• Du har valt: Uppsala län

Hur nöjd är du med Rikshandboken?

Vartannat år erbjuder Inera en enkät med frågor om Rikshandboken för att undersöka hur användbar den är. Enkäten består av 15 frågor som tar cirka 5 minuter att besvara. Svaren är helt anonyma. Enkäten är öppen till den 14 december.

Till enkäten
Barn som riskerar att fara illa

Orosanmälan till socialtjänsten

Beskrivning av hälso- och sjukvårdens skyldighet när det gäller att anmäla oro för att ett barn far illa. Hur en orosanmälan ska skrivas, rutiner och dokumentation samt om socialtjänstens omhändertagande efter inkommen orosanmälan.

Skyldighet att anmäla oro

Som personal inom barnhälsovården är man skyldig, enligt 14 kapitlet 1 § socialtjänstlagen (SoL 14:1), att anmäla till socialtjänsten om man misstänker, eller får kännedom om att ett barn far illa. Skyldigheten att anmäla är personlig och kan inte överlåtas. Tröskeln för orosanmälan ska vara låg. Vårdpersonal ska utreda det som är av betydelse för barnets vård. Socialtjänsten ska utreda barnets situation och om barnet behöver skydd. Polisen utreder om ett brott har begåtts.

Läs mer på Rikshandboken: Hur barn kan fara illa

Barnets behov och rättigheter är avgörande

Det är alltid barnets behov av skydd och rätt till hälsa och utveckling som avgör om en anmälan ska göras eller inte. En anmälan får inte fördröjas eller utebli av hänsyn till föräldrarnas reaktioner.

Om situationen är akut ska man kontakta socialtjänsten per telefon och samtidigt göra en skriftlig anmälan. Även om man själv, eller någon annan har gjort en anmälan tidigare angående samma barn, är det viktigt att göra en ny anmälan om situationen kräver det. Det kan handla om att barnets förhållanden inte har förbättrats, eller till och med försämrats, eller att man har fått ny information om situationen.

Läs mer på Socialstyrelsen: Anmälan till socialnämnden vid kännedom eller misstanke om att ett barn far illa

Information vid en orosanmälan

När man skriver en orosanmälan, ska man redogöra för omständigheterna som gör att man är orolig för barnet och hur dessa har kommit till ens kännedom. Man ska specificera vilka tecken och observationer som leder till att barnet far illa eller riskerar att fara illa. Man ska också berätta vad som kan göras för att förebygga att barnet far illa, med målet att det inte ska bli värre för barnet. Man bör beskriva sina observationer så objektivt som möjligt och undvika att använda ett medicinskt språk.

Viktig information att ta med i orosanmälan är:

  • tecken hos barnet
  • tecken hos förälder eller föräldrar
  • tecken i samspel mellan barn och förälder
  • tecken i kontakt med BVC
  • återkommande uteblivna besök
  • givna rekommendationer följs inte upp
  • specifika händelser i samband med besök hos BVC eller vid hembesök
  • var barnet befinner sig nu och om det finns oro för att barnet befinner sig i akut fara
  • barnets nuvarande situation i övrigt.

Läs mer Tecken på att barn far illa

Rutiner för orosanmälan

Det blir enklare att göra en orosanmälan till socialtjänsten om det finns en rutin för att hantera orosanmälningar.

Alla verksamheter rekommenderas att ha en skriftlig rutin för orosanmälan, som även innefattar kontaktuppgifter till socialtjänsten. Det kan vara bra att träna i grupp med realistiska övningsfall. Om man är osäker är det bra att rådgöra med erfarna kollegor, socialtjänsten eller ett barnskyddsteam, om det finns tillgängligt.  Läs mer nedan under rubriken ”Barnskyddsteam”.

Ska man informera föräldrarna?

I de flesta fall är det viktigt att så snart som möjligt informera föräldrarna om att det finns en oro för barnet och vad man är orolig för. På så sätt kan man öka möjligheterna till ett samarbete med familjen och undvika negativa reaktioner på en orosanmälan till socialtjänsten. Med fördel kan man ange i orosanmälan att vårdnadshavarna och vårdpersonalen bjuds in till ett anmälningsmöte. Läs mer under rubriken ”Socialtjänstens förhandsbedömning”.

Undantaget att informera föräldrarna är i situationer där det finns misstanke om brott mot barnet. Brottsliga handlingar kan vara när misstanke om våld och sexuella övergrepp eller hedersrelaterat våld och förtryck finns men även när barn har bevittnat våld i nära relationer (barnfridsbrott). I dessa fall ska man först konsultera socialtjänsten, och eventuellt göra polisanmälan, innan man bestämmer att informera föräldrarna.

Man kan diskutera ett barns situation utan att uppge barnets namn, men som professionell kan man inte vara anonym när man gör en orosanmälan till socialtjänsten. Situationer med risk om hot och våld kan uppstå, varför rutiner inom verksamheten ska finnas. I dessa fall kan det vara bra att fler skriver under orosanmälan, men man kan inte delegera bort sin plikt att anmäla enligt 14 kap §1. Blir man utsatt för hot eller våld ska verksamheten hjälpa till att polisanmäla.

