Föräldrastress

Att vara förälder rymmer många olika erfarenheter och känslor. Begreppet föräldrastress beskriver hur föräldraskapet kan upplevas som påfrestande på olika sätt. Det kan gälla relationen till barnet, hur föräldraskapet påverkas av relationen till partnern eller livssituationen i stort.

Föräldrastress uppstår när föräldern känner sig otillräcklig i sin föräldraroll eller saknar stöd från andra [1, 2]. Föräldrastress kan vara något av eller allt av följande:

• Förälderns upplevda föräldraförmåga sviktar utifrån hens ork och resurser att möta påfrestningar i en viss situation, eller under en viss period.
• Föräldern uppfattar att hen inte kan leva upp till de förväntningar som finns på föräldraskapet. Förväntningarna kan komma från föräldern själv eller från omgivningen.
• Föräldern känner sig otillräcklig som förälder eller att hen inte klarar av att möta barnets behov.
• För barnet kan föräldrastress medföra att föräldern inte förmår att vara lyhörd för dess behov eller att vardagliga rutiner inte fungerar. 

Det finns olika grader av föräldrastress

Att vara förälder hör ihop med ett visst mått av föräldrastress [3]. Den upplevda föräldrastressen kan variera i allvarlighetsgrad från normal omställning att bli förälder till kraftig eller extrem föräldrastress. Vid kraftig och extrem föräldrastress behövs det föräldraskapsstödjande insatser av olika slag. Graden av föräldrastress avgörs av hur påverkad den upplevda föräldraförmågan blir, aktuell situation och vilket stöd som föräldern har av andra.

Om föräldrastressen är långvarig och kraftig kan det öka risken för påverkan av barnets beteende och utveckling. Genom att uppmärksamma föräldrastress kan barnhälsovården erbjuda stöd till föräldrar som kämpar för att orka med påfrestningar i föräldraskapet och förebygga negativa konsekvenser i relationen mellan barn och föräldrar.

Olika förväntningar och krav kopplat till föräldrarollen kan trigga föräldrastress. Småbarnsföräldrar rapporterar nivåer av föräldrastress som är av mild grad, i studier av icke-kliniska grupper [4–6]. Få studier har undersökt båda föräldrars upplevelser och därför redovisas en del studier av föräldrastress hos mammor och pappor, liksom beskrivna skillnader. Oavsett förälderns kön, föräldraroll och familjekonstellation, är det viktigast att möta föräldrar med en öppenhet för att föräldrastress kan orsakas av olika faktorer och yttra sig på olika vis.

Skillnader i vad som skapar föräldrastress

I omställningen till att bli förälder ingår att barnets behov är i centrum och att de egna behoven kan vara svåra att tillgodose på samma sätt som tidigare. Forskning på föräldrastress hos småbarnsföräldrar bekräftar att rollbegränsning är den faktor av föräldrastress som påverkar föräldrar mest. Rollbegränsning innebär att inte ha tid och utrymme för egna intressen på grund av föräldraansvaret. Det här gäller särskilt mammor.

Social isolering, i form av bristande nätverk eller uteblivet stöd från omgivningen, har större påverkan på upplevelsen av föräldrastress för pappor än för mammor [4–6].

För förstagångsföräldrar kan föräldrastress hänga samman med upplevd föräldraförmåga, medan flerbarnsföräldrars föräldrastress kan gälla utmaningen att tillgodose barnens behov [7, 8].

Fördelning av föräldraansvaret spelar roll

Praktisk föräldraförmåga utvecklas genom erfarenhet av att ta hand om barnet, och hur föräldraansvaret fördelas kan avspeglas i föräldrastress. Att som pappa inte känna sig fullt förtrogen med skötseln av barnet och att kunna möta barnets behov, har kopplats till ökad föräldrastress [9]. Erfarenhet av föräldraledighet har visat sig ha betydelse. Pappor som delat lika på föräldraledigheten med sin partner, rapporterade lägre föräldrastress än pappor som inte delat lika på föräldraledigheten [10]. Att ha ett stort föräldraansvar i kombination med bristande stöd, är riskfaktorer för föräldrastress hos mammor [11].

Eftersom graden av föräldrastress varierar kan konsekvenserna av föräldrastress inte beskrivas generellt. För ett enskilt barn och förälder behöver både skyddande faktorer och riskfaktorer vägas samman för att få en samlad bild av deras relation och situation. Forskning bidrar med kunskap på gruppnivå angående konsekvenser av föräldrastress. Den här texten baseras på studier i BHV-åldrarna.

