Sexvalent kombinationsvaccin

VACCINER SOM INGÅR I BARNVACCINATIONSPROGRAMMET

Vaccin mot difteri-, tetanus-, pertussis-, polio-, Hib- och hepatit B. Vaccinets egenskaper, hur och när det ska ges och förvaras samt eventuella biverkningar.

Vaccinets egenskaper

Det sexvalenta vaccinet (vaccin mot sex sjukdomar i samma spruta) är ett icke levande vaccin och består av en färdigblandad lösning med vaccin mot difteri-, tetanus-, pertussis-, polio-, Hib- och hepatit B.

Vaccin mot Hib kan vara med i den färdigblandade lösningen eller så tillsätts Hib i pulverform till den övriga vaccinblandningen.

Inga substanser av humant ursprung används i vaccinframställningen. Kvicksilverföreningar ingår inte i vaccinernas konserveringsmedel.

Vaccin mot difteri och tetanus

Difteri och tetanustoxiner erhålles från odlingar av difteri och tetanusbakterier. Skyddet mot difteri och stelkramp kvarstår i flera år. En påfyllnadsdos kan vara lämplig efter cirka 20 år.

Vaccin mot kikhosta

Vaccin mot kikhosta innehåller delämnen från bakterien och kallas acellulära (cellfria) vacciner. De acellulära pertussiskomponenterna framställs genom odling av kikhostebakterier varifrån komponenterna extraheras, renas och toxinerna omvandlas till toxoider (inaktiverade toxiner).

Skyddet mot klinisk kikhosta är efter 5 år cirka 70 procent.

Vaccin mot hemophilus influenzae typ B (Hib)

Vaccinet mot Hemophilus influenzae typ B (Hib) utgörs av kapselpolysackarider från bakterien. Vaccinet har hög skyddseffekt (cirka 90 procent) under småbarnsåren mot de invasiva formerna (sepsis, meningit, epiglottit, skelett- och ledinfektion).

Vaccinet har inte samma effekt på övre luftvägsinfektioner och otiter. En dos Hib-vaccin från ett års ålder anses vara tillräckligt.

Hos barn bildas ett naturligt skydd mot Haemophilus influenzae från 4-5 års ålder vare sig de varit sjuka eller inte.

Vaccin mot polio

Poliovaccinet innehåller poliovirus av tre typer (WPV 1, 2 3) som inaktiverats med formaldehyd. Vaccinet har nästan hundra procents skyddseffekt. En fjärde dos rekommenderas vid 5-6 år för att säkra en bra immunitet i vuxen ålder.

Vaccin mot hepatit B

Hepatit B-vaccinet innehåller hepatit-B ytantigen producerad i jästceller med rekombinant DNA-teknik, adsorberad till aluminiumfosfat. Immunologiskt minne för hepatit B har bekräftats hos barn i åldrarna 4-12 år (InfanrixHexa). Hur länge skyddet varar är inte helt känt.

För övrig information om vaccinets innehåll se vaccinets bipacksedel eller FASS.

Injektionsteknik

Mycket god handhygien är nödvändig. Du behöver inte tvätta eller desinfektera injektionsstället om huden ser ren ut.

Vaccinet är avsett för djup intramuskulär injektion.

Undvik subkutana injektioner eftersom dessa ökar risken för besvärande lokala reaktioner och sterila abscesser. I sällsynta fall kan lokala infiltrat uppkomma. Därför rekommenderas att efterföljande injektioner ges på olika injektionsställen till exempel att man byter sida höger-vänster-höger eller vänster-höger-vänster.

Aspiration för att undvika intravasal injektion behövs inte, eftersom stora blodkärl saknas på rekommenderade injektionsställen.

Lämplig kanyl för späd- och småbarn vid intramuskulär injektion: Blå eller Orange; 25 mm lång och 0,6 mm respektive 0,5 mm i diameter.

Administration av vaccinet

Intramuskulär injektion i låret. Låret kan användas som injektionsställe i alla åldrar.

