilda fallet överkänslighet för ett eller flera livsmedel föreligga. Vid klar misstanke på födoämnesallergi bör läkare konsulteras. Speciellt vid kroniska kliande eksem bör man misstänka ett inslag av födoämnesallergi. Vid akut uppblossande eksem kan man misstänka att barnet ätit något det inte tål. Saknas sådana akuta försämringar utesluter det dock inte möjligheten av att födoämnesöverkänslighet föreligger. Misstankarna bör då i första hand riktas mot sådana födoämnen barnet äter dagligen. Under spädbarnsåret är ägg, komjölk, vete, fisk samt röda bär och frukter de vanligaste orsakerna till allergiska hudreaktioner. Vid misstanke om födoämnesallergi bör man därför i första hand pröva att utesluta dessa födoämnen. En kostutprovning av basala födoämnen är både besvärlig och tidskrävande och görs av läkare, ofta i samarbete med dietist. Mjölk är en viktig äggvite- och kalkkälla för späda och små barn varför barnet inte bör ges mjölkfri kost under längre tid än två till tre veckor utan substitution av främst kalk.

Observera!

Viktigt att föräldrar inte på egen hand utesluter baslivsmedel med risk för bristtillstånd hos barnet

Farmakologisk behandling
Behandlingen av eksem är viktig - många eksem är underbehandlade! Behandlingen bestäms av eksemets utseende.

En grundläggande svaghet i den eksemsjuka huden är att den är torr vilket medför klåda och tendens till sprickbildning. Huden bör därför skyddas mot uttorkning och hållas mjuk med mjukgörande salvor (t.ex. Miniderm eller Locobase).

För att dämpa inflammationen i huden och motverka klådan finns olika behandlingsmöjligheter. Den mest använda behandlingen är med kortisonpreparat.

Kortisonpreparat för utvärtes bruk delas in i fyra grupper efter effekt och biverkningar.

  • Grupp I: Receptfritt i små förpackningar. Hydrokortison och Mildison är exempel på preparat.
  • Grupp II: Medelstarkt. För något svårare eksem. I ansikte, armhålor, ljumskar och under blöja bör dessa preparat endast användas under en kortare period.
  • Grupp III: Starkt. För svårt kliande eksemfläckar under en begränsad tid. Används sällan på små barn och aldrig på spädbarn. I ansiktet, armhålor, ljumskar och under blöja bör dessa preparat endast användas under en kortare period.
  • Grupp IV: Extra starkt. Endast för vuxna med svårt eksem.

Vågar man använda kortisonsalvor?
Ordet kortison skrämmer många. Grupp I-preparat, ytligt verkande, ger ytterst sällan biverkningar. Vid regelbunden användning av grupp II-preparat i ansikte, armhålor, ljumskar och andra hudveck inkl. blöjregionen kan viss hudförtunning inträffa. De moderna grupp III-steroiderna t.ex. Elocon har ett biverkningsspektrum motsvarande grupp I-II-steroider. De har även fördelar genom att ge mindre sekundära allergier och insmörjes endast en gång per dygn. Därför använder många barnläkare och hudläkare allt mindre steroidkrämer tillhörande grupp II utan använder moderna grupp III-steroider under korta behandlingsperioder med samtidigt bruk av mjukgörande krämer.

Läs mer om Eksem hos barn och ungdomar, Svenska barnläkarföreningens sektion för barn- och ungdomsallergologi - Stencilkommittén

Till läkare

Svåra och/eller utbredda eksem bör remitteras till barnläkare eller hudläkare.

  • Barn med klåda som stör dagens aktivitet och nattens ro.
  • Spädbarn med utbredda eksem.
  • Barn med allergi mot viktiga födoämnen.
  • Barn med kombinerad atopisjukdom, eksem + astma, hösnuva.

 

Till toppen av sidan