Funderingar och tveksamheter till vaccinationer

VACCINATION

I Sverige väljer de allra flesta att vaccinera sina barn, men det har blivit vanligare att vacciner diskuteras. Läs hur man kan samtala med föräldrar som har funderingar eller är tveksamma till vaccinationer.

Vaccinationer diskuteras oftare

Nästan alla föräldrar låter sina barn bli vaccinerade enligt det allmänna vaccinationsprogrammet. Mer än 97 procent av tvååriga barn har fått tre doser vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, och Hib och över 96 procent har vaccinerats mot mässling påssjuka och röda hund, under åren 2013 till 2017.

Däremot diskuteras nytta och biverkningar av vaccinationer i ökande omfattning bland föräldrar; på sociala medier, i föräldragrupper och med personal inom hälso- och sjukvården. Oro för själva sjukdomarna pratas det sällan om, eftersom de nästan helt har försvunnit.

Det är positivt om föräldrar vill veta mer om vaccinationer. Nyfikenhet och kunskapstörst är uttryck för omsorg och engagemang. Att stödja och uppmuntra detta är i linje med barnhälsovårdens mål.

Varför tvekar vissa föräldrar att vaccinera sina barn?

Anledningarna till att vissa föräldrar tvekar att vaccinera sina barn är komplexa och beroende av sammanhang och varierar över tid, plats och med vaccin. Det är ingen enskild faktor som påverkar mest. Många föräldrar vill få mer information innan de bestämmer sig, andra tvekar, känner sig osäkra om vaccination är bra eller inte och skjuter på beslutet. Vissa föräldrar vill välja ut ett enskilt vaccin.

Tveksamhet till att vaccinera sitt barn kan till exempel handla om:

  • oro för biverkningar
  • känsla av att inte ha tillräckligt med information
  • ifrågasättande av vetenskap och beprövad erfarenhet.

De är en liten minoritet som har starkt motstånd mot all form av vaccination. Föräldrarna vill inte samtala alls om vacciner och vaccinationer. De har bestämt sig och är helt övertygade om att deras barn inte ska få något vaccin. Oberoende av föräldrarnas grunder för sitt ställningstagande är ett sätt att gå vidare att be om tillstånd att få förmedla sin egen kunskap om och tillit till vaccinationer.

Vaccinparadoxen

En av faktorerna till tvekan är den så kallade vaccinparadoxen. Ju fler som vaccineras, desto färre får sjukdomarna och då glöms deras allvarliga komplikationer bort. Föräldrars tidigare oro för sjukdomarna ersätts med oro för risker och biverkningar av vaccinationerna. Oron har bidragit till en misstro och vaccinationstäckningen har sjunkit i flera länder. Det har resulterat i utbrott av mässling i Europa och USA, men få i Sverige. De fall av mässling, som inträffat här, har nästan alla blivit smittade utomlands eller av personer som tagit smittan med sig från andra länder.

När föräldrarna inte är överens om att vaccinera

Föräldrar kan ha olika inställning. Många variationer finns; vänta eller vaccinera nu, vaccinera mot bara tetanus, alternativt inte alls, eller vaccinera mot allt. 

Vaccinationer är frivilliga och inget barn får vaccineras mot den ena eller bägge vårdnadshavarnas vilja. Båda vårdnadshavarna måste vara överens. Först då kan vaccination ges. Dokumentera i BHV-journalen föräldrarnas ställningstaganden.

Samtal med hälsovårdspersonal har betydelse

När hälsovårdspersonal samtalar med föräldrar om vaccinationer har det oftast en positiv betydelse för vaccinationstäckningen. Föräldrar har högst förtroende för hälsovårdspersonal i frågor som rör vaccinationer. Men hur och när samtalet sker kan påverka resultatet. Det visas i en amerikansk studie 2013. Där gav föräldrars delaktighet i beslutet att vaccinera just på vaccinationsdagen lägre vaccinationsfrekvens, än om läkaren informerade att idag vaccinerar vi. Man videofilmade drygt 100 läkarbesök med barn och föräldrar.

