Utskrivet 2017-10-20

Till navigering

Övervikt

[Barns tillväxt]

För alla
 
För alla vid behov
 
I
II
III

Främja hälsosamma levnadsvanor

  • Amning, tillvänjning till annan kost
  • Matvanor
  • Fysisk aktivitet/lekfulla rörelsevanor
  • Lek och stimulans
  • Sömn
  • Tandhälsa

Screening för att identifiera övervikt/ fetma

  • Mäta iso-BMI vid 4 års besök

Identifierad övervikt vid 4 års ålder.
Erbjuda samtal, vägledning och insatser efter behov

Hälsovägledning – motivera till förändring i familjens levnadsvanor (mat, lek, rörelsevanor/fysisk aktivitet, sömn)

Uppföljning och insatser för barnet, som bestäms utifrån den kunskap som finns eller framkommer vid den universella insatsen (barnets anamnes, tillväxt, familjesituation, förskola).

Tvärprofessionell samverkan med barnomsorgen kring barn och familj
där behov föreligger

Identifiera barn med ökad risk
för övervikt och fetma

  • Identifiera riskgrupper
  • Mäta iso-BMI från två års ålder
Vid identifierad fetma
Insatser baseras på individuella bedömningar av barnets/familjens behov.

Samtal, vägledning och insatser i samverkan med specialist ex barnklinik, dietist, psykolog

Remiss till annan vårdgivare enligt lokala riktlinjer

Vid övervikt/fetma och dålig längdtillväxt, avvikande utveckling eller misstänkt endokrin störning remitteras till barnmottagning

Vad är övervikt och fetma?

Övervikt
Övervikt innebär att barnet väger för mycket. Ett barn med övervikt löper större risk att utveckla fetma. Övervikt redan i förskoleåldern är en riskfaktor för övervikt senare i livet. De barn som har föräldrar med övervikt har en ökad risk att själva utveckla övervikt.

Fetma
Fetma är en komplex sjukdom, för att den ska utvecklas måste ett flertal faktorer i livsmiljö och gener samverka. Fetma kräver livslång behandling.

Definition övervikt och fetma
Övervikt och fetma definieras vanligen med hjälp av body mass index (BMI). För vuxna har BMI måttet vissa brister, BMI tar nämligen inte hänsyn till kroppssammansättning dvs. muskler, skelett, vatten och fett eller hur övervikten är fördelad. Förskolebarns muskelmassa varierar inte på samma sätt som hos vuxna.

Från att barnet föds och upp till två års ålder kan BMI variera mycket och därför är det för tidigt att sätta diagnosen övervikt/fetma i dessa åldrar (BMI-kurvan). BMI fortsätter att variera även senare under uppväxten och därför kan inte referensvärden för vuxna användas. Referensvärdena har istället anpassats till barnets ålder och kön och kallas för iso-BMI 25 (gräns för övervikt) och iso-BMI 30 (gräns för fetma) och är baserade på en internationell standard (1). BMI-gränserna skiljer sig mellan pojkar och flickor (Tillväxtkurvor och BMI på BVC).


Iso-BMI-värdena är i dagsläget det enklaste och bästa måttet i praktisk vardag på BVC för att identifiera övervikt och fetma. Gränsvärdena för BMI ska ses som ett riktmärke för en hälsosam vikt.

Läs mer: Hur stor är förekomsten av övervikt och fetma hos barn

 

Vad är orsaken till övervikt och fetma?

Övervikt och fetma utvecklas på grund av en obalans mellan individens energiintag och den energi individen gör av med. En ärftlig predisposition spelar en viktig roll i utvecklingen av övervikt eller fetma. Viktutvecklingen hänger ihop med hur olika orsakande faktorer samverkar.

