Utskrivet 2016-07-23

Till navigering

Barn och rökning/snusning

[Barns yttre och inre miljö]

Universella
För alla 
Riktade
För alla vid behov 
I
II
III

Alla nyblivna föräldrar tillfrågas om eget eller annan vårdnadshavares tobaksbruk.

Alla informeras om riskerna med passiv rökning och hur man på bästa sätt undviker att utsätta barnet för detta.

De föräldrar som slutat röka/snusa under graviditeten ska ges aktivt stöd och få hjälp att stärka sin motivation att förbli tobaksfria.

 

Dagligrökare erbjuds kvalificerat rådgivande samtal.

Om föräldern väljer att få fortsatt stöd inom barnhälsovården kan detta ges i form av rådgivande samtal i den fortsatta kontakten.

Ammande då och då- rökare erbjuds rådgivande samtal.

Snusare erbjuds rådgivande samtal.

Diskutera rökvanorna i hemmiljön utifrån svaren på frågeformuläret, Frågeformulär i hemmiljö. Följ upp insatser (förändrad tobaksvana) för att skydda barnet mot passiv rök.

Återkommande uppföljande motivationssamtal för de som fortsätter att bruka tobak.

Remiss eller hänvisning till utbildad tobaksavvänjare på mottagningen eller på annan vårdenhet.

Hänvisa till Sluta-röka-linjen 020-840000 och/eller Rökfri - för dig som vill sluta röka

Ungdomsappen, Fimpa med appen Fimpaaa, för åldrar upp till 25 år.

Fakta om barn och tobaksbruk

Graviditet och tobak

  • Fertiliteten minskar vid rökning hos både kvinnor och män (1,2).
  • Rökning under graviditet leder till ökad risk för ektopisk graviditet, dålig fostertillväxt, missbildning (gomspalt), missfall, låg födelsevikt, förtida födsel och dödfödsel (1,2,3,4).
  • Rökning under graviditet ökar risken trefalt för att få allvarlig infektion med meningokocker (t.ex. epidemisk hjärnhinninflammation) (5).
  • Effekter av mammans rökning under graviditeten kan även ses hos barnet under dess uppväxt. Ökad risk för plötslig spädbarnsdöd, mindre lungkapacitet, astma samt ökad risk för cancer senare i livet har påvisats (1,2).
  • Snusning ökar risken för missfall, havandeskapsförgiftning, förtida födsel, intrauterin fosterdöd, missbildning (gomspalt), reducerad födelsevikt och andningsstörningar hos det nyfödda barnet (6,7,8,9).

Passiv rökning 

  • Passiv rök har högre koncentration av farliga partiklar än den rök som rökaren drar i sig vilket gör den skadligare. Barn är särskilt känsliga (10).
  • Passiv rökning ökar risken för plötslig spädbarnsdöd (1,2).
  • Barn som utsätts för passiv rök får fler övre och nedre luftvägsinfektioner (lunginflammation, bronkit och barnastma), fler öroninflammationer, ökar med 50 procent och behöver oftare sjukvård än barn som inte exponeras (11,12).
  • Passiv rökning dubblerar risken att få meningokockinfektion (t.ex. epidemisk hjärnhinninflammation) (5).
  • Passiv rök ökar risken för överkänslighet för allergener i inomhusluften och i maten (13).
  • Mammans rökning under graviditeten och båda föräldrarnas rökning under barnets första månader ökar risken för atopiskt eksem hos småbarn (14).
  • Det finns en koppling mellan skrikighet och kolik hos barn och mammans rökning under graviditeten och passiv rökning under barnets första halvår (15).

