• Du har valt: Kronoberg
Främja amning - översikt

Bemötande vid amningsvägledning

Vad som är ett hjälpsamt bemötande vid amningsvägledning. Olika typer av stöd. Konkreta tips i mötet med barnfamiljen och vilka behov de flesta föräldrar har i samband med amning.

Mål med amningsvägledning

Att arbeta med amning inom barnhälsovården omfattar både vägledning och rådgivning till föräldrar med barn i olika åldrar, från nyfödd till förskolebarn. Amningsvägledningen omfattar helamning, delamning och amningsavslut. Målen med amningsvägledningen är att:

  • Stärka kvinnans tillit till sin förmåga att amma och producera bröstmjölk.
  • Öka föräldrars självförtroende att klara av amningens utmaningar.
  • Föräldrar ska få information om vart de kan vända sig med sina frågor .
  • Föräldrarna ska känna att de kan få hjälp och stöd i ett tidigt skede och tillsammans med personalen hitta lösningar (1).

Ett bra stöd kan vara avgörande för att amningen ska fungera (2). Hur amningen startar och sedan fortsätter under de första dagarna, har stor betydelse för den fortsatta amningen. Den tidiga amningen blir ofta normgivande för de första veckorna efter hemkomsten (1). Det är bra att träffa familjen så tidigt som möjligt efter amningsstart. Första hembesöket är ett bra tillfälle att i lugn och ro prata om amning. Nästan alla kvinnor kan och vill amma. För att kunna göra det behöver de flesta kvinnor och barn, stöd och vägledning för att komma igång med och upprätthålla amningen.

Att vara amningsvägledare

Att vara amningsvägledare handlar mer om att lyssna och fråga, än om att komma med snabba lösningar och svar. När det uppstår problem handlar arbetet om att lösa akuta problem och att hitta orsaken bakom problemet. Som amningsvägledare behöver du fundera på flera olika plan och skilja på amning och bröstmjölk, eftersom dessa inte nödvändigtvis hör ihop.

Det är viktigt att ha med sig att amning påverkas av många olika faktorer, som samhälle och omgivning med kultur, normer och stöd. Också kvinnans, och barnets, anatomi och fysiologi, har påverkan på produktionen av bröstmjölk och förmågan att amma. Andra faktorer som har stor påverkan är kunskap, vilja, inställning, attityder, förväntningar, erfarenheter och vilka förutsättningar som finns i familjen och hos dig som personal (1).

Som amningsvägledare är det viktigt att skilja på råd och stöd. Råd kan upplevas som övertalning och moraliserande. Stöd däremot kan upplevas som uppmuntran och innebär ett mer aktivt lyssnande (2).

Informativt, emotionellt och praktiskt stöd

Amningsvägledning kan delas upp i informativt, emotionellt och praktiskt stöd. Informativt stöd innebär att förmedla kunskap som är baserad på aktuella riktlinjer och forskning om amning. Emotionellt stöd, eller känslomässigt stöd, innebär att kvinnan och medföräldern känner sig trygga i relation till personen som ger stöd. Som amningsvägledare är det viktigt att visa empati, omsorg och tillit till familjen. Praktiskt stöd innebär de handlingar som praktiskt utförs i samband med amningen (3).

Vad vill föräldrarna ha för bemötande vid amning?

Det finns olika studier som har undersökt vad föräldrar vill ha för stöd vid amning. Studierna omfattar både äldre och yngre ammande mammor och medföräldrar. Föräldrarna önskar känslomässig bekräftelse. Att BHV-sjuksköterskan utgår från familjens behov och involverar hela familjen om det är möjligt. Se medföräldern som en viktig resurs som inkluderas i informationsgivningen (4).

Medföräldrar har uttryckt att det är viktigt att veta fördelarna med amning och bröstmjölk för att kunna ge ett bra stöd till den ammande kvinnan (5,6). Många medföräldrar har en önskan om att inkluderas i amningen och att ha rollen som stöttande och att ge praktisk hjälp vid amningstillfällena, vilket ibland kan avgöra amningens utfall. Föräldern som inte ammar kan vara ett känslomässigt stöd till kvinnan när amningen är svår, men kan också ge uppmuntran när amningen går bra och vara ett team med den ammande mamman (7).

Behov som är gemensamma för de flesta föräldrar är att:

  • Få tid avsatt för att prata om amning, där föräldrarna kan få svar på sina frågor.
  • Bli behandlade med respekt och lugn.
  • Att få beröm och uppmuntran.
  • Få visa en amning.
  • Få regelbundna bokade besök, på mottagning, i hemmet, via telefon eller digitalt möte.
  • Ha tillgång till utbildad personal (3,8).

Samverkan

För att familjen ska få det stöd den behöver är det viktigt att alla i vårdkedjan har tillförlitlig kunskap, känner till varandras arbetssätt och tillsammans skapar strukturer för en fungerande vårdkedja för amning. Viktigt är också att barnhälsovården samverkar med frivilligorganisationer som till exempel amningshjälpen och att personalen uppmuntrar till att det bildas stödgrupper för amning som till exempel amningscafé (9).

Till toppen av sidan