Genetiska faktorer
Fetma orsakas av arvsanlag i samverkan med livsstilsfaktorer. Genetiska faktorer har stor betydelse för utveckling av fetma (2). Barnet kan vara mer eller mindre känsligt för att gå upp i vikt. Faktorer som mättnadkänslor, aptit, kroppsform och ämnesomsättningen påverkas likaså av våra gener. Det finns dessutom en stark ärftlighet vad gäller individens benägenhet att utveckla komplikationer till följd av fetma. Ny forskning visar att tarmflorans sammansättning möjligtvis kan förklara en del av individens benägenhet för utvecklingen av fetma och dess komplikationer.

Läs mer: Genetiska faktorer  
Läs mer: Tarmflorans betydelse för utveckling av fetma

Hälsosamma levnadsvanor
Levnadsvanor etableras tidigt i livet och föräldrar har stort inflytande över barnets utvecklande av mat- och rörelsevanor. Samspelet mellan barnet och föräldrarna spelar en viktig roll. Barnhälsovården är en stödjande miljö som främjar hälsosamma levnadsvanor tillsammans med familjen.

Läs mer: Främja hälsosamma levnadsvanor
Läs mer: Stöd i hälsosamtalet på BVC
Läs mer: Amning och tillväxtkurvor baserade på ammade barn bör användas
Läs mer: Introduktion av annan mat och välling
Läs mer: Barnets matpreferenser och små barn och söta dryck
Läs mer: Små barn och fysisk aktivitet
Läs mer: Hälsosamma levnadsvanor och föräldraskapet

Sociala Faktorer och hälsosamma levnadsvanor
Familjer har olika förutsättningar och möjligheter att ge barnen en bra uppväxt. Ohälsosamma matvanor förekommer såklart överallt i samhället men är vanligare i grupper med låg utbildning eller låg inkomst, vilket leder till ojämlika förutsättningar för hälsa. Högre förekomst av övervikt och fetma hänger till stor del samman med utbildningsnivån generellt i området där barnen bor. Kohortstudien "early STOPP" i Stockholm visar att socioekonomiska faktorer och framförallt låg utbildningsnivå har stor betydelse för barnets tillväxt redan under det första levnadsåret. Det hävdas att familjer med låg utbildningsnivå bör få extra stöd i att kunna uppnå hälsosamma levnadsvanor (3)

Det finns klara sociala skillnader i barns fysiska aktivitet och tillgång till frukt och grönt. Barn i familjer med en hög socioekonomisk status är mer fysiskt aktiva i vardagen och tränar mer än barn i socioekonomiskt lägre/svagare grupper (4) och äter mer frukt och grönsaker (5).

Autonomi, känslan av att ha kontroll över sitt liv och vilken möjlighet man som individ har till ett socialt engagemang och deltagande är avgörande för välbefinnande och hälsa. Hälsa och livslängd är alltså starkt förknippad med positionen i det sociala systemet. Hälsan bland de som är högst upp i rangordningen jämfört med de som är längst ner skiljer sig redan i tidig ålder och skillnaderna blir med åren allt större (6).

Psykologiska och kulturella faktorer
Mat och rörelsevanor påverkas även mycket av psykologiska och kulturella faktorer. Omedvetet styrs individen av familjens, vännernas och arbetskamraternas attityder och uppfattningar. Sociala och kulturella vanor, förväntningar och krav när det gäller mat och dryck kan vara mycket starka och påverkar hur mycket, hur ofta, när, med vem och i vilka situationer man äter. Ofta äter vi något för sällskaps skull och inte för att man är hungrig och man tar av det som bjuds (7).

 

Vilka barn har en ökad risk för att utveckla övervikt eller fetma?

Övervikt hos småbarn är en riskfaktor för övervikt senare i livet
Barn med övervikt eller fetma vid fyra till fem års ålder har en ökad risk att även ha denna i skolåldern (8). Studien bland 1042 barn visade att barn som vid 2 år, 3 år och 4,5 års ålder var överviktiga vid mer än ett av mättillfällena hade fem gånger större benägenhet att även vara det vid 12 års ålder. Skolbarn med övervikt/fetma bibehåller ofta denna i ungdomen och i vuxen ålder (9).