Läs mer på Rikshandboken: Identifiera skydds- och riskfaktorer

Ökar risken för samspelsvårigheter och beteendeproblem hos barnet

Föräldrastress kan få betydelse för barnets utveckling och beteende genom att samspelet mellan barn och föräldrar påverkas negativt. En longitudinell studie fann kopplingar mellan föräldrars känslomässiga band till barnet, föräldrastress och exekutiva problem hos barnet [12]. Likaså har kraftig föräldrastress visat sig vara kopplat till att barn drar sig undan, allvarliga uppmärksamhetsproblem och utagerande beteenden hos barn som uppvisar otrygg anknytning [13]. Vid kraftig föräldrastress som kvarstår över tid finns en ökad risk för att barnet blir utsatt för våld [11, 14].

Läs mer på Rikshandboken: Främja trygg anknytning och gott samspel

Föräldrastress kan även öka risken för beteendeproblem hos barnet [15], öka barnets gnällighet eller missnöje [16] och förstärka stresskänslighet hos barnet [17]. Föräldrastress och beteendeproblem hos barnet har visat sig påverka varandra ömsesidigt från spädbarnstid till småbarnstid. Det finns risk att negativa mönster kvarstår. I en studie med 835 föräldrar och barn påvisades att föräldrastress och barnens beteendeproblem vid ett, två och tre års ålder var relativt stabila över tid [18].

Föräldrastress är en form av stress kopplat till föräldraskap. Vid föräldrastress hänger inte alltid graden av stress samman med hur påtagliga problemen är när det gäller barnets beteende, föräldraskapet, familjesituationen eller livssituationen i sig [2]. Förälderns upplevelse av situationen har en avgörande betydelse för vilken typ av stöd man ska erbjuda. Därför behöver bedömning och bemötande av föräldrastress göras med extra lyhördhet, så att erbjudna insatser möter den grad av föräldrastress som föräldern upplever.

Stämmer ens egen uppfattning med förälderns?

I exempelvis hälsosamtalen där föräldrarna berättar om hur de har det med sitt barn är det viktigt att fundera på om ens egen bedömning och förälderns uppfattning om situationen överensstämmer. Det får även betydelse för vilka öppningar som finns för föräldrastödjande insatser. Det finns olika scenarier för hur en bedömning blir, beroende på vad föräldern förmedlar å sin sida, och vad man själv uppfattar å sin sida. Fyrfältaren nedan illustrerar olika lägesbeskrivningar och bedömningar som kan vara positiva (+) eller att det finns svårigheter av något slag (-).

Föräldraskapsstödet behöver uppmärksamma vad som bidrar till föräldrastress och utformas utifrån hur föräldrastress yttrar sig och hur öppen föräldern är för föräldrastöd, enligt bedömning ovan.

Bedöm vilka insatser som kan behövas utifrån

• barnets symtom och beteende
• förälderns resurser och behov
• familjens livssituation och tillgång till stöd.

Lyssna

Lyssna till föräldrars oro och var återhållsam med att normalisera det som föräldern bekymrar sig över.

Fråga

Fråga vilka strategier föräldern använt sig av för att förstå barnets signaler och möta barnets behov.

Bekräfta

Se förälderns resurser och bekräfta dem.  Kom ihåg att bekräfta förälderns intentioner att ta hand om barnet, även när svårigheter kvarstår.

Stötta

Stötta föräldrarna i att det ibland kan behövas flera försök, eller att de kan behöva prova sig fram med olika strategier, för att hitta vad som fungerar för barnet och dem. Allteftersom barnet utvecklas behöver strategierna förändras.

Uppmuntra

Uppmuntra varje ensklid förälder till att hitta sina egna strategier för att möta barnets behov, även om de skiljer sig åt mellan medföräldrarna.

Vardagliga rutiner och stöd från omgivningen?

I en påfrestande livssituation är det allra viktigaste för barnet att föräldern kan förmedla trygghet och vara lyhörd för barnets signaler och behov. Fråga om föräldern kan upprätthålla vardagliga rutiner för barnet, till exempel för sömn eller vistelse på förskola.

Läs mer om ett lyhört föräldraskap: Främja trygg anknytning och gott samspel

Uppmuntra föräldern att söka stöd från omgivningen och inventera vilka resurser som finns i nätverket.

Läs mer: Identifiera skydds- och riskfaktorer

Rådgör med MBHV-psykolog och BHV-team

Genom att följa upp över tid kan föräldrars fortsatta behov av stöd bedömas. Om den upplevda föräldrastressen tilltar eller ytterligare påfrestningar tillkommer, fråga vad föräldern behöver för ytterligare stöd. Samråd med MBHV-psykolog och i BHV-team om vilka ytterligare insatser och resurser som kan behövas, och var vaksam på om föräldraförmågan brister.

Utöver barnets hälsa, utveckling och beteende behöver föräldrars egna förutsättningar som psykiskt mående och kognitiva resurser,  relationer inom familjen och livssituation, uppmärksammas för att förstå vad som kan bidra till föräldrastress.

