Referenser - Övervikt och fetma

  1. Cole T. et al. Establishing a standard definition for child overweight and obesity worldwide: international survey. BMJ. 2000;320:1-6.
  2. 2. Nader P.R. et al. Identifying Risk for Obesity in Early Childhood. Pediatrics. 2006;118:e594.
  3. Folkhälsorapport 2009. Stockholm: Socialstyrelsen; 2009.
  4. Philipsen N.M., & Philipsen N.C. Childhood Overweight: Prevention Strategies for Parents. The journal of Perinatal Education. 2008;17(1):44-47.
  5. Fernandes MT et al. Predictors of obesity in adolescents. Clinics. 2013;68 (11):1408-1412.
  6. Larqué E, et al. From conception to infancy — early risk factors for childhood obesity. Nature Reviews Endocrinology. 2019;15(8):456-78.
  7. Geserick, M. et al. Acceleration of BMI in Early Childhood and Risk of Sustained Obesity. The New England Journal Of Medicine. The New England Journal Of Medicine. 2018;379 n.14, p:1303-1312.
  8. Sjöberg A. et al. Overweight and obesity in a representative sample of schoolchildren– exploring the urban-rural gradient in Sweden. Obesity Reviews. 2012;12(5):305-314.
  9. Nylander, C. och Miregård J. Övervikt och fetma bland 4-åringar i Sverige. Sörmland: Region Sörmland; 2018.
  10. Region Stockholm. Årsrapport barnhälsovård region Stockholm 2018. Stockholm: Region Stockholm; 2018.
  11. Llewellyn C.H.,Trzaskowski M., Plomin R., Wardle J. Finding the missing heritability in pediatric obesity: the contribution of genome-wide complex trait analysis. International Journal of Obesity. 2013;10.:1038.
  12. Svensson V. et al. Infant growth is associated with parental education but not with parental adiposity - Early Stockholm Obesity Prevention Project. Acta Paediatrica. 2014;103(4):418-25.
  13. Folkhälsomyndigheten. Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14 - grundrapport. Stockholm: Folkhälsomyndigheten; 2014.
  14. Selenius S. Barns smakpreferenser gentemot frukt och grönsaker – En kvantitativ forskning baserad på resultat från projektet Pro Green Examensarbete Idrott och hälsopromotion Arcada, (2012)
  15. Marmot M. Statussyndromet: hur vår sociala position påverkar hälsan och livslängden. Stockholm: Natur och Kultur; 2006.
  16. Holm Ivarsson, B, Kuehn Krylborn L. Trygg Lycke S. Motiverande samtal och behandling vid övervikt och fetma - vuxna, ungdomar och barn. Gothia Fortbildning; 2013.
  17. Turnbaugh PJ et al. An obesity-associated gut microbiome with increased capacity for energy harvest. Nature. 2006;444:1027-31.
  18. Cotillard et al. Dietary intervention impact on gut microbial gene richness. Nature. 2013;500:585-8.
  19. Le Chatelier et al. Richness of human gut microbiome correlates with metabolic markers. Nature. 2013;500:541-6.
  20. Roswall J. Childhood overweight and obesity – identifying early risk factors. Göteborg: Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Sahlgrenska akademin; 2014.
  21. Regber, S. Barriers and Facilitators of Health Promotion and Obesity Prevention in Early Childhood: A Focus on Parents Results from the IDEFICS Study, (2014)
  22. Hager E. et al. Maternal Perceptions of Toddlers Body Size. Archives of Pediatric & Adolescent Medicine. 2012;166:417-422.
  23. Flodmark CEF.& Nowicka P. Genetiska förklaringar. Barnövervikt i praktiken - evidensbaserad familjeviktskola. Lund: Studentlitteratur; 2006.
  24. Livsmedelsverket. Bra mat för barn 0-5 år - handledning för barnhälsovården. Livsmedelsverket; 2018.
Revideringsdatum:
2019-10-10
Manusförfattare:
Mariette Derwig, barnhälsovårdsöverläkare, med dr, Enheten för Kunskapsstyrning och FoU, Region Skåne
Faktagranskare:
Pär Lindström, barnhälsovårdsöverläkare, Region Gävleborg
Till toppen av sidan