Barn med snabb tillväxt mellan 2-5 års ålder (tidig adiposity rebound)
Vanligtvis leder en hormonell omställning redan vid 1½ års ålder till att spädbarnet börjar komma in i den slanka barndomsperioden. Fettmassan minskar för att sedan sakta vända uppåt igen. Detta fenomen kallas för adiposity rebound.


Adiposity rebound är vanligt mellan 4 och 8 års ålder

En snabb tillväxt mellan två och fem års ålder som leder till en BMI-acceleration istället för den naturliga nedgången är kopplat till en risk att utveckla fetma. Detta innebär att barn som inte följer sina viktkurvor, utan börjar "klättra" i viktkurvorna och ändrar sin tillväxthastighet har en ökad risk för övervikt som 10-åring (11). Detta kallas även för en tidig adiposity rebound.

            
En tidig adiposity rebound (ff a. < 2 års ålder) ger en ökad risk för fetma

Barn med hög födelsevikt eller barn med låg födelse vikt och snabb tillväxt
Studier visar att en hög födelsevikt över 4 kg men även en låg födelsevikt (Small för Gestational Age (SGA)) och en snabb viktökning (catch-up) under de första levnadsåren ökar barnets risk för övervikt vid 4-5 års ålder (10). Ser man på födelsevikten hos en population ungdomar med fetma förefaller de med hög respektive låg födelsevikt vara överrepresenterade (12).

Betydelse av föräldrarnas BMI
Fetma hos barn debuterar vanligen mellan 5 och 10 års ålder. Om båda föräldrarna har fetma är risken 15 gånger högre för barnet att få fetma som vuxen (13).

Riskfaktorer för barnet under graviditet?
Faktorer under graviditeten som ökar barnets risk för övervikt och fetma är om modern har ett högt BMI i början av graviditeten eller en snabb viktökning under graviditeten. Graviditetsdiabetes och rökning är också riskfaktorer(14,15). Även epigenetik under fosterlivet kan påverka senare utveckling av fetma.

Faktorer som ökar barnets risk för att utveckla övervikt eller fetma
Faktorer under graviditeten
Rökning under graviditeten
Fetma hos modern vid graviditetens start eller snabb viktökning under gravititeten

Graviditetsdiabetes

Faktorer under tidig (späd)barnsålder
Barn med övervikt har en ökad risk att utveckla fetma

Barn med snabb tillväxt dvs. barn som inte följer sina viktkurvor, utan börjar "klättra" i viktkurvorna framåt 2 till 5-årsåldern (ändrar sin tillväxthastighet). Tidig adiposity rebound.

Barn med hög födelsevikt eller barn med låg födelse vikt och snabb tillväxt

 


Vad kan BHV-teamet göra om ett barn identifieras med övervikt?

Hur föräldrar uppfattar sitt barns viktstatus är av stor betydelse för att kunna främja en hälsosam viktutveckling. Många föräldrar ser inte tillväxtökningen, och är beroende av objektiv information från till exempel barnets BMI-kurva. En enkel åtgärd kan vara att man inom barnhälsovården inför som rutin att alltid visa barnets BMI-kurva för föräldrarna.

Om barnet har övervikt eller fetma enligt BMI kurvan är det viktigt att titta på trenden. Trenden kan vara till hjälp för att hitta förändringar i familjens levnadsvanor.

Har barnet ökat i BMI den senaste tiden?


Fråga gärna föräldrarna och barnet vad som har hänt sedan ni träffades sist. Familjesituationen har kanske förändrats, familjen kan ha flyttat, barnet har kanske bytt förskola osv.

BMI-kurvan kan också visa ett konstant högt BMI

Inte banta
Det är mycket viktigt att komma ihåg att barn inte ska banta. Vid en överviktssituation försöker man låta barnet "växa in sig" i sin vikt. Målet är att barnet ska stå stilla i vikt, eller växa mer på längden (cm) än i vikt (kg). På det sättet börjar riktningen på BMI-kurvan peka åt rätt håll och en hälsosam vikt kan uppnås på längre sikt.


