Barns normala tillväxt

Tillväxt är konsekvensen av en dynamisk process där molekylära händelser i cellerna, ger celltillväxt, hypertrofi (ökad cellstorlek) och celldelning, hyperplasi (ökat antal celler). Tillväxten medför en förlängning av tillväxtplattorna i kroppens alla ben.

Människans tillväxt kan delas in i olika stadier som kallas tillväxtperioder för foster- spädbarns- barndoms- och pubertetstillväxt. I texten nedan berörs inte pubertetens tillväxtperiod.

Tillväxten brukar visualiseras och bedömas som ökning av längd och vikt samt under de första levnadsåren även huvudomfång.

Den snabbaste tillväxtperioden är före födseln. Den genetiska tillväxtkomponenten är svag jämfört med andra tillväxtperioder. Från studier av graviditeter efter äggdonation är det känt att födelsestorleken hos barnet stämmer mer med surrogatmoderns längd än den genetiska moderns/äggdonatorns längd.

Moderns storlek (särskilt livmoderns storlek), faderns storlek, näring och syrenivå, tillsammans med hormonerna IGF-I och -II, tros vara viktiga för fostrets tillväxt. Pojkar är i allmänhet tyngre och 0,5–1 cm längre än flickor vid födseln. Många tillstånd kan påverka intrauterin tillväxt; sjukdomar hos modern, diabetes, rökning, med näring och placentablodflöde som gemensamma nämnare. Diabetes hos modern (högre nivåer av blodsocker/mer energi) leder till ökad tillväxt, medan andra omgivningsfaktorer och sjukdomar hos modern är kopplade till minskad tillväxt. Graviditetslängden påverkar födelsestorleken, tillväxten mot slutet av graviditeten är cirka 1 centimeter respektive 150-200 gram per vecka.

Ur tillväxtsynpunkt beskriver denna period de första 1–2 åren av livet. Första levnadsåret kan ses som en förlängning av den intrauterina tillväxtperioden; tillväxten fortsätter att vara snabb, även om tillväxttakten avtar över tid. Längden ökar i genomsnitt med 24–30 centimeter under det första levnadsåret, från 46–54 centimeter vid födseln till 70–82 centimeter vid 1 års ålder.

Ökningen i längd under det andra levnadsåret är vanligen lite mindre än hälften av det första årets längdtillväxt. Pojkar fortsätter att vara cirka 1 centimeter längre än flickor. Tillväxt under spädbarnsåldern är huvudsakligen beroende av näring således kan matproblem eller sjukdomar som leder till otillräcklig näring ge livslånga konsekvenser.

Hormonellt regleras tillväxten under spädbarnsperioden framförallt av tyroxin (sköldkörtelhormon) och IGF-1. Under spädbarnstidens tillväxtperiod sker en anpassning till genetisk längdpotential; spädbarn med långa föräldrar växer vanligtvis mer än genomsnittet, med det omvända mönstret hos spädbarn med korta föräldrar. Det kan vara en utmaning att avgöra om tillväxten under spädbarnstiden beror på en normal anpassning till den genetiska längdpotentialen eller innebär avvikande tillväxt.

Efter födelsen sker en förlust av vätska och mekonium hos det nyfödda barnet vilket medför en viktnedgång på i genomsnitt 6 procent under de första levnadsdagarna. Oftast når vikten minimum vid barnets tredje levnadsdygn, hos barn förlösta med kejsarsnitt någon dag senare. Vikten brukar gå upp igen när amningen eller matningen har kommit igång, men det kan ta upp till 10–14 dagar innan barnet har kommit tillbaka till sin födelsevikt. Viktuppgången kan ta längre tid för barn som har varit sjuka eller är för tidigt födda. 

En del barn har en markerad tillväxtökning under de första månaderna. Vid 4-8 månaders ålder går vikten ofta upp mindre och en ”puckel” ses i tillväxtkurvan. En sådan övergående tillväxtspurt har kallats för amningspuckel men detta begrepp är felaktigt eftersom det kan ske oavsett om barnet är bröstmjölks- eller flaskuppfött. Bör därför benämnas spädbarnets tidiga tillväxtpuckel. Fettackumuleringen under denna period innebär sällan någon risk för bestående fetma. Att barnet inte därefter fortsätter att öka i vikt som tidigare kan skapa oro och frågor på BVC men innebär oftast ett helt normalt tillväxtmönster.

Läs mer här om bristande viktuppgång och undervikt  samt avvikande längdtillväxt .

Catch-up tillväxt är en fas av tillfälligt ökad tillväxthastighet efter en period av avtagande tillväxt eller upphämtningstillväxt hos barn som är för tidigt födda eller födda små för åldern. Barn födda små för sin gestationsålder (SGA) har i 80-90 procent av fallen catch-up. För tidigt födda barn bör också ha en catch-up tillväxt. Desto mer prematurt barnet är, desto längre tid kan catch-up tillväxten ta. Detta visualiseras säkrast på tillväxtkurvor som korrigerar för prematuritet. Läs här om korrigering för prematuritet.

Huvudets tillväxt speglar hjärnans tillväxt som är hastig under det första levnadsåret med en genomsnittlig ökning från cirka 35 centimeter vid födelsen till cirka 47 centimeter vid ett års ålder. Andra levnadsåret är ökningen oftast knappt 3 centimeter. Sedan avtar tillväxten ytterligare och efter 2 års ålder mäts inte huvudomfång rutinmässigt.

Hos vissa familjer förekommer helt normalt extra stora huvuden och tvärtom i andra familjer. En vuxen man/kvinna har ett genomsnittligt huvudomfång av cirka 55/56 centimeter. Längre individer har större huvudomfång och precis som för längden kan barnets huvudomfång (vid behov) relateras till dess föräldrars huvudomfång.
Läs mer här om avvikande huvudomfång.

Referenser - Barns normala tillväxt