Föräldrar, som tidigare fått information om vaccinationsprogrammet, accepterade oftare att låta vaccinera sitt barn om läkaren bara berättade att ”Idag är det dags för vaccination”, än om läkaren frågade ”Vill du vaccinera ditt barn idag?” eller ”Vill du veta mer om vaccinerna vi erbjuder vid dagens besök?”.

När föräldrarna har funderingar om vaccinationer fråga på ett nyfiket och respektfullt sätt, individuellt eller i grupp. Fortsätt sedan samtalet efter familjens eller familjernas önskan eller behov. Även samtal om sjukdomarna som har försvunnit, och som de flesta inte känner till längre, har betydelse för vaccinationsgraden. Ett mer positivt sätt att prata om de allvarliga sjukdomarna är att peka på hur många barn som fått leva på grund av att det är vaccinerade, istället för att tala om hur många barn som riskerar att dö.

Vägledning för samtalet

Att lyssna på föräldrarna och ge synpunkter utifrån föräldrarnas frågor är grunden i samtalet.

Bra att tänka på:

  • Se till att båda föräldrarna tillsammans får tala med sjuksköterska eller läkare. Om det är mormor, farfar eller annan närstående som ifrågasatt vaccinationen kan det vara bra om de också deltar i samtalet.
  • Be föräldrarna berätta om sina funderingar och varför de är tveksamma till vaccinationen.
  • Informera om varje vaccin för sig som föräldrarna har ifrågasatt och vilka sjukdomar de skyddar mot. Berätta om att smittor snabbt kan spridas om många saknar skydd. 
  • Tala om att ingen vaccination är helt utan risk för biverkningar, lika litet som när man tar en värktablett. Risken för allvarliga biverkningar som ger bestående skada, på kort eller lång sikt, är minimal med nuvarande vacciner. Risken att skadas allvarligt eller dö av de sjukdomar vi vaccinerar mot är mycket större.
  • Känner du dig osäker på en fråga rådfråga vårdutvecklaren, barnhälsovårdsöverläkaren eller annan sakkunnig läkare. Hen har ofta stött på samma frågor och kan ge stöd och råd.

Samtalet kan kompletteras med skriftlig information och tipsa om Folkhälsomyndighetens webbsida som föräldrarna kan läsa hemma.

Det svenska vaccinationsprogrammet för barn - information till vårdnadshavare

Frågor och svar om vaccinationer - Folkhälsomyndigheten

Frågor och svar om vacciner och säkerhet - Folkhälsomyndigheten

Om föräldrarna bestämmer sig för att inte vaccinera

Föräldrar som bestämt sig för att inte vaccinera sitt barn bör ges möjlighet att få tala med specialistkunnig läkare i grupp eller enskilt. Barnhälsovårdens inställning och förhållningssätt ska syfta till att familjen känner sig välkommen tillbaka till BVC.

Bra att tänka på:

  • Gör klart att du respekterar föräldrarnas beslut och att de är välkomna till BVC för hälsokontroller och råd.
  • Informera om vad föräldrarna bör göra akut om det ovaccinerade barnet får en sårskada eller blir bitet av ett djur för att minimera risken för tetanus. 
  • Informera om möjligheten att vaccinera senare.
  • Påminn om att barnet senare plötsligt kan behöva resa till länder där sjukdomarna är vanligare – och att det då kan bli svårt att hinna med att vaccinera.
  • Med några veckors varsel är det alldeles för sent att bygga upp ett vaccinationsskydd om man ska åka utomlands.


Dokumentation

Tänk på att dokumentera:

  • Samtalet om vaccination.
  • Vilka i familjen som var där.
  • Vad föräldrarna har beslutat.
Till toppen av sidan