Stillastående i vikt

Nedåtgående BMI

Viktökning 1 kg,
längdökning 2 cm

Nedåtgående eller stabilt BMI

Fokus på familjen och stöd till föräldrar
Det är grundläggande att hela familjen och även andra betydelsefulla personer (far- eller morföräldrar släkt, vänner, förskole- kompisar och personal) involveras i barnets viktarbete. En ny studie visar hur viktigt det är att hela familjen engageras för att kunna hålla hälsosamma levnadsvanor. De beteenden som upplevdes problematiska var bland annat att familjemedlemmar som till exempel make/maka, far- eller morföräldrar bröt de regler man satt upp i hemmet (7,16).

Läs mer: Hälsosamma levnadsvanor och föräldraskapet
Läs mer: Samtal vid identifierad övervikt
Läs mer: Stöd i föräldrasamtalet - fallbeskrivningar

Motiverande samtal
Sjuksköterska eller läkare på BVC kan använda motiverande samtal (reflektivt lyssnande, bekräftelse, öppna frågor, reflektion, sammanfattning) för att hjälpa familjen och barnet att hitta sina resurser och styrkor. Att höra vad familjen och barnet kan tänka sig förändra och upptäcka vad familjen och barnet tycker redan fungerar bra.

Läs mer: Samtal vid identifierad övervikt
Läs mer: Stöd i föräldrasamtalet - fallbeskrivningar

Svårt att själva uppskatta barnets vikt
Föräldrar kan bli mycket förvånade när barnet visar sig ha övervikt eller fetma. En europeisk studie av föräldrar med barn i åldrarna 2-9 år, varav 1 800 från Sverige pekar på att varannan förälder till barn med övervikt anser att barnet är normalviktigt. 40 procent av föräldrar till barn med övervikt eller fetma oroar sig till och med för att barnet ska bli magert (jämfört med 33 procent av föräldrar till barn som redan har undervikt) (16).

En liknande amerikansk studie bland mödrar med barn mellan 12-32 månader visade att mödrar har svårt att uppskatta sina barns storlek och tycker ofta att de är mindre än vad de egentligen är. Samtidigt visade studien att mödrar till överviktiga barn var mest nöjda med hur deras barn såg ut (17). Föräldrarnas begränsningar i att bedöma vilken vikt barnet verkligen har, eller vad som är normal vikt för barnet, kan ge svårigheter i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet.

Hur kan man förklara genetiska faktorer för föräldrar?
Som nämnts tidigare varierar känsligheten for att utveckla övervikt och fetma hos olika individer. Ett intag av kalorier kan hos ett barn ge större viktuppgång än hos ett annat. En vuxen eller ett barn med övervikt eller fetma kan således anses som extra känslig för kalorier, vilket innebär att individen inte tolererar lika mycket kalorier utan att gå upp för mycket i vikt jämfört med en individ som saknar anlag för övervikt/fetma (18). Därför behöver vissa individer vara mer uppmärksamma på livsstilsval. Genom hälsosamma levnadsvanor som goda mat och rörelsevanor kan man förebygga och behandla övervikt och fetma.


Varierande känslighet för att gå upp i vikt

Att få en förklaring till att förutsättningarna för att barnet får en övervikt/fetma är olika, kan minska föräldrars skuldkänslor. Att avlasta familjen från skuldkänslor men inte från deras ansvar är en viktig nyckel till en framgångsrik behandling av fetma (19).

 

Små förändringar i mat och rörelsevanor

BHV kan motivera familjer till att hitta förändringar i sina mat- och rörelsevanor. Vid livsstilsförändringar är det bäst att fokusera på en eller två förändringar åt gången som kan flätas in i vardagen så att förändringen blir en naturlig del av livet. Tillsammans kommer flera små förändringar ge stora resultat!

Utgå från familjens kunskaper och ge kompletterande information med hjälp av utforskande frågor.