Amning och tobak

  • Rökning eller snusning är inte ett skäl för att inte amma. Även om mamman röker eller snusar överväger fördelarna med modersmjölken jämfört med modersmjölksersättning (16).
  • Barn som ammas av rökande eller snusande mammor får nikotin via bröstmjölken. Även passiv rökning i hemmet och nikotinläkemedel (tuggummi, plåster och nässpray) ger mätbara halter av nikotin i mjölken (17).
  • Tobak innehåller en mängd olika gifter bland annat nikotin och dess nedbrytningsprodukter. De förs över via mammans blod till bröstmjölken som barnet får i sig när det ammas. Barnet kan påverkas av höga halter nikotin i blodet och kan reagera med följande symtom, blekhet, illamående, diarré och hjärtklappning (17).
  • Nyfödda barn till rökande mammor får ett förändrat sömn- och vakenhetsmönster. Ju högre dos nikotin barnet får i sig desto mindre tid tillbringar barnet i aktiv sömn (18).

Föräldern som förebild

  • Barn med föräldrar och syskon som röker har en betydligt större risk att börja röka (19).
  • Sambandet mellan föräldrars och barns rökning är starkt. Röker båda föräldrarna är risken tre gånger så stor att barnen börjar röka vilket är särskilt markant för flickor. Mammans rökning har störst inverkan (20).

Nikotinläkemedel
I Socialstyrelsens riktlinjer finns visst stöd för att använda nikotinläkemedel under graviditet. Däremot avråds från användning under amningsperioden. En avvägning bör göras mellan risken att fortsätta att röka under graviditeten och att använda nikotinläkemedel. Fortsatt rökning är i regel betydligt mer riskfyllt. Nikotinet påverkar fostret och passerar över i modersmjölken och därmed till det nyfödda barnet. Nikotinet påverkar andningsmönster och cirkulation och detta är dosrelaterat. Om bedömningen av kvinnans förmåga att sluta röka leder till användning av något nikotinpreparat bör dosen vara låg och behandlingstiden så kort som möjligt. Att få hjälp och uppföljande stöd är extra viktigt. Övriga läkemedel, bupropion (Zyban) och vareniklin (Champix) används inte till gravida eller ammande (21).

Vattenpipa
Rökning av vattenpipa bedöms ha samma hälsorisker som rökning av cigarett. Röken innehåller bl a nikotin, kolmonoxid och tjära. Det är en myt att vattnet skulle ha en renande effekt. Ett enda bloss från en vattenpipa ger tolv gånger mer rök än ett bloss från en cigarett. Det finns rapporter om allvarliga förgiftningsfall med kolmonoxid i samband med rökning av vattenpipa i Sverige med kramp, kräkningar och medvetslöshet som följd. Passiv rök från vattenpipa är lika skadlig och jämförbar med röken från cigaretter. Passiv rökning är skadlig och det finns inga säkra nivåer (22,23).

E-cigarett
E-cigaretter saknar produktkontroll och finns att köpa utan nikotin i butiker medan de med nikotin inte får säljas utan klassas som läkemedel. De innehåller propylenkol, glycerol eller glycerin samt smakämnen och ibland nikotin. Vid användning bildas en vit ånga som man blåser ut. E-cigaretten används för att minska konsumtionen eller för att sluta röka. Av många skäl, inte minst på grund av smaktillsatser som attraherar ungdomar riskerar e-cigaretten att bli en inkörsport till rökning. Det vetenskapliga underlaget är begränsat och några slutsatser kan inte dras av dess eventuella effekter. Produkten utreds för närvarande av svenska myndigheter. För information om förgiftningsrisker se referens (24).

Barnkonventionen

Barnkonventionen säger att barn har rätt till bästa möjliga hälsa och en tobaksfri uppväxt och framtid. Arikel 6 Rätt till liv och överlevnad. Artikel 3 Barnets bästa.

Arbetet inom barnhälsovården

En viktig del av arbetet inom barnhälsovården är att samtala om rökning och snusning. Idag finns god kunskap om hälsoriskerna med passiv rökning och tobaksbruk både på kort och på lång sikt. Det finns också verksamma metoder för ett aktivt tobakspreventivt arbete vilket gör insatserna angelägna. Under graviditeten och tiden som småbarnsföräldrar slutar en större andel kvinnor röka än under andra perioder i livet. Det är en viktig tid då många är mottagliga för stödjande insatser och utvecklar motivation till förändring. Tobaksvanorna hos män med små barn förblir dock desamma som för den manliga delen av befolkningen i övrigt. Detta är en utmaning och blir allt viktigare i och med att fäderna tar allt större plats i sina barns vardagsliv (25,26).

