Utskrivet 2018-12-11

Till navigering

Vaccination av barn med oklar vaccinationsbakgrund

[Riktlinjer och fakta om vaccinationer]

Det kan finnas olika anledningar till att barn ibland inte fullföljt det nationella barnvaccinationsprogrammet. Till exempel kan barnet ha varit sjukt, bott utomlands eller precis flyttat till Sverige, det vill säga tidigare följt ett annat vaccinationsprogram.

Vaccinationsschemat och täckningsgraden av vaccinationsprogrammet kan variera mellan och inom länder. Det kan också vara barn som kommer från länder i krig eller länder som drabbats av naturkatastrofer där hälso- och sjukdomssystemet följaktligen inte fungerat optimalt.

Ofullständigt vaccinerade barn (till 18 års ålder) ska erbjudas kompletterande vaccinationer mot sjukdomar som ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn (HSLF-FS 2016:51).

I dessa fall behöver barnets vaccinationsstatus kartläggas genom noggrann anamnes och genomgång av befintlig dokumentation. Ta hjälp av auktoriserad tolk vid behov. Diskutera gärna i team det vill säga BHV sjuksköterska och BVC läkare tillsammans. En bedömning av sannolikheten för att barnet är vaccinerat görs utifrån vad som står dokumenterat och vad som kommer fram i anamnesen.

Några ledtrådar i anamnesen:

  • Vaccination vid födseln kan vara BCG och/eller Hepatit B.
  • Orala droppar kan vara vaccin mot polio eller rotavirus, men kan också röra sig om Vitamin A.
  • BCG-ärr sitter vanligen på vänster överarms utsida, ofta högt upp mot axeln men kan finnas på andra lokaler till exempel höger överarm, vänster underarm, skulderbladsmuskeln på ryggen eller på lårets utsida.
  • Alla barn utvecklar inte ett ärr efter BCG-vaccination.

Om föräldrar helt säkert kan uppge att barnet följt ett lands vaccinationsprogram så kan WHOs översikt av det aktuella landet vara till hjälp. Översikten finns även att ladda ned som app på Google Play och App Store, sök efter "Immunization Summary". Tänk på att WHO:s lista anger det senaste programmet vilket kanske inte gäller för äldre barn. ECDC har uppgifter om vaccinationsprogram i olika europeiska länder. CDC har en bra hjälp för översättning av olika länders vaccinationskort.

Den sammantagna bedömningen kan behöva göras i team med BHV-sjuksköterskan och läkaren och den centrala barnhälsovårdsenheten/utvecklingsenhet i enskilda landsting och regioner kan konsulteras vid behov.

Ordinationsrätt

I enlighet med Folkhälsomyndighetens föreskrift för det allmänna vaccinationsprogrammet för barn upp till 18 års ålder (HSLF-FS 2016:51) har ordinationsrätt för behöriga sjuksköterskor utvidgats. Läs mer i Rikshandboken om  Kompetenskrav för sjuksköterskor som ordinerar vaccinationer.

Behörig sjuksköterska kan självständigt ordinera kompletterande vaccinationer inom följande ramar för första dos och lägsta intervall mellan doserna (se tabell).

Läkarordination krävs för vaccinationer som faller utanför tidsramarna i tabellen nedan samt Folkhälsomyndighetens vägledning. Även vid förskrivning av vacciner utanför de åldrar som Läkemedelsverket har godkänt, så kallad off-label förskrivning, kräver läkarordination. Ett exempel är hexavalenta vacciner som enligt FASS saknar indikation för barn över 24 månaders respektive 36 månaders ålder beroende på upphandlat vaccin.

Vaccin Lägsta ålder Kortaste intervall mellan dos
1 och 2 2 och 3 3 och 4
Difteri, stelkramp, kikhosta 2,5 mån  2 mån**  6 mån
 3 år
Polio 2,5 mån   2 mån**  6 mån  3 år
Haemophilus infl. typ B
2,5 mån
  2 mån**  6 mån  
Hepatit B*
-
1 mån
 5 mån***  
Pneumokocker
2,5 mån
  2 mån**  6 mån  
Mässling, påssjuka, röda hund
12 mån
     

*Hepatit B ingår inte i det allmänna barnvaccinationsprogrammet men erbjuds generellt i Sverige till spädbarn enligt rekommendationer från Folkhälsomyndigheten.
** Om vaccinationsschemat behöver påskyndas är ett intervall på 6 veckor mellan dos 1 och 2 acceptabelt.
*** Om barnet redan är vaccinerat tre doser hepatit B med minst en månad mellan doserna så är det acceptabelt.