Läs mer: Främja hälsosamma levnadsvanor
Läs mer: Pedagogiskt bildmaterial med manual
Läs mer: Stöd i hälsosamtalet på BVC
Läs mer: Samtal vid identifierad övervikt
Läs mer: Stöd i föräldrasamtalet och fallbeskrivningar

Låt barnet och familjen välja de vanor som de vill arbeta med. Försök lyfta de positiva förändringarna, även små, de som familjen och barnet redan har gjort!

I Livsmedelsverkets handledning för barnhälsovården på sidor 45 och 56 finns bildmaterial om socker innehållet i olika produkter och om olika "portionerna" som innehåller lika mycket energi.

Grunda Sunda Vanors pedagogiska bildmaterial är tänkt att vara till hjälp vid samtalet om hälsosamma levnadsvanor med barn och deras familjer.

Läs mer: Främja hälsosamma levnadsvanor
Läs mer: Vad är orsaken till övervikt och fetma?

 

Vad kan BHV-teamet göra om ett barn identifieras med fetma?

När BMI beräknas vid 4 år ålders bör barn med identifierad (iso BMI >30) remitteras till sjukvården (enligt lokala rutiner). Fetma är en sjukdom och barnet behöver en medicinsk utredning. BHV-teamet kan stödja familjen på samma sätt som barn med övervikt. Redan från 2 års ålder kan en remiss övervägas, framförallt om barnet har andra riskfaktorer för fetma som till exempel en tidig adiposity rebound.

 

När ska man tänka på en bakomliggande endokrin eller syndromal sjukdom?

Barn med övervikt/fetma i kombination med avplanad längdtillväxt, avvikande utveckling eller misstanke om endokrin störning ska remitteras till en barnläkare. Ett exempel på en endokrin störning hos barn är hypothyeos, i Sverige screenas barn för kongenital hypothyreos genom PKU. I förskoleåldern är autoimmuun hypothyreos extremt ovanligt - men inte i skolåldern ( i anslutning till puberteten).


Hypotyreos, dålig längdtillväxt

De flesta överviktiga barn eller barn med fetma har ingen endokrin störning. De växer snabbare i längden än sina jämnåriga. Deras ökning i vikt följs inom något år av en accelererad längdtillväxt.

 

Fördjupningstexter

Hur stor är förekomsten av övervikt och fetma hos barn

Den första nationella studien om förekomst av övervikt och fetma hos skolbarn publicerades 2011 och visade att 17 procent av barnen var överviktiga varav 3 procent hade fetma. I studien ingick 4 600 barn i åldern 7-9 år i 94 slumpvist utvalda skolor från hela Sverige. Studien visade skillnader i förekomst av övervikt och fetma mellan barn som bor i storstadsområden och barn som bor i mindre orter eller på landsbygden. Den visade också ett samband mellan föräldrars utbildningsnivå, i storstadsområdena var fler föräldrar högutbildade jämfört med mindre orter och på landsbygden (20).

Nationell statistik om förekomst av övervikt och fetma bland barn i förskoleåldern saknas men i flera landsting mäts iso-BMI vid barnets 4 års besök på BVC för att identifiera de barn som utvecklat övervikt och fetma. Utifrån siffor tagna från årsrapporter från ett antal landsting i Sverige framgår att fyraårigar födda 2007 eller 2008 har i genomsnitt mellan 8-13,5 procent övervikt och mellan 1,8-2,7 procent fetma. Flickor har överlag ett högre BMI än pojkar, till exempel i Stockholm har 11,1 procent av fyraåriga flickor födda 2007 övervikt jämfört med 7,3 procent av fyraåriga pojkar. Flickor och pojkar i Stockholm hade däremot fetma i samma utsträckning (1,8 procent av barn födda 2007). Det finns regionala skillnader i förekomst av övervikt och fetma. Bråbäck, Bågeholm och Ekholm (2009) presenterade data från sammanlagt 12 landsting över 4-årngar födda 2003. Andelen barn med övervikt och fetma var högst i Norrlandslänen, medan andelen var lägst i Stockholm och Blekinge. Inom de olika landstingen fanns samtidigt tydliga skillnader mellan olika stadsdelar/kommuner, med högst förekomst i socioekonomiskt svaga områden (21).