Administration över ett års ålder

Till barn över 1 år kan intramuskulär injektion även ges i överarmen.

För instruktion med bilder se Injektionstekniker

 

Ålder och intervall

Om första vaccinationen blivit försenad börja vaccinera så snart som möjligt och fortsätt med de intervall som rekommenderas i schemat.

Barn som fått vaccinationer mot tetanus enligt svenska barnvaccinationsprogrammet behöver inte någon extra dos vid eventuell sårskada. Undantaget är sårskada innan 12 månaders ålder då kan det vara lämpligt att tidigarelägga 3:e dosen förutsatt att det gått 6 månader från dos 2.

För de minsta spädbarnen som bara fått en dos stelkrampsvaccin bör man kontakta specialistläkare vid sårskador.

Har barnet redan haft misstänkt eller verifierad kikhosta så bör barnet ändå vaccineras. Vaccinationen fungerar då som en förstärkning av skyddet. Det kan finnas viss ökad risk för lokala biverkningar.

Eftersom tetanus och difterivaccin för grundvaccination inte finns, kommer barn som inte kikhostevaccineras, även att sakna skydd mot difteri och tetanus.

Det finns idag inte heller något separat kikhostevaccin tillgängligt.

För doser och intervall se Allmänna barnvaccinationsprogrammet.

När ska vaccination uppskjutas eller ställas in?

Om något av följande har inträffat i anslutning till vaccination med vaccin innehållande pertussis bör beslutet att ge fler doser av pertussisvaccin övervägas noggrant

  • Feber ≥ 40,0 °C inom 48 timmar, utan annan identifierbar orsak.
  • Kollaps eller chockliknande tillstånd (hypotonisk-hyporesponsiv episod) inom 48 timmar efter vaccination.
  • Ihållande, otröstlig gråt som varar ≥ 3 timmar, inom 48 timmar efter vaccination.
  • Kramper med eller utan feber, inom 3 dagar efter vaccination.

I sådana fall bör barnet utredas hos barnläkare och eventuell vaccination genomföras under höjd beredskap.

Vaccinet bör administreras med försiktighet till personer med trombocytopeni eller blödningsrubbning eftersom blödning kan uppstå efter en intramuskulär administrering till dessa personer.

Feberkramper är inte hindrande

Anamnes på feberkramper, tidigare förekomst av kramper inom familjen eller fall av plötslig spädbarnsdöd (SIDS) inom familjen utgör ej kontraindikation. Vaccinerade med anamnes på feberkramper ska följas upp noggrant, eftersom kramper kan uppträda inom två till tre dagar efter vaccinationen.

Läs mer: Vaccination vid särskilda tillstånd eller sjukdomar

Biverkningar

Mycket vanliga (>1/10): Feber ≥38 °C, lokal svullnad vid injektionsstället (≤50 mm), trötthet, smärta, rodnad, aptitlöshet, ihållande gråt, irritabilitet, rastlöshet.

Vanliga (1/10 - 1/100): Feber > 39,5 °C, reaktioner vid injektionsstället, inklusive induration, lokal svullnad vid injektionsstället (>50 mm), diarré, kräkning, oro.

Mindre vanliga (1/100 - 1/1000): Diffus svullnad av den injicerade kroppsdelen, ibland omfattande närliggande led, hosta, somnolens.

Sällsynta (1/1000 - 1/10 000): Lymfadenopati, trombocytopeni, anafylaktiska/anafylaktoida/ allergiska reaktioner (inkluderande urtikaria, klåda), kollaps eller chockliknande tillstånd (hypotonisk-hyporesponsiv episod), hudutslag, angioödem, svullnad av hela den injicerade kroppsdelen/omfattande svullnadsreaktioner, knöl vid injektionsstället, vesiklar vid injektionsstället.

Mycket sällsynta (<1/10 000): Kramper (med eller utan feber), dermatit

För övrig information om vaccinets biverkningar se FASS.

Till toppen av sidan