Vaccination vid särskilda tillstånd eller sjukdomar

VACCINATION

Kontraindikationer vid vaccinationer för barn med allergier, immunbrist, funktionsnedsättningar, cancer, krampsjukdomar, neurologiska sjukdomar, för tidigt födda och andra sjukdomar och tillstånd.

Barn med allergi

Allergianlag hos barn utgör i sig aldrig hinder för vaccination. Barn med allergi kan och bör vaccineras. Eksem, urtikaria, astma eller rhinokonjuntivit utgör vanligtvis inget hinder. Innan BCG-vaccination ges bör ett eksem vara läkt och huden intakt utan rivmärken i närheten av vaccinationsplatsen. Där kan annars en BCG-infektion spridas.

Vid ökad risk för allvarlig överkänslighetsreaktion bör barnet hänvisas till mottagning med barn allergologiskt kunnig läkare för bedömning och eventuell vaccination.

Läs om Vaccination – riktlinjer vid allergifrågeställning (BLF:s sektion för barn-och ungdomsallergologi).

Allergi mot ägg

Vaccin mot mässling-påssjuka-röda hund kan innehålla minimala rester av ovalbumin. Omfattande studier och biverkningsrapportering har visat att anafylaktiska reaktioner hos barn med äggallergi i praktiken inte förekommer. Endast den lilla grupp som tidigare fått svår allmänreaktion efter att ha ätit eller haft annan kontakt med ägg behöver vaccineras på allergimottagning efter bedömning av erfaren specialistläkare. Pricktest har inte något prediktivt värde. Övriga äggallergiska barn kan vaccineras i vanlig ordning.

Läs mer på Barnallergisektionen Vaccination av allergiska barn – Rekommendationer vid ägg- respektive gelatinallergi


Övriga vacciner i Barnhälsovårdens program framställs utan någon kontakt med ämnen från ägg eller höns. Särskild försiktighet gäller däremot för vissa vacciner utanför barnhälsovårdens program till exempel vaccin mot fästingburen virusencephalit, influensa och gula febern.

Barn med immunbrist

Barn med nedsatt immunförsvar kan behöva extra vaccindoser jämfört med friska. Det gäller främst för avdödade vacciner som vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, Hib, polio, hepatit B och pneumokocker. Ibland får barn med nedsatt immunförsvar avstå från vissa vacciner. Det gäller främst levande, försvagade vacciner, det vill säga med BCG, MPR och vaccin mot rotavirus.

För följande barn bör vaccination ske i samråd med behandlande läkare eller annan läkare med hög kompetens i ämnesområdet:

  • barn med nedsatt immunförsvar, till exempel primära immundefekter, leukemi, maligna tumörer, AIDS (men inte HIV)
  • barn med nedsatt immunitet till följd av immunosuppressiva läkemedel (till exempel biologiska läkemedel, cytostatika, kortikosteroider) eller strålning
  • barn under sex månaders ålder till mödrar som behandlats med biologiska läkemedel under graviditet.

Läs om Vaccination av barn med nedsatt immunförsvar, Barnläkaren nr 1/2009.

Prematura och lågviktiga barn

Barn födda efter vecka 32

Friska underburna barn födda efter vecka 32 erbjuds vaccin på BVC enligt kronologisk ålder, det vill säga räknat från det datum då barnet är fött. Barnen vaccineras med alla vaccinationer enligt det allmänna vaccinationsprogrammet.

Barn födda före vecka 32

Vaccin mot tetanus, difteri, kikhosta, polio, haemophilus influensa och hepatit B: Barn som är födda före vecka 32 erbjuds en extra vaccinationsdos av sexvalent vaccin (DTP-polio-Hib-hep B) från cirka sex veckors ålder. Ålder vid första dos varierar något beroende på i vilken gestationsvecka barnet är fött. Extradosen erbjuds för att barnet ska få ett så tidigt skydd som möjligt, främst med avseende på kikhosta.

Extradosen ges via barnklinik. Om komplikationer tillstöter vid vaccinationen ska ansvarig barnläkare göra en bedömning om även efterföljande dos/doser vaccin ska ges under övervakning och inte på BVC. 

Observera att om den första vaccinationen med sexvalent vaccin ges efter 10 veckors ålder (2,5 månaders ålder) räknas den som dos 1 enligt det allmänna vaccinationsprogrammet. Nästföljande dos sexvalent vaccin ges då vid 5 månaders ålder på BVC.