 

Genetiska faktorer

Genetiska faktorer har stor betydelse för utveckling av fetma. Finska tvillingstudier talar för att BMI hos tonåringar styrs av ärftliga faktorer i upp till 80 procent. Arvsanlagen anses svara för 30–50 procent för utvecklingen av fetma. Generna som är kopplade till fetma har en inverkan på hur kroppen hanterar energiöverskott i energisparande syfte. Den genetiska uppsättning som idag leder till fetma har funnits hos människor i tiotusentals år och har gynnat människor då energiunderskott, det vill säga brist på mat och hög fysisk aktivitet, varit dominerande under människans utveckling. De anlag för effektivt energiutnyttjande, som i en mer eller mindre kontinuerlig bristsituation bidrog till att spara energi, har därför gynnats genom evolutionens urvalsprocess. Dessa anlag är därför vanliga i alla befolkningsgrupper över hela världen (11). I vår nutida miljö kan ett överskott av kalorier och för låg förbrukning leda till utvecklingen av fetma hos dessa individen.

Epigenetiska faktorer anses spela en roll vid utvecklingen av fetma. Epigenetik handlar om vad som styr våra gener och vad det är som gör att en viss gen aktiveras eller inte. De epigenetiska mekanismerna under graviditen/fosterlivet verkar vara känsliga för många olika faktorer i vår miljö. Forskning visar att de kan påverkas av vad vi äter, stress, sömnbrist och till och med av sociala omständigheter som ekonomisk oro.

 

Tarmflorans betydelse för fetma

Flera studier har visat att det finns ett samband mellan tarmfloran och fetma hos vuxna. Vuxna med fetma har en annorlunda sammansättning mellan de vanligaste bakteriegrupperna och en minskad mångfald i tarmfloran, jämfört med normalviktiga.

Studier har visat att tarmfloran hos feta möss har en ökad förmåga att bryta ner kolhydrater, samt att utvinna energi. Koloniseras bakteriefria normalviktiga möss med tarmflora från feta möss då blir mössen överviktiga, trots att de inte äter mer än vanligt. Om man koloniserar bakteriefria möss med tarmfloran från en smal mus ökar inte fettmängden i lika stor omfattning (22). Tarmfloran kan ses som en faktor där en individ med en effektiv tarmflora kan ta upp en större mängd energi från en livmedelsprodukt jämfört med en individ med mindre effektiv tarmflora.

Forskningen har också kunnat visa att personer med många bakterier i sina tarmar, av många olika arter, vägde mindre än andra, och de gick inte heller upp lika mycket i vikt över tiden. Forskarna såg också en koppling mellan förändringar i tarmfloran och fetmans konsekvenser som bland annat insulinresistens (23,24).

Att förändra en befintlig tarmflora i vuxen ålder kan vara svårt då tarmfloran etableras redan i samband med och efter födelsen. Man har sett att tarmfloran ändrar sig med åldern, i samband med infektioner och efter antibiotikaintag, men ny forskning visar att även dietförändringar (fettsnålt och mera grönsaker) kan påverkar tarmfloran positivt (24).

Intressant för barnhälsovården är hur amning och tidiga matvanor påverkar barnets tarmbakterier och därigenom förebygga fetma och dess konsekvenser. Forskare vid Sahlgrenska akademin Göteborgs universitet har undersökt tarmflorans utveckling från nyföddhetsperioden fram till ettårsdagen och konstaterat att barn som ammas, helt eller delvis, får en sammansättning av tarmfloran som delvis skyddar dem mot fetma (25).

