• Du har valt: Kronoberg
Allergier och intolerans - översikt

Laktosintolerans

Definition, förekomst och orsaker till laktosintolerans samt uppföljning på BVC.

Orsak

Laktosintolerans orsakas av brist på enzymet laktas och är ett normaltillstånd för en majoritet av världens vuxna befolkning. Detta enzym bryter ner laktos (mjölksocker) till de enkla sockerarterna glukos och galaktos. Vid enzymbrist bryts i stället laktos ner av tarmbakterier vilket kan leda till buksmärtor, gasbildning och diarré.

Tillståndet är ofarligt och ger inga följdsjukdomar. Besvären kan upplevas som obehagliga, men kan oftast undvikas om man minskar mängden laktoshaltiga produkter i maten [1].

Bakgrund

En stor majoritet av jordens befolkning har en primär laktosintolerans i vuxen ålder. I stora delar av Afrika och Asien är 70–90 procent av den vuxna befolkningen laktosintoleranta medan den siffran för Sverige endast är 2–3 procent. I länder med hög incidens räknas detta som ett normaltillstånd.

Nedregleringen av laktasenzymet påbörjas runt 5-års ålder, oavsett genetik, och börjar ge symtom först vid pubertet eller övre tonåren [2]. Förmågan till att bilda laktas kan minska mycket innan det ger besvär och symtom uppstår först när ca 90  procent av enzymet är borta vilket i praktiken innebär att förskolebarn inte har primär laktosintolerans.

Definition

Det finns i princip två olika sorters laktosintolerans.

  • Primär laktosintolerans
  • Sekundär laktosintolerans

Primär laktosintolerans

Primär laktosintolerans är den vanligaste formen och beror på, som nämns ovan, en minskad laktasproduktion efter småbarnsåren. Även vid en normal enzymaktivitet kan stora doser mjölkprodukter ge symtom. Detta om volymen är större än vad som kan spjälkas vid ett enda tillfälle. Denna toleransnivå kan vara individuell och kan oftast lösas med något mindre mängd mejeriprodukt per måltid eller tillfälle.

Sekundär laktosintolerans

Sekundär, eller tillfällig, laktosintolerans kan uppstå om tunntarmen är skadad av någon tarmsjukdom. Detta påverkar då tarmens förmåga att bilda laktas. Sjukdomar som kan ge en sekundär laktosintolerans är obehandlad celiaki, inflammationer i tarmen eller parasitsjukdomar. Denna intolerans är oftast övergående och när tarmen är läkt tolereras laktos igen.

Efter en svår mag-tarminfektion kan barn få en snabbt övergående laktosintolerans. Denna behöver i regel inte behandlas med särskild diet, eftersom den går över på några dagar.

Mjölkproteinallergi

Mjölkproteinallergi kan ge liknande symtom som en laktosintolerans men kan också ge svårare besvär som kräkningar, eksem, tillväxtsvikt etcetera [3]. Då symtom på laktosintolerans som regel först debuterar i tonåren är det mer troligt att barnet är allergiskt mot komjölksproteinallergi om det uppvisar besvär i samband med intag av mjölk och mjölkprodukter. Det bör alltid utredas så rätt behandling ges.

Läs mer på Rikshandboken Mjölkproteinallergi

Uppföljning på BVC

Vid upplevelse av laktosintolerans hos små barn bör utredning fokusera på bakomliggande orsak. Det innebär att om ett barn i förskoleålder inte tolererar mjölk bör inte diagnos primär laktosintolerans ställas.

Till toppen av sidan