För ett barn som fått en extrados sexvalent vaccin mellan 6 och före 10 veckors ålder erbjuds nästföljande vaccination på BVC minst fyra veckor efter extradosen och de efterföljande doserna med intervall och ålder enligt ordinarie program.

Vaccin mot pneumokocker erbjuds till alla barn, oberoende av prematuritet, enligt det allmänna vaccinationsprogrammet vid en kronologisk ålder av 3,5 och 12 månaders ålder.

Vaccin mot rotavirusinfektion erbjuds i vissa landsting. Vaccination erbjuds från en kronologisk ålder av sex veckor. Av de två vaccintyper som finns är tre-dosvaccinet godkänt för prematura barn födda i graviditetsvecka 25 och 26 och två-dos vaccinet godkänt för vaccination av barn födda från vecka 27+0.

Vaccin mot tuberkulos, BCG vaccin, är endast i undantagsfall rekommenderad under nyföddhetsperioden hos prematura barn. Ett sådant ställningstagande bör göras av barnläkare. Viss dokumentation finns att vaccinet har bättre effekt vid vaccination efter en ålder av 36 GV.

Vaccin mot mässling påssjuka och röda hund erbjuds vid 18 månaders kronologisk ålder enligt det allmänna vaccinationsprogrammet för alla barn oavsett prematuritet eller ej.

Läs mer om vaccination av underburna barn

Vaccination av för tidigt födda barn - Folkhälsomyndigheten

Folkhälsomyndighetens rekommendationer - tabell

Barn med krampsjukdom, rörelsehinder, utvecklingsförsening eller andra långvariga sjukdomar eller tillstånd

Ansvaret för att barnet erbjuds vaccination ligger på barnavårdscentralen. Om BVC-sjuksköterskan i sitt område har något barn som inte går på barnavårdscentralen, bör hon ta kontakt med föräldrarna och erbjuda vaccinationer.

Det är mycket viktigt att långvarigt sjuka och barn med funktionshinder får del av vaccinationsprogrammet. Ansvaret för dessa vaccinationer ligger på BVC som helst också bör verkställa dem efter samråd med den läkare som har huvudansvaret för barnet. Om föräldrarna föredrar att vaccinationerna ges av den läkare som följer barnet, är det BVC:s ansvar att ta reda på att det blir gjort och att vaccinationerna dokumenteras i BHV-journalen.

Neurologisk sjukdom

Krampsjukdom (epilepsi) eller benägenhet för feberkramper utgör inte kontraindikation för någon vaccination. Vid progressiv neurologisk sjukdom ska den läkare som känner barnet tillfrågas.

Barn med Downs syndrom

Personer med Downs syndrom löper stor risk att drabbas av kroniskt bärarskap av hepatit B. En stor del av dem blir förutom bärare av HBsAg även bärare av HBeAg, och är mycket smittsamma. Kroniskt bärarskap innebär ökad risk att drabbas av levercirrhos eller levercancer. Hepatit B ges med fördel tillsammans med övriga vacciner. Vaccinationen ges då som sexvalent vaccin; Difteri-Tetanus-Pertussis - Hepatit B - Polio - Hib. Någon uppföljning med provtagning av antikroppar mot Hepatit B behöver inte göras.

Det är barnhälsovårdens ansvar att se till att barn med Downs syndrom erbjuds vacciner enligt det ordinarie programmet samt vaccination enligt ovan med hepatit B. För övriga vaccinationer såsom vaccination mot influensa, vattkoppor m.fl. samt äldre barn som inte erhållit pneumokockvaccination i det allmänna programmet hänvisas till behandlande läkare.

Vaccinationer vid barncancer

Barncancerbehandling orsakar immunosuppression med åtföljande infektionskänslighet av varierande grad. En del infektioner kan förebyggas genom passiv eller aktiv immunisering.

Ett svenskt vaccinationsprogram för barn som behandlats med cytostatika för maligna sjukdomar har tagits fram på uppdrag av Svenska barnläkarföreningens sektion för Pediatrisk Hematologi. Två ledande grundförutsättningar i detta arbete har varit:

  • Cancerbehandlade barn bör ha samma vaccinationsskydd som alla andra barn.
  • Antalet överlevare efter barncancerbehandling har ökat och flera studier har visat att vaccinationsskyddet är dåligt i denna population.

Läs om Vaccinationer vid barncancer, Ett svenskt vaccinationsprogram för barn som behandlats med cytostatika för maligna sjukdomar.

Här finns regionala tillägg

Till toppen av sidan