Vaccinationsplan

En vaccinationsplan upprättas för barnet med mål att barnet ska få ett fullt skydd som motsvarar det nationella barnvaccinationsprogrammet. Planen bör utgå från barnets ålder, antal tidigare erhållna vaccindoser och rekommenderade intervall mellan doserna.

Folkhälsomyndighetens vägledningsdokument för vaccination av barn och ungdomar syftar till att underlätta ställningstagandet till komplettering av vaccinationer med hjälp av tabeller sorterade efter ålder.

Om barnet är helt ovaccinerat eller har oklart vaccinstatus påbörjas en grundvaccination med doser och intervall som motsvarar det nationella barnvaccinationsprogrammet. Extra doser av vaccin är inte förenat med biverkningar. Risken för kraftig svullnad eller kliande knut vid insticksstället kan dock vara något ökad efter varje ytterligare given dos. Kompletterande vaccinationer bör ges så nära den angivna åldern i programmet som möjligt.

Om möjligt används kombinationsvacciner för att reducera antal stick och mängden tillsatser. Det saknas dock studier på kombinationsvacciner på äldre barn och ungdomar men erfarenhet från klinisk verksamhet har inte visat några oönskade effekter jämfört med enskilda vacciner.

Komplettering av vacciner i det allmänna programmet (Folkhälsomyndigheten)

Vaccin mot difteri, stelkramp & kikhosta (DTP)

I stort sett alla länder erbjuder vaccinationsserier med tre primärdoser mot difteri, stelkramp och kikhosta under spädbarnsåret och ger oftast en påfyllnadsdos (boosterdos) under småbarnsåren.

  • Mellan tre primärdoser (som motsvarar "våra" två primärdoser) ska det vara minst en månad och till första påfyllnadsdosen ska det vara minst sex månader.
  • Mellan två primärdoser ska det vara minst sex veckor och till första påfyllnadsdosen ska det vara minst sex månader.
  • Mellan första och andra påfyllnadsdosen bör det gå minst tre år.

Vaccin mot poliovirus

Oralt poliovaccin (OPV) används i stora delar av världen. Sedan maj 2016 har alla länder infört minst en dos av inaktiverat poliovaccin (IPV) i sina vaccinationsprogram. Överväg kombinationsvaccin vid komplettering, singelvaccin finns vid behov. Några allvarliga biverkningar till följd av för många poliovaccinationer har inte rapporterats.

Barnet bör ha erhållit sammanlagt minst fyra doser poliovaccin:

  • minst två primärdoser (eventuell dos given vid födseln räknas inte)
  • minst två påfyllnadsdoser
  • med två primärdoser ska första dosen vara given tidigast vid 2½ månads ålder och det ska vara minst sex veckor mellan primärdoserna och minst sex månader till den första påfyllnadsdosen.
  • med tre primärdoser ska det vara minst en månad mellan primärdoserna och minst sex månader till första påfyllnadsdosen
  • mellan första och andra påfyllnadsdosen ska det vara minst tre år
  • oberoende av antalet doser OPV ska det vara minst en dos IPV

Vaccin mot infektion med haemophilus influenzae typ b (Hib)

Vaccination erbjuds barn under sex års ålder. Överväg kombinationsvaccin. Singelvaccin finns vid behov.

  • Spädbarn erbjuds tre doser med två respektive sex månaders intervall
  • Barn mellan ett och fem års ålder erbjuds en dos

Vaccin mot invasiv pneumokocksjukdom (PCV)

Vaccination erbjuds barn under sex års ålder.

