Barns ätutveckling 0-6 år

Barn har förmågor och reflexer som gör att de kan suga och svälja redan från födseln, men efter de första månaderna behöver barnet lära sig att äta och dricka genom träning och erfarenhet. Det är en gemensam utmaning för både barn och föräldrar som kräver tid, tålamod och uthållighet.

För att lära sig att äta och dricka behöver barnet utveckla både sin motorik och sin sensorik. Motoriken är barnets förmåga att bita av, tugga och svälja ner mat och dryck samt att föra mat och dryck till munnen. Sensoriken är barnets förmåga att uppfatta och hantera matens smak, konsistens och temperatur.

Alla barn är olika och utvecklas i olika takt. För att föräldrarna ska kunna stötta barnet, behöver de vara lyhörda, eller få hjälp med att se, var barnet är i sin ätutveckling. För att förstå barnets ätutveckling, är det viktigt att känna till vad barnet förväntas klara av i olika åldrar [1].

Barnets övergång till vanlig mat under första året (pdf)

Vad händer i munnen - Broschyr från Västerbotten och VGR

Ätutveckling 0–3 månader

Det nyfödda barnets ätande är styrt av reflexer, vilket gynnar ätande via bröst eller flaska. Barnet börjar suga när något stoppas in i munnen och sväljning utlöses automatiskt när vätska når svalget. Barnets tunga rör sig rakt ut och in i munnen i en lapande rörelse.

Ätutveckling 3–6 månader

Ätandet blir alltmer viljestyrt efter 3 månaders ålder. Flera reflexer finns fortfarande kvar och är mycket viktiga för barnets säkerhet, såsom kväljreflex, kräkreflex och hostreflex. Barnet utvecklar en nackstabilitet. Tungan rör sig även uppåt och nedåt och käkrörligheten utvecklas så att barnet viljemässigt kan gapa vid matning. Om barnet visar ett tydligt intresse för mat i samband med att någon i dess närhet äter kan det tidigast från 4 månaders ålder ta emot pyttesmå smakprov eller smaksensationer.   

Ätutveckling 6–9 mån

I åldern 6 till 9 månader kan barnet sitta alltmer stadigt och självständigt. Barnet kan själv börja ta för sig av maten för att utforska och äta den, och kan även bli matad med sked. Tungan rör sig nu även i sidled och tidig tuggning är möjlig. Konsistensen på matbitarna bör vara mjuka eller smälta lätt i munnen.

Ätutveckling 9–12 månader

Barnet börjar kunna dricka på olika sätt, ur pipmugg eller tunna sugrör. Omkring 12 månaders ålder kan många barn dricka från ett öppet glas. Både läppar, tunga och käkar har en bättre rörlighet och stabilitet.  Barnet kan plocka även mindre bitar och föra dessa till munnen då det klarar av att hålla i något med ett så kallat pincettgrepp.

Ätutveckling 12–15 månader

Barnet kan nästan äta av samma sorts mat som övriga i familjen. Barnet behöver hjälp med att dela maten, skala viss mat och att få i sig mat effektivt. Köttbitar av olika slag kan vara svåra att tugga. Barnet lär sig att äta alltmer självständigt.

Ätutveckling 18 månader

Barnet klarar att tugga även rotatoriskt, det vill säga med roterande käkrörelser, vilket möjliggör tuggning av bitar med hårdare textur såsom kött eller hårt bröd. 

Ätutveckling 2 år och framåt

I tvåårsåldern fortsätter barnet att förfina rörlighet och styrka i de orala musklerna. Det går ofta bra att göra en munmotorisk bedömning då barnet har en ökad kännedom om sin mun i denna ålder och kan imitera olika munrörelser viljemässigt.

Den sensoriska utvecklingen sker inte kronologiskt på samma sätt som den motoriska utvecklingen. Barn kan ha en mer eller mindre lättutlöst kväljreflex och har olika förmåga att vänja sig vid olika livsmedels egenskaper såsom konsistens, smak och temperatur. Upplevelsen av mat är individuell och man är olika känsliga för hur mat luktar, känns, ser ut och smakar.

Barn behöver lära känna maten

Barn behöver öva sig i att hantera och tolerera olika slags livsmedel. Barnet behöver få titta på och känna på maten, lukta på den och smaka på en liten mängd i taget. Det är olika hur snabbt och lätt det går och därför är det av största vikt att vuxna i barnets närhet är lyhörda för barnets reaktioner och inte ställer för höga krav.

Vissa livsmedel är lättare än andra

Generellt verkar vissa livsmedel vara lättare att tolerera än andra. Drycker och torra livsmedel som smälter lätt i munnen tenderar att vara en lättare konsistens än till exempel saftigt och tuggbart som vissa frukter eller blandad konsistens såsom puré med mjuka bitar i, yoghurt med fruktbitar och pasta med sås. Söta och salta livsmedel är generellt lättare för barn att lära sig att tycka om än syrliga och beska. Vissa barn har lättare att tolerera smakrik och kryddig mat medan andra har lättare för milda smaker. En del barn föredrar att äta ett livsmedel i taget.

Neofobi

Neofobi är en fas i ätutvecklingen som många barn utvecklar från 20 månaders ålder och som kan vara upp till sex års ålder [2]. Det innebär att barnet får en ökad skepsis gentemot olika livsmedel. Plötsligt undviker de att äta sådant som tidigare fungerat och är inte lika intresserade att prova sådant som är nytt och ovant. Detta kan vara frustrerande för föräldrar men det går oftast över. Det viktiga är att fortsätta erbjuda olika matsorter och locka barnet att utforska livsmedel på ett kravlöst sätt.