• Du har valt: Jönköpings län

Referenser - Barnhälsovårdens folkhälsoarbete

  1. Socialstyrelsen Vägledning för barnhälsovården Socialstyrelsen 2014
  2. Regeringens proposition 2017/18:249. God och jämlik hälsa – en utvecklad folkhälsopolitik.
  3. Regeringskansliet. (2018). Konventionen om barns rättigheter
  4. Regeringskansliet Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling
  5. Folkhälsomyndigheten. (2021). Vad är folkhälsa, jämlik hälsa och folkhälsoarbete. 
  6. Folkhälsomyndigheten. (2021). Vad är folkhälsovetenskap och hur definieras ett folkhälsoproblem?
  7. Socioekonomiska skillnader i matvanor i Sverige. Livsmedelsverket (2016).
  8. Folkhälsomyndigheten. (2019). Socioekonomisk ojämlikhet i ohälsa kopplad till alkohol, narkotika och tobak
  9. Eek F, Östergren P-O, Diderichsen F, Rasmussen NK, Andersen I, Moussa K, et al. Differences in socioeconomic and gender inequalities in tobacco smoking in Denmark and Sweden; a cross sectional comparison of the equity effect of different public health policies. BMC Public Health. 2010;10(1):9.
  10. World Health Organisation. Health promotion - Health literacy and health behaviour. 7th Global Conference on Health Promotion. 1998.
  11. Wold, B., & Mittelmark, M. B. (2018). Health-promotion research over three decades: The social-ecological model and challenges in implementation of interventions. Scandinavian Journal of Public Health, 46(20_suppl), 20–26
  12. Folkhälsomyndigheten (2021) Hälsans bestämningsfaktorer. 
  13. WHO. (1986). Ottawa Charter for Health Promotion. The 1st International Conference on Health Promotion.
  14. World Health Organisation. (1998 b). Health promotion - Health literacy and health behaviour. 7th Global Conference on Health Promotion. Hämtad 2016-01-30,från http://www.who.int/healthpromotion/conferences/7gchp/track2/en/
  15. Rootman, I. (2001). Introduction to the book. I I. Rootman, M. Goodstadt, B. Hyndman, D. W. McQueen, L. Potvin, J. Springett, & E. Ziglio (Red.), Evaluation in Health Promotion. Principles and Perspectives (s. 3–6). Copenhagen: WHO Regional Publications, European Series, No. 92.
  16. Jerdén, L, I Herttin, A.& Kristensen, M. Empowerment som grund. Lund: Studentlitteratur;
  17. WHO (2002). Community participation in Local and Sustainable Development. Approaches and Techniques.
  18. Nutbeam, D.(2008). The evolving concept of health literacy. Social Science& Medicine, 67, 2072-8
  19. Nutbeam, D., Levin-Zamir, D. & Rowlands, G. (2018). Health literacy and health promotion in context. Global Health Promotion, 25(4), 3–5.
  20. Mårtensson, L. & Hensing, G. (2011). Hälsolitteracitet grundbult i patientmötet – Bottnar i människors förmåga att fatta självständiga beslut i hälsofrågor. Läkartidningen, 51 (108), 2718–2720.
  21. Håkansson, L.& Tell, J. (2020). Webbaserat stöd för hälsosamtal i barnhälsovården. I K C.Ringsberg, E.Olander & P.Tillgren (Red.). Health literacy-teori och praktik i hälsofrämjande arbete (2.uppl., s 273-296). Studentlitteratur.
Till toppen av sidan