Den positiva utvecklingen av tobaksvanorna som ägt rum de senaste decennierna för gravida och kvinnor som blivit föräldrar har sin grund i ökad kunskap i befolkningen och ett aktivt arbete inom mödra- och barnhälsovården. Denna utveckling har dock medfört att de sociala skillnaderna mellan kvinnor som röker och de som inte gör det har ökat. Det är vanligare med psykosociala problem hos gruppen rökare. Depressiva besvär, arbetslöshet och begränsat stödjande nätverk är några exempel på sådana problem (27).

Flera fokusområden finns i samtalet:

  • barnets miljö.
  • förälderns/vårdnadshavarens hälsa.
  • föräldern som förebild för sina barn.

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

I de nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder som Socialstyrelsen presenterade 2011 får tobakspreventiva insatser inom mödra- och barnhälsovården högsta prioritet. Rekommenderade insatser innebär en tydlig ambitionshöjning jämfört med tidigare där fokus framförallt har varit att fokusera på barnets miljö och passiv rök (28).

Åtgärderna i riktlinjerna är indelade i tre nivåer, enkla råd, rådgivande samtal och kvalificerat rådgivande samtal. Personer som röker dagligen har "kraftigt" till "mycket kraftigt" förhöjd risk att drabbas av sjukdom, sänkt livskvalité och förtida död. De som snusar har en något "förhöjd" till "måttligt förhöjd" risk. Snusning hos ammande och gravida kan leda till allvarliga konsekvenser för foster och barn.

Socialstyrelsens rekommendationer vid rökning är att erbjuda,

  • rådgivande samtal till gravida med högsta prioritet, 1 på en tiogradig skala.
  • kvalificerat rådgivande samtal till ammande med högsta prioritet, 1 på en tiogradig skala.
  • kvalificerat rådgivande samtal till föräldrar eller andra vårdnadshavare med näst högsta prioritet, 2 på skalan.
  • rådgivande samtal med särskild uppföljning till föräldrar eller andra vårdnadshavare med prioritet 3 på skalan.

Rekommendation vid snusning är att erbjuda,

  • rådgivande samtal till gravida och ammande kvinnor med prioritet 4 på den tiogradiga skalan.
  • rådgivande samtal samt telefonrådgivning för dagligsnusande övriga vuxna (dvs. även för föräldrar) med prioritet 7.

För gravida och ammande gäller riktlinjerna även för dem som röker sporadiskt.

För att kunna erbjuda rekommenderade insatsnivåer är det nödvändigt att ett motiverande och kartläggande arbete genomförs inom barnhälsovården med insatser som fokuserar på barnet. Denna första insats kan resultera i en ökad motivation för föräldern att helt sluta med tobak så att ett erbjudande om hjälp att genomföra detta blir relevant.

Målsättning

Det övergripande målet för detta arbete är, enligt de av riksdagen bestämda folkhälsomålen, att barn ska erbjudas en tobaksfri livsstart. Barnhälsovården har här en viktig roll men även andra aktörer har ansvar för att målet ska uppnås. Barnhälsovården har en unik möjlighet att i individuella möten med föräldrarna ge stöd för en positiv utveckling och visa förståelse för de möjligheter och svårigheter som finns i olika familjer genom anpassade insatser.

De föräldrar som slutat röka/snusa under graviditeten ska ges aktivt stöd och få hjälp att analysera och åtgärda de steg som kvarstår för att förbli tobaksfria.

Det har stor betydelse att lyssna på föräldrarna och hitta en väg framåt som är realistisk. Det kan för en del betyda att ändra på rökvanorna och fokusera på att barnet inte ska utsättas för passiv rök. Detta arbete kan därefter i ett senare skede inspirera till tobaksfrihet.

