Rikshandboken i barnhälsovård - för dig som arbetar i barnhälsovården
Startsida för Rikshandboken i barnhälsovård
Viktigt för barnhälsovården
Här hittar du senaste nytt inom barnhälsovården.
Observation, utförande, bedömning av moment, avvikelser och åtgärder vid åldrarna för hälsobesöken.
Somatiska undersökningar som ingår i barnhälsovårdsprogrammet: syn, hörsel, mun- och svalg, hjärta och lungor, höftleder, skalle, buk och testiklar.
Vetenskapliga artiklar, rapporter och avhandlingar som berör barnhälsovården.
Här kan du prenumerera på Rikshandbokens nyhetsbrev som kommer till din e-post cirka fyra gånger per år.
Metodik och material för uppföljning av barnets psykomotoriska utveckling i olika åldrar och bedömning av vidare insatser.
Hur man mäter och väger barn på bvc, tillväxtkurvor, BMI-uträkningar, definitioner av och åtgärder för under- och övervikt.
Information från Nationella arbetsgruppen för barnhälsovård med anledning av de familjer från Ukraina som kommer till Sverige.
Rikshandboken har 21 validerade EPDS-formulär som man kan ladda ner och skriva ut. Här finns också formulär för kodning av svaren.
Om den språkliga undersökningen vid de olika åldrarna och när man ska konsultera och remittera vidare.
Genvägar
Det nationella barnhälsovårdsprogrammets innehåll, mål, syfte och bakgrund.
Vaccinationsschema med ålder, dos och intervall. Påskyndat schema, vilka vacciner som kan ges samtidigt och riktad vaccination till riskgrupper.
Riktlinjer och praktiska anvisningar för screening med EPDS för depression hos nyblivna mammor.
Orsaker, åtgärder och förebyggande råd till föräldrar angående lägesbetingad skallasymmetri och torticollis.
Om livsvillkor som är gynnsamma för barns utveckling och om faktorer som kan innebära risker för barns hälsa och utveckling.
Barns motoriska förmågor i olika åldrar. Typiskt och atypiskt utförande.
Om tillväxten som sker i livmodern, under spädbarnstiden, barndomen samt tillväxten av huvudomfånget.
Om barns ätutveckling, olika typer av ätsvårigheter, riskfaktorer, förebyggande råd, föräldrasamtal vid behov och när man ska söka utökat stöd.
Feber är en del av kroppens försvar mot infektioner. Barn får lätt feber framför allt vid virusinfektioner. Feber definieras som kroppstemperatur ≥ 38,0 °C.
Symtom, diagnos, behandling och bedömning av allergi och icke-allergisk överkänslighet mot mjölkprotein inom barnhälsovården.
Om när barnet får och tappar sina första mjölktänder.
Om barns sömn, hur man kan samtala med föräldrar, förebyggande insatser och råd vid sömnproblem.
Det är barnhälsovårdens uppgift att förmedla kunskap om barns behov, kommunikation och sätt att uttrycka sig utifrån de enskilda föräldrarnas berättelser och tankar. Många föräldrar kan behöva stöd i att förstå barnets vilja och behov under den första tiden.
Hur man kan informera om bröstmjölksersättning (BME), näringsinnehåll, benämningar på bröstmjölksersättningar och tillskottsnäring. Hur mycket ersättning ett barn behöver, och ordlista över vanliga begrepp.
Kostförändring kan hjälpa till att normalisera konsistensen på avföringen och underlätta för barnet att bajsa. Vid samtal med föräldrar finns det frågor som kan vara bra att ställa för att kunna ge rätt råd.
Tidpunkt för matintroduktion, smakportioner, olika smaker och livsmedel, träna på att äta och måltidsförslag under barnets första år.