 

Amning och tillväxtkurvor baserade på ammade barn bör användas 

Amning
Systematiska genomgångar av studier från industriländer visar på långsiktiga positiva hälsoeffekter av amning däribland minskad förekomst av övervikt och fetma (26). Orsaken är inte klarlagd men en tänkbar förklaring kan vara att modersmjölksersättningar tidigare hade ett högre proteininnehåll, dagens modersmjölksersättningarna har ett lägre proteininnehåll. En annan tänkbar förklaring kan vara att barn som ammas i högre grad själva kan styra hur mycket de vill äta (26). En amningspuckel ger ingen ökad risk för fetma

Läs mer: Bedömning av barns tillväxt på BVC

Tillväxtkurvor baserade på ammade barn bör användas
Ett observandum är att de tillväxtkurvor som hittills har använts i Sverige är baserade på data från barn födda 1974 då modersmjölksersättningar användes i mycket högre grad än idag. När dessa tillväxtkurvor används finns en ökad risk att ammade barn rekommenderas tilläggskost långt före 6 månaders ålder, eftersom tillväxthastigheten naturligt avtar från omkring 3 månaders ålder hos ammade spädbarn jämfört med ersättningsuppfödda barn. År 2006 publicerade WHO nya tillväxtkurvor som baserades på data från barn som ammats exklusivt under i medeltal 5,4 månader. Användningen av dessa tillväxtkurvor minskar risken för att extra tillmatning rekommenderas eller att amningen ska avbrytas på grund av för långsam tillväxt (26).

Läs mer: WHO:s tillväxtkurvor

 

Introduktion av annan mat och välling

Sverige har anammat WHO:s globala rekommendationer om sex månaders helamning (exklusiv amning). Bröstmjölken räcker tillsammans med D-vitamintillskott som enda näringskälla för de allra flesta barn under de första sex månaderna (27). Det finns dock inget vetenskapligt belägg för att det i industriländer skulle vara någon nackdel att introducera annan mat till ammade spädbarn redan vid 4–6 månaders ålder i stället för från 6 månader.

Sättet hur och när barn introduceras till annan mat kan påverka barnets vikt och barnet preferenser för olika typer av mat. De flesta barn har en medfödd förmåga att ta ansvar för sin aptit och behöver stöd till ett bra ätande utan att styras. Man vet att föräldrar som styr, kontrollerar och utövar press på barnet att äta gör det svårare för barn att själva reglera sitt ätande (28). Rudolf (2009) hävdar i rapporten Tackling obesity through the healthy child programme att responsive feeding och därmed samspelet mellan barn och föräldrar är viktigt för att barnet ska kunna lära sig känna av hunger och mättnadkänslor (29). En amerikansk enkätstudien visade att spädbarn som introducerades till annan mat enligt Baby Led Weaning (BLW) - en metod där barnet äter fingermat/plockmat själv istället för att bli matad med puréer och mos kunde styra mängden av mat i högre grad och lärde sig äta mer hälsosam mat (30).

Betydelse av välling
En kohortstudie i Halland med cirka 2500 barn visade att välling från 6 månaders ålder var en riskfaktor för högt BMI (=> +1 SD) vid 12 och 18 månader (31). Livsmedelsverket rekommenderar inte mer än två vällingmål per dag, om antalet gröt och vällingmål tillsammans blir fler än tre är det risk att kosten blir för ensidig (27).

 

Barnets matpreferenser och små barn och sötad dryck

Barnets matpreferenser grundläggs i tidig ålder och formas genom livet. Moderns bröstmjölk är söt och i kombination med barnets naturligt medfödda sockerpreferens ger den söta smaken barnet en trygghetskänsla och lockar till att äta tillräckligt. Det finns inte några vetenskapliga belägg för att det existerar något "smakfönster", dvs. en tidpunkt då spädbarn är speciellt mottagliga för introduktion av nya smaker (26).

Utvecklandet av matvanor hos barn påverkas av vad familjen äter, familjens måltidsmönster och familjens inställning till mat. Det är ovanligt att föräldrar erbjuder sitt barn sådan mat som de själv inte tycker om. På det sättet "ärver" barnet sina föräldrars preferenser. Den mat som erbjuds hemma är bekant och känns trygg medan nya och obekanta rätter kan tas emot med större tveksamhet. Forskning visar även att när föräldrarnas matvanor ändras, så ändras även barnets. Föräldrarna är därför nyckelpersoner för grundläggandet av en hälsosam livsstil.