Samtalsmodellen

Den allmänna kunskapen är i regel god i föräldragruppen. Man vet att det är angeläget att vara tobaksfri och många har gjort flera försök att sluta. Föräldrarna förväntar sig och ska ges en tydlig rekommendation att sluta med tobak och att skydda sitt barn mot passiv rök. I samtalet fångar man upp och utvecklar motivationen. Behov och intresse av mer information om passiv rökning och risker för hälsan vid tobaksbruk tillgodoses.

Kontakten bör präglas av samarbete och dialog. Att fokusera på de funderingar och förslag som föräldern själv presenterar brukar ge gott resultat på sikt. Det kan vara en fördel att ange en tidsram för samtalet kring tobak och fråga om möjligheten att följa upp tankar och funderingar vid nästa kontakt.

Hur tar man upp ämnet?
Ett värdefullt och konkret frågeformulär med tio frågor som belyser rökvanorna i framför allt hemmiljön samt beredskap till förändring av dessa finns att använda för att komma igång med samtalet. Formuläret finns för närvarande på nio språk utöver svenska (albanska, arabiska, bosniska, engelska, kinesiska, serbiska, somaliska, spanska och vietnamesiska)

Vid första besöket på mottagningen eller vid första hembesöket kan föräldern svara på frågorna, vilket går snabbt t.ex. i samband med att barnet vägs och mäts eller som en uppgift mellan besöken. Samtalet tar sedan sin utgångspunkt i de svar som föräldern/rarna har kryssat i (29).

Samtal om tobak inom barnhälsovården. 

Frågeformulär om rökning i hemmiljön, Barndialogen, Jönköpings län, översatt till nio olika språk.


Frågeformulär om rökning i hemmiljö - albanska

Frågeformulär om rökning i hemmiljö - arabiska

Frågeformulär om rökning i hemmiljö - bosniska

Frågeformulär om rökning i hemmiljö - engelska

Frågeformulär om rökning i hemmiljö - kinesiska

Frågeformulär om rökning i hemmiljö - serbiska

Frågeformulär om rökning i hemmiljö - somaliska

Frågeformulär om rökning i hemmiljö - spanska

Frågeformulär om rökning i hemmiljö - vietnamesiska

En guide för samtalet om tobak finns att beställa på Folkhälsomyndigheten, Att ge barnet en rökfri miljö och en tobaksfri uppväxt. Guide för samtalet om tobak inom barnhälsovården.

Vidare stöd/Hänvisning

De mammor/föräldrar som slutat röka/snusa under graviditeten ska ges fortsatt stöd. Fråga därför även tobaksfria föräldrar om tidigare rök- och snusvanor. Fråga efter de skäl som var viktiga vid beslutet och de fördelar som funnits.

  • Hur tänker du när det gäller att fortsätta att vara tobaksfri?
  • Hur känns det nu?
  • Vad har du vunnit?
  • Vad är vinsterna med att fortsätta vara tobaksfri?

Summera det som framkommit i samtalet som stödjer fortsatt tobaksfrihet och hjälp till att lösa eventuella svårigheter.

Är föräldern/rarna motiverad/e till rök- eller snusstopp erbjuds stöd för detta med kvalificerad rådgivning på mottagningen eller via remiss eller hänvisning till tobaksavvänjare på annan vårdenhet alternativt Sluta - röka - linjen 020-84 00 00 som erbjuder kvalificerad rådgivning. Rökfri på datorn eller som app i mobilen. Ungdomsappen, Fimpa med appen Fimpaa för åldrar upp till 25 år.

Om föräldern inte är motiverad att sluta röka eller snusa tas frågan åter upp vid kommande besök. Informera om att detta är rutin och hör efter hur föräldern har funderat vidare kring det ni pratat om sedan förra besöket.

Revideringsdatum:
2015-03-26
Manusförfattare:

Margareta Pantzar, psykolog, Uppsala

Faktagranskare:

Matz Larsson, Överläkare, Lungkliniken, Universitetssjukhuset, Örebro

Till ämnesöversikt