Utskrivet 2018-10-17

Till navigering

Matintroduktion

[Matintroduktion / Sluta amma]

Bröstmjölk och/eller bröstmjölksersättning täcker barnets hela energi- och näringsbehov under de första sex månaderna, förutom D-vitamin som rekommenderas från en veckas ålder (1). När barn är cirka sex månader behöver detta kompletteras med vanlig mat för att de fortsatt ska få i sig tillräckligt med energi och näring.

Att börja äta vanlig mat (tillvänjning)

Tidpunkten för introduktion, eller tillvänjning, av annan mat styrs till stor del av barnets utveckling. Barnet måste först vänja sig vid fast föda innan det kan avvänjas från amning eller flaskmatning (2). Denna övergång är en process som till stor del styrs av barnets nyfikenhet, vilja och utveckling. Det finns inga vetenskapliga belägg för själva introduktionen utan de råd som ges baseras nästan uteslutande på beprövad erfarenhet.

Sedan 2002 rekommenderar WHO exklusiv amning under de första sex månaderna med fortsatt amning kombinerat med tilläggskost av god kvalitet under barnets två första levnadsår. ESPHGAN och EFSA har i sina översikter kommit fram till att sex månaders amning är ett eftersträvansvärt mål på befolkningsnivå och att introduktion av annan mat kan innebära nackdelar om det införs före 17 veckors ålder eller efter 26 veckors ålder (3).

Den svenska rekommendationen är exklusiv amning och/eller bröstmjölksersättning under barnets första sex månader men om barnet är nyfiket kan det erbjudas pyttesmå smakprov från fyra månaders ålder.

Smakprover

En del barn är tidigt nyfikna på familjens mat och de kan då från fyra månaders ålder erbjudas pyttesmå smakprover. Det handlar då om att ta lite av familjens övriga mat, motsvarande ungefär ett kryddmått, med en sked eller på fingret och låta barnet smaka. Om barnet inte visar intresse i denna ålder går det bra att vänta ytterligare några veckor. Dessa små mängder ska inte konkurrera ut amning eller ersättning. Det finns inga vetenskapliga belägg för att det är en nackdel att låta barnet få mycket små smakprov från fyra-fem månaders ålder (så länge inte mängderna konkurrerar med bröstmjölken) (4). Samtidigt finns det inte heller belägg för att det skulle vara en fördel att ge smakprover före sex månader.

För vem: för det nyfikna barnet för att främja och tillvarata dess nyfikenhet för maten.

Smakportioner

Vid omkring sex månaders ålder behöver bröstmjölken/bröstmjölksersättningen kompletteras med annan föda för att täcka barnets energi- och näringsbehov där järn är en viktig faktor (3). Mängderna ökar successivt och nya livsmedel testas för att vänja barnet vid nya konsistenser och smaker. Så småningom äter barnet så mycket av vanlig mat att det ersätter ett helt mål med bröstmjölk och/eller ersättning. En del barn byter snabbt ut måltiderna mot annan mat medan andra vill fortsätta att ammas eller ta flaska parallellt under längre tid. Det vanligaste är att låta barnet smaka fast föda i form av mos eller puré. Det spelar då inte så stor roll vilket livsmedel eller maträtt man börjar med men det bör vara näringsrika livsmedel och rekommendationen är att undvika söta livsmedel.

För vem: För alla med syfte till att börja träna på att äta och för att möta barnets ökade energi- och näringsbehov.

Introducera olika smaker och livsmedel

Det är bra att introducera alla livsmedelsgrupper under barnets första levnadsår (5). Ny mat kan behöva testas många gånger innan det accepteras. Det är här viktigt att inte ge upp och sluta prova. Ofta underlättas barnets acceptans för nya smaker genom s.k. "smakbryggor". Det innebär att ny mat och nya smaker serveras samtidigt med något som barnet tycker om eller känner igen. Till exempel kan bröstmjölk, ersättning, gröt eller någon puré ges tillsammans med det nya. Det gör ofta att barnet vågar prova. En del barn kan behöva bekanta sig många gånger med ett nytt livsmedel innan de lär sig tycka om det. Att det introduceras många olika livsmedel är även fördelaktigt för att både förebygga allergier samt att öka chanserna för ett bra näringsintag.

Träna på att äta

Barnmat behöver konsistensanpassas för att passa barnets färdighet i ätandet. Oftast börjar man med en slät puré, som när barnet blir duktigare på att hantera maten, mer går över till mos och sen också till bitar. Ta det i barnets takt och anpassa konsistensen till vad barnet klarar av.

