Utskrivet 2016-10-01

Till navigering

Barnmisshandel genom sjukvårdsinsatser (Münchhausen-syndrom by proxy)

[Barn som far illa]

Beteckningen "Münchhausen-syndrome by proxy" myntades under 1970-talet för att beskriva situationer där vårdnadshavare, oftast modern, utsätter sitt barn för utredningar och behandling för symtom som är påhittade eller framkallade av vårdnadshavaren själv. Begreppet innebär egentligen en diagnos av föräldern, vilket ligger utanför barnsjukvårdens ansvarsområde. Den svenska termen "barnmisshandel genom sjukvårdsinsatser" (BMSI) eller den engelska benämningen "medical child abuse" beskriver i stället de handlingar som barnet blir utsatt för, så som för andra former av barnmisshandel.

Föräldern iscensätter onödiga och potentiellt smärtsamma eller skadliga sjukvårdsinsatser genom:

  • Ideliga kontakter med vårdgivare för utredning eller behandling av symtom utan att några hälsoproblem kan identifieras hos barnet.
  • Begränsningar av barnets lek, aktiviteter, kontakter med andra barn, förskole- och skolverksamhet med hänvisning till hälsoproblem som inte kan bekräftas.
  • Aktivt framkallande av symtom.

BMSI består av ett spektrum från en förälders överdrivna oro för barnets hälsa till framkallande av livshotande symtom. Vårdpersonal är i sin professionella roll inställd på att bemöta föräldrars uppgifter om deras barns hälsa som sanningsenliga. Därför utsätts barn i dessa situationer ofta för ideliga undersökningar och behandlingar baserat på vårdnadshavarens framställning av barnets symtom. Föräldern nöjer sig inte med besked av att barnet är friskt utan kräver i stället nya utredningar och behandlingar. När vårdpersonal nekar till fortsatta åtgärder söker sig ofta föräldern till andra vårdgivare.

I enstaka fall i Sverige och internationellt har det bevisats att barn har tillfogats skador eller blivit förgiftade för att simulera sjukdomssymtom. Till exempel har barn utsatts för kvävning för att framkalla kramper eller givits saltlösning via sond för att framkalla kräkningar. Även hos barn med en redan känd sjukdom, till exempel diabetes eller epilepsi, kan symtom framkallas genom medveten felaktig dosering av läkemedel.

I dess mest uttalade form är BMSI ovanligt, men risken för bestående skada eller död hos barnet är stor. Därför måste alla som arbetar med barn inom hälso- och sjukvården känna till BMSI och veta hur de ska agera när det misstänks. Tröskeln till att misstänka att man som professionell blir manipulerad av vårdnadshavare är och bör vara hög. Det är därför viktigt att diskutera misstankar om BMSI med andra erfarna kollegor, till exempel i ett tvärprofessionellt team bestående av läkare, sjuksköterska och kurator.

Misstankar om BMSI föranleder en noggrann genomgång av alla barnets tidigare utredningar och behandlingar, även hos andra vårdgivare. Vid allvarliga fall, till exempel när framkallande av symtom misstänks, bör barnet övervakas på sjukhus. Hälso- och sjukvården bör involvera socialtjänsten omgående för att i samverkan få till stånd en utredning av situationen. Detta bör alltid ske innan misstankarna diskuteras med föräldern. Sådana fall kan också diskuteras med någon av enheterna med särskild erfarenhet av BMSI, exempelvis BUP-elefanten i Linköping eller Barnskyddsteamet i Uppsala.

Revideringsdatum:
2016-04-28
Manusförfattare:

Steven Lucas, barnhälsovårdöverläkare, Barnhälsovården Uppsala
Gabriel Otterman, överläkare, Barnskyddsteamet, Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Faktagranskare:

Marie Köhler, verksamhetschef och barnhälsovårdsöverläkare, Region Skåne

Till ämnesöversikt