Läs mer på Socialstyrelsen: Anmälan till socialnämnden vid kännedom eller misstanke om att ett barn far illa

Dokumentation

En orosanmälan är en allmän handling med sekretess. Den ska diarieföras enligt offentlighets- och sekretesslagen (OSL) och dokumenteras i barnets journal. Verksamheten ska ha rutiner för att diarieföra orosanmälningar. Man bör registrera åtgärdskoden GD008, om det inte kan röja själva orosanmälan, i de fall då föräldrar inte ska informeras. I vanliga fall kan vårdnadshavare läsa barnets journal via nätet upp till 13 års ålder. Det ska finnas en journalmall som är undantagen för direktåtkomst som med fördel kan användas för information relaterad till orosanmälan och som inte rör barnets vård.

Blockera tillgång till journal via nätet vid misstanke om brott

Man ska blockera tillgången till journalen via nätet för vårdnadshavare, när man gör en polisanmälan, eller en orosanmälan och samtidigt misstänker ett brott. I vissa fall, till exempel för barn som är placerade i familjehem, eller vid skyddade personuppgifter, kan det finnas ett behov av att man låser tillgången till 1177 så att inte bokade tider visas.

Socialtjänstens förhandsbedömning

När en orosanmälan inkommer till socialtjänsten görs en förhandsbedömning för att avgöra om en utredning ska inledas eller inte. Förhandsbedömningen ska avslutas inom två veckor när socialtjänsten beslutar om att inleda en utredning.

En förhandsbedömning kan omfatta följande tre delar:

  • Skyddsbedömning inom 24 timmar efter inkommen orosanmälan.
  • Genomgång av tidigare förhandsbedömningar eller utredningar.
  • Kontakt med den eller de som anmälan gäller till exempel vårdnadshavare.

Anmälningsmöte

Socialtjänsten kan kalla till ett anmälningsmöte, där även anmälaren medverkar, om det är lämpligt med hänsyn till barnets bästa.

Syftet med anmälningsmötet är att samtala med vårdnadshavarna om varför man har gjort en orosanmälan och därmed skapa förståelse och ge förutsättningar för en fortsatt förtroendefull relation till barnhälsovården. Det är frivilligt för alla kallade parter att delta i mötet.

Ett anmälningsmöte som sker under förhandsbedömningen kan också ge information till hälso- och sjukvården i och med att sekretessen kan brytas under mötet och utgöra en del av det underlag som ska bedömas. I de fall då brott misstänks kan socialtjänsten vänta med att informera vårdnadshavare till dess att en eventuell polisutredning har inletts.

Återkoppling efter orosanmälan och samverkan

Socialtjänsten har möjlighet att återkoppla till anmälaren om att en utredning har inletts, inte har inletts eller redan pågår. Om vårdnadshavaren lämnar sitt medgivande och socialtjänsten anser att det är lämpligt, finns det även möjlighet för anmälaren och socialtjänsten att samverka med varandra, med familjen, om vad som händer i ärendet. Det är inte ovanligt att det finns samarbete för förskolebarn inom en kommun som främjar dessa samverkansformer mellan myndigheter.

Socialtjänstens utredning

Socialtjänstens utredning består av flera steg och kan ta upp till fyra månader:

  • planering av utredning
  • inhämtning av uppgifter
  • bedömning av behov och förutsättningar för olika beslut
  • sammanställning av beslutsunderlag.

Utredningen kan leda till ett av följande tre alternativ:

  1. Inga insatser från socialtjänsten behövs.
  2. Socialtjänsten kommer att erbjuda frivilliga insatser till familjen enligt SoL.
  3. Socialtjänsten kommer enligt lagen om vård av unga (LVU) att placera barnet i samhällsvård till exempel i familjehem.

Nästan alla kommuner i Sverige använder sig av handläggnings- och dokumentationssystemet BBIC (Barns behov i centrum) vilket ger handläggarna en struktur för både utredningens genomförande och innehåll.

Socialtjänsten har rätt att begära in uppgifter om barnet och familjen från exempelvis verksamheter i vården, förskola och skola. Verksamheterna har en skyldighet att bryta sekretessen och lämna ut uppgifter som är relevanta för socialtjänstens utredning och bedömning. Innan information lämnas ut ska alltid menprövning göras. BBIC konsultationsdokument, varav ett handlar om barnhälsovård och elevhälsa, kan användas av socialsekreteraren för att hämta in uppgifter från bland annat BVC.

Läs mer om menprövning på Vårdhandboken

Barnahus

Barnahus är en samverkansform för utredningar när barn misstänks ha utsatts för brott och för att försäkra rättstrygghet, gott bemötande och stöd, samt vid behov omgående kris- och behandlingsinsatser. Genom att samla alla kompetenser kring barnet ska barnets bästa vara i fokus under processen. År 2023 finns det 33 Barnahus i Sverige, se Barnafrid nätverk för barnahus - Linköpings universitet

Barnskyddsteam

År 2023 finns det åtta Barnskyddsteam i Sverige. Barnskyddsteam brukar ha ett regionövergripande uppdrag att stödja vårdpersonal i frågor som rör utsatta barn och familjer

Läs mer: "Mycket positivt i arbetet med barn som utsätts för fysiskt våld - Läkartidningen

Nätverk för barnskyddsteam - Linköpings universitet har en översikt på de regioner som har ett barnskyddsteam med kontaktuppgifter. Många barnskyddsteam erbjuder konsultationsmöjlighet.

Barnafrid

Barnafrid är ett nationellt centrum för kunskap om våld mot barn och har i uppdrag att samla och sprida kunskap om våld och andra övergrepp mot barn. Barnafrid riktar sig mot yrkesverksamma och erbjuder bland annat en webbutbildning: Basprogram om våld mot barn.

Regionala tillägg

Regionala tillägg finns, men inte för ditt val

Till toppen av sidan