Vid ca 8 månaders ålder är det dags att börja med lite grövre konsistens som ger mer tuggmotstånd. En del barn behöver längre tillvänjningstid för mat med grövre konsistens. När barnet sträcker sig efter, och klarar av att greppa om maten är det också dags att börja servera bitar och plockvänlig mat som också kräver att barnet tränar på att dela sönder och tugga. Detta brukar ofta sammanfalla vid ungefär samma ålder, 8-10 månader. Barnets förmåga att tugga styrs inte av tillgång till tänder. Gommen är hård och de kan träna på att tugga mjukare bitar även om det inte dykt upp några tänder än.

Att lära sig äta är en spännande historia. Maten ska smakas på och även spottas ut igen och barn behöver få använda alla sina sinnen för att utforska maten och ätandet. För att stimulera munmotoriken och tungans arbete är det bra att bli kladdig runt munnen. Det är därför bra att undvika att "spackla" med skeden eller vara allt för flitig med att torka bort mat runt munnen.

Vid 8-10 månaders ålder är det bra att erbjuda två lagade måltider/huvudmål per dag. Vid denna ålder är det även bra att introducera mer och mer av familjens mat om man inte redan börjat med det. Barn brukar tycka om att äta samma mat som övriga familjen.

Fortsätt gärna erbjuda bröstmjölk och/eller ersättning även under barnets andra halvår då det fortfarande innehåller mycket av den näring barnet behöver. Järnberikad gröt eller välling är en bra näringskälla och ett till två, maximalt tre, mål per dag är lagom. Välling bör erbjudas ur mugg istället för nappflaska.

Glutenintroduktion

Aktuell forskning visar att utveckling av födoämnesallergi bäst förebyggs genom tidig introduktion av många olika livsmedel, och inte som tidigare då det rekommenderats att vänta med att ge barnet fisk, ägg, mjölk, nötter och gluten tills det var över året. Idag rekommenderas att alla livsmedelsgrupper introduceras tidigt och att barnen exponeras för många olika livsmedel under första levnadsåret.

Det tycks som att en långsam tillvänjning är den viktigaste faktorn för att undvika utveckling av glutenintolerans (celiaki). Det kan därmed finnas en fördel att börja tidigt med att introducera gluten i kosten då barnen fortfarande äter väldigt små portioner. Senaste rekommendationen från ESPHGAN är därmed en långsam introduktion av små mängder gluten någon gång mellan 4-12 månader (6). Däremot har forskningen ännu inte kunnat visa på hur mycket och hur fort mängden gluten kan ökas. Livsmedelsverket rekommenderar att tidigast vid fyra månader och senast vid sex månader t.ex. börja med en liten munsbit vitt bröd eller smörgåsrån eller en liten sked gröt eller välling några gånger i veckan till att börja med, och sedan öka mängden långsamt.

Några saker att undvika under första året

Det finns några livsmedel som rekommenderas att man undviker det första året. Dessa är: gröna bladgrönsaker, grön potatis, honung, salt (smakprover innehållande salt går bra), fänkålste, socker och söta livsmedel samt hela nötter, jordnötter och andra saker som kan fastna i halsen. Sammanlagt bör barn inte äta ris och risprodukter oftare än fyra gånger per vecka. Opastöriserad mjölk ska inte ges till något barn. Under barnets första år är vatten bästa drycken. Från cirka ett års ålder kan även mjölk erbjudas som måltidsdryck. Mer information om detta finns på Livsmedelsverkets hemsida.

Att främja goda matvanor

Goda matvanor grundläggs tidigt och att äta på regelbundna tider, tillsammans och varierat är bra för hela familjen. Matmängderna och antalet måltider ökas succesivt under barnets andra halvår. Huvudmålen kan med fördel planeras efter tallriksmodellen. Det går bra att redan från start servera familjens hemlagade mat men kan även kombineras med färdig barnmat från butik.

  • Uppmuntra föräldrarna att låta barnet sitta med när familjen äter och vara lyhörda för när barnet börjar visa nyfikenhet genom att titta och sträcka armarna efter mat.
  • Låt barnet tidigt börja med att känna på nya konsistenser och smaker, själv ta mat med handen och stoppa i munnen.
  • Föräldrarna kan hjälpa barnet på traven genom att själva ha en positiv attityd till den nya maten. Genom att själva smaka på maten och visa barnet att de tycker om den föregår man med gott exempel. Låt barnet hålla i en egen sked när de visar intresse för det, två skedar mättar bättre än en.

Måltidsförslag (pdf)

Revideringsdatum:
2018-01-12
Manusförfattare:

Maria Briggert Bengtsson, Leg Dietist, Centrala Barnhälsovården FyrBoDal, VästraGötaland

Faktagranskare:

Barbro Nilsson, distriktssköterska och barnmorska, BHV-samordnare, Norrbotten

Till ämnesöversikt