Faktorer hos barnet

Att barnets temperament uppfattas som krävande av föräldrarna, och att barnet ofta är missnöjt eller har sömnproblem kan väcka känslor av frustration och är starkt sammankopplat med föräldrastress [19–20]. Särskilt stor är risken för föräldrastress om barnet drabbas av kolik, har allvarliga regleringssvårigheter, svår sjukdom eller funktionsnedsättning med beteendeproblematik, vilket bidrar till stora påfrestningar och att föräldrar upplever vanmakt [21–22].

Läs mer Främja trygg anknytning och gott samspel

Prematur födsel kan trigga föräldrastress. Att föräldrar är delaktiga i vården reducerar nivåerna av föräldrastress [23]. Hur föräldraskapet sedan upplevs kan skilja mellan föräldrar. Hos pappor till för tidigt födda barn har föräldrastress setts öka mellan sex och 12 månader, medan det minskade hos mammor under det första året [24].

Föräldrarnas förväntningar och psykisk ohälsa

Redan innan barnets födelse har föräldrarnas förväntningar och psykiska hälsa betydelse för risken att utveckla föräldrastress. Hos blivande föräldrar kan negativa känslor inför graviditet och förlossning, och första tiden med barnet, kopplas till upplevd föräldrastress [4, 12]. För pappor är graviditetsrelaterad ångest och depression under tidig graviditet, liksom depression under spädbarnsåren, riskfaktorer för föräldrastress [25–26]. För mammor har postpartum depression visat sig vara en riskfaktor för föräldrastress [26–27].

Läs mer: Depression hos nyblivna föräldrar

Även under barnets fortsatta uppväxt har föräldrars psykiska mående betydelse, för att orka möta barnets signaler och behov. Ångest, stress, och stressfyllda livshändelser ökar risken för föräldrastress [5, 17]. Vid långvarig psykisk ohälsa riskerar förälderns känslomässiga lyhördhet och mentaliseringsförmåga att påverkas negativt, vilket kan få betydelse för samspelet med barnet, och yttra sig som föräldrastress. På så vis kan förälderns psykiska mående och föräldrastress förstärka varandra och bidra till att svårigheter fördjupas.

Läs mer: Främja trygg anknytning och gott samspel

Föräldrarnas kognitiva förmåga och utbildningsnivå

Även föräldrars kognitiva förmåga har betydelse för utveckling av föräldraförmåga och samspel med barnet. Vardagliga situationer kan för föräldrar med kognitiva svårigheter som intellektuell funktionsnedsättning eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som adhd och autism, vara svåra att klara av [28]. Föräldrar som har svårigheter med tidsuppfattning, planering och att upprätthålla rutiner för mat och sömn, kan behöva olika insatser för att familjelivet ska fungera.

I samspel med barnet har förälderns förmåga till mentalisering och respons på barnets signaler och behov, betydelse för hur lyhörd och följsam en förälder blir. Flera samverkande faktorer bidrar till att föräldrar med kognitiva svårigheter har en kraftigt förhöjd risk för utveckling av extrem föräldrastress.

Föräldraskap vid kognitiva svårigheter - region Uppsala

Förstå familjen - Vårdgivarwebben VGR

Om föräldrars utbildningsnivå kan kopplas till föräldrastress har inte varit helt samstämmigt i tidigare studier [27, 29–30]. Högutbildade mammor har rapporterat högre förekomst av föräldrastress [4], vilket möjligtvis kan återspegla föräldrastress som föräldrars högt ställda krav på sig själva.

Familjesituation och livsvillkor

Hela familjens livssituation behöver uppmärksammas för att förstå den upplevda föräldrastressen. Oavsett typ av familjekonstellation kan den vara till stöd, men även till belastning vid relationsproblem. Föräldrars relation och föräldrastress har visat sig ha ömsesidigt inflytande på varandra. Föräldrastress kan påverka parrelationen [30, 31] och bidra till högre risk för separation [32]. Om föräldrar har låg grad av samsyn i parrelationen är det en riskfaktor för föräldrastress, särskilt hos pappor [9].

I familjer där våld i nära relationer förekommer, finns kraftig föräldrastress beskriven, både hos utsatt förälder och som en möjlig bakomliggande faktor hos utövaren av våld [33].

Läs mer: Upptäcka och stödja barn utsatta för våld i nära relationer

Föräldrars livsvillkor spelar roll för hur påfrestningar uppfattas och hanteras. Socioekonomisk belastning ökar risken för föräldrastress, vilket särskilt kan drabba ensamstående föräldrar, flerbarnsfamiljer och familjer som är trångbodda. 

Läs mer: Identifiera skydds- och riskfaktorer

Referenser - föräldrastress