  • Spädbarn erbjuds tre doser med två respektive sex månaders intervall
  • Barn mellan 12 och 23 månaders ålder erbjuds två doser med minst två månaders intervall
  • Barn mellan två och fem års ålder erbjuds antingen en dos alternativt två doser med minst två månaders intervall beroende på upphandlat vaccin

Vaccin mot mässling, påssjuka & röda hund (MPR)

Alla barn erbjuds två doser MPR-vaccin. I många låginkomstländer ges vaccin med MPR eller enbart mot mässling före ett års ålder. På BVC erbjuds vaccination mot MPR vid 18 månaders ålder. BHV sjuksköterskan kan erbjuda MPR vaccination redan från 12 månaders ålder vilket bör vervägas till barn som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd och till asylsökande. Barn som kan behöva MPR som resevaccin före 12 månaders ålder behöver en läkarordination för vaccination på BVC alernativt hänvisas för bedömning till resevaccinmottagning. Rutinerna skiljer sig i olika landsting.

  • MPR före 12 månader eller vaccin mot enbart mässling behöver få en ny primärdos
  • Andra dosen ges minst en månad men helst minst sex månader efter första. I praktiken innebär det att andra dosen oftast kan ges i vanlig ålder enligt allmänna vaccinationsprogrammet för barn.

Komplettering av vacciner i det särskilda programmet (Folkhälsomyndigheten)

Hepatit B ingår i vaccinationsprogrammen för barn i de flesta länder men inte i Sverige, Danmark, Island och England. Schemat innehåller vanligen tre till fyra doser under de första sex månaderna och ofta utan en påfyllnadsdos.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar att alla spädbarn erbjuds vaccination mot hepatit B. Likaså erbjuds hepatit B vaccin till barn med ökad risk att utsättas för smitta om de inte redan är HBsAg positiva. Spädbarn vaccineras med tre doser och i regel med kombinationsvaccin i det allmänna barnvaccinationsprogrammet vid tre, fem och 12 månaders ålder.

  • Vid kompletterande vaccination med endast hepatit B ges tre doser med monovalent hepatit B-vaccin med minst en månad mellan första och andra dosen, samt minst fem månader mellan andra och tredje dosen.
  • Om barnet är redan vaccinerat tre doser hepatit B med minst en månad mellan doserna så är det acceptabelt oavsett ålder på barnet.
  • Vid osäkerhet kring om barnet fått minst tre doser av hepatit B-vaccin bör man överväga att ge en påfyllnadsdos.
    Överväg kombinationsvacciner i första hand. Singelvaccin finns vid behov.

Vaccin mot tuberkulos (Bacillus Calmette-Guerin - BCG)

BCG-vaccin ingår ofta som allmän vaccination vid födseln i länder med hög tuberkulosincidens. Komplettering med BCG-vaccin rekommenderas endast till barn i riskgrupp för tuberkulos med frånvaro av BCG-ärr och där varken anamnes eller dokumentation kunnat bekräfta genomförd vaccination. Tänk på att BCG-vaccin också kan vara befogat för barn som riskerar hemlöshet eller trångboddhet som kan ha en ökad risk för tuberkulos oavsett ursprung.

Hos vissa barn har det genomförts blodprov så kallad IGRA-test som del av hälsoundersökning. I dessa fall ska IGRA-testresultatet vara negativt inför vaccination.

Andra barn genomgår Tuberkulintest på BVC på grund av misstänkt tidigare exponering för tuberkulos. Endast barnen med PPD 0mm rekommenderas BCG-vaccination.

Revaccination av tidigare vaccinerade barn ökar risken för mer ilskna och långdragna lokala reaktioner än vanligt. Läs mer i Rikshandboken om BCG-Vaccination.

Läs mer på Rikshandboken

Vaccinationsschema/Vad kan ges samtidigt?

Läs mer på Folkhälsomyndigheten

Vaccination av barn och ungdomar, Vägledning för vaccination enligt föreskrift och rekommendationer

mapp_green.gif
Revideringsdatum:
2018-03-13
Manusförfattare:
Kathy Falkenstein-Hagander, Barnhälsovårdsöverläkare, Kunskapscentrum barnhälsovård, Region Skåne
Faktagranskare:
Sahar Nejat, Barnhälsovårdsöverläkare, Barnhälsovårdsenheten, Sachsska barnsjukhuset , Stockholm län

Till ämnesöversikt