Öppetstående främre fontanell
Rekommendationer vid förekomst av öppetstående främre fontanell vid 18-månadersbesöket på BVC
Ett barns huvud förväntas följa sin tillväxtkurva samt ha en symmetrisk form. Den främre fontanellens storlek varierar normalt från 0,5–4 cm och barnets ålder när fontanellen sluts varierar också. Vid 24 månaders ålder förväntas den främre fontanellen vara sluten hos de allra flesta.
- Undersökning av skalle och nackfunktion
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (Rikshandboken)
Det finns inte etablerad kunskap som talar för att en öppen fontanell vid 18 månaders ålder i frånvaro av andra kliniska tecken behöver utredas. För att minska antalet undersökningar och ställningstaganden till blodprovstagning av friska barn med öppetstående främre fontanell ändrar Barnhälsovårdsenheten de riktlinjer BVC tidigare har haft (att barn med öppetstående främre fontanell vid 18 mån ska bedömas av BHV-sjuksköterska vid två års ålder).
Vägledande rekommendationer
vid förekomst av öppetstående främre fontanell vid 18 månadersbesöket på BVC
- Öppetstående fontanell vid 18 månaders ålder är som enda fynd inte anledning till särskild uppföljning utan är en del av en helhetsbedömning. Barnet behöver inte tas tillbaka till BVC för kontroll vid 2 års ålder utan kan kontrolleras vid ordinarie 3-årsbesök på BVC. Om kvarstående öppetstående fontanell vid 3 år, remittera till BUMM för bedömning.
- Som för alla barn vid 18-månadersbesöket, påminn om D-droppar. Om barnet tillhör en riskgrupp enligt Livsmedelsverkets riktlinjer, rekommendera D-droppar även efter 2 års ålder.
- Om man vid 18-månadersbesöket på BVC upptäcker en öppen främre fontanell i kombination med minst en annan avvikelse, till exempel en avvikande tillväxt, ett avvikande skallomfång och/eller en avvikande psykomotorisk utveckling, så ska barnet bedömas av barnläkare på BVC eller remitteras till BUMM för barnläkarbedömning.
Referenser
- D'Antoni, A. V., Donaldson, O. I., Schmidt, C., Macchi, V., De Caro, R., Oskouian, R. J., . . . Shane Tubbs, R. (2017). A comprehensive review of the anterior fontanelle: embryology, anatomy, and clinical considerations. Childs Nerv Syst, 33(6), 909-914. doi:10.1007/s00381-017-3406-1
- Hersh, D. S., Bookland, M. J., & Hughes, C. D. (2021). Diagnosis and Management of Suture-Related Concerns of the Infant Skull. Pediatr Clin North Am, 68(4), 727-742. doi:10.1016/j.pcl.2021.04.002
- Kisler, J., & Ricer, R. (2003). The Abnormal Fontanel. Am J Fam Physician, 67(12), 2547-2552.
- Pindrik, J., Ye, X., Ji, B. G., Pendleton, C., & Ahn, E. S. (2014). Anterior fontanelle closure and size in full-term children based on head computed tomography. Clin Pediatr (Phila), 53(12), 1149-1157. doi:10.1177/0009922814538492
Kontakt
Har ni frågor eller synpunkter kan ni kontakta Susanne Glaumann, barnhälsovårdsöverläkare Stockholm:
Om innehållet
Uppdaterad: 3 juli 2023