Andra sociala platser som exempelvis förskola är en viktig arena för att utveckla hälsosamma matvanor. Studier visar att kompisar och förskolepersonal är viktiga för introduktion av grönsaker och en positiv miljö stimulerar till att prova nya smakar (5). Förskoleåldern är alltså en avgörande period vad gäller att utveckla livsstilsvanor.

Små barn och sötad dryck
Forskningen har visat att drycker sötade med socker ökar risken för övervikt hos barn. Det kan förklaras av att kalorier i flytande form inte ger samma mättnadskänsla som kalorier i fast form. Söta drycker som saft, fruktdryck och läsk innehåller mycket socker och lurar kroppen vilket gör att det är lätt att få i sig många extra kalorier. Det är därför viktigt att motivera föräldrar att vänja barnet vid att dricka vatten till vardags och avråda från att erbjuda söta drycker (27).
Många föräldrar lever i villfarelsen om att juice är nyttigt eftersom det innehåller vitaminer och en del fibrer. Men sockerinnehållet är mycket högt. Ett glas apelsinjuice motsvarar ca 5 sockerbitar och motsvarar 5-6 apelsiner.

 

Små barn och fysisk aktivitet samt stillasittande

En studentuppsats belyser fysisk aktivitet ur ett föräldraperspektiv och visade att fysisk aktivitet, framförallt i form av promenader uppskattades av föräldrarna och bidrog till en känsla av välbefinnande. Men föräldrar med små barn hade svårare att hinna med att vara fysiskt aktiva då omsorgen om barnen upptog stor del av föräldrarnas tillvaro.

Föräldrarna önskar att kunna föra vidare aktiva vanor till sina barn och det är betydelsefullt att få kunskap om föräldrars hälsovanor. Både positiva och negativa vanor har tendens att fortlöpa och bli kvar även senare i vuxenlivet och kan överföras till barnen (32).

En missuppfattning är att ett aktivt barn behöver dubbelt så mycket energi som ett lugnare barn.

Läs mer: Främja hälsosamma levnadsvanor (lekfulla och goda rörelsevanor)

 

Hälsosamma levnadsvanor och föräldraskapet

Att ge bra mat till sitt barn är tätt sammankopplat med ett gott föräldraskap och det gör det lätt att tolka in kritik i ett samtal om barns vikt. Sammataget innebär detta att matvanor och övervikt kan vara laddade ämnen att samtala om och svårt att arbeta med i vården samtidigt som det är mycket angeläget att göra det i ljuset av att övervikt och fetma är ett stort folkhälsoproblem (7).

Stenhammar (2011) visade på ett behov av ökad förståelse för föräldrars situation, då det föreligger en diskrepans mellan föräldrarnas inställning, och vad man faktiskt klarar av i vardagen vad gäller barnets mat- och rörelsevanor. Föräldrarnas inställning var att deras barn borde ha en hälsosam livsstil, men de erfor att det inte blev så i det dagliga livet. En rad hinder identifierades för att kunna uppnå en hälsosam livsstil; brist på tid, ekonomiska resurser eller en kombination. Många föräldrar upplever en stress i sin föräldraroll och önskar därför att kunna ventilera sina svårigheter och få stöd, både i nätverk med andra föräldrar och med professionell vägledning. Både förskolan och barnhälsovården kan på olika sätt bidra till att underlätta för föräldrar att uppnå en hälsosam livsstil (33)

mapp_green.gif
mapp_green.gif
mapp_green.gif

Manusförfattare:

Mariette Derwig, barnhälsovårdsöverläkare, Barnhälsovården Region Skåne

Faktagranskare:

Paulina Nowicka, PhD, forskare, Jonna Nyman dietist, Anna Ek dietist, Mer och Mindre-studien, Karolinska institutet, Stockholm
Linda Håkansson, vårdutvecklare, Barnhälsovården Region Skåne, Blekinge
Lilja Ann-Charlotte, vårdutvecklare, Barnhälsovården Jönköpings läns landsting

Publicerad:
2014-09-30

Till ämnesöversikt