Teamarbete i barnhälsovården

Arbetet inom barnhälsovården ska präglas av ett barnperspektiv, barnets perspektiv och barnrättsperspektivet (1, 2). FN:s konvention om barnets rättigheter betonar vikten av en helhetssyn på barnet och svensk lagstiftning tydliggör barns och föräldrars rätt till delaktighet (3-5). Professioner som arbetar tillsammans med barnets bästa som utgångspunkt kan komplettera varandra och höja kvaliteten i vården (6-8). Teambesök kan bidra till en helhetssyn på barnet i sin familj där medicinska, psykologiska och sociala omständigheter uppmärksammas (8).

Teamarbete är centralt för personcentrerad vård (7) och möjliggör att barnhälsovården anpassas till varje enskilt barn och dess familj (8). Barns hälsa påverkas av biologiska, genetiska, medicinska, psykologiska och sociala faktorer (9). För att stärka barnets rättigheter, förebygga utsatthet och främja hälsa behöver professionerna i teamet kunskap om både skydds- och riskfaktorer (8). Mötet mellan teamet, barnet och familjen ska präglas av ett hälsofrämjande förhållningssätt som stärker både barnets och föräldrarnas förmåga och tillit (1, 10, 11).

Interprofessionella team är särskilt värdefulla vid komplexa problem, där professionerna är ömsesidigt beroende av varandra (6, 8, 12, 13). Vilka professioner som ska ingå beror på insatsens syfte (14).  I barnhälsovården har BHV-sjuksköterskan huvudansvaret för det löpande barnhälsovårdsarbetet och träffar barnet och dess familj vid flest tillfällen under barnets fem första år. Läkaren ansvarar för medicinska insatser, psykologen vid psykosocial problematik, medan logoped, dietist, socionom, ortoptist, tandhygienist och fysioterapeut kan kopplas in efter behov (1).

Teambesök är fysiska möten, där olika professioner gemensamt möter barn och familjer.  Teambesök möjliggör att olika perspektiv, erfarenheter och kunskap kombineras för att möta familjens unika behov (8).

I det nationella barnhälsovårdsprogrammet ingår universella teambesök vid 4 veckor, 6 månader, 12 månader och 2,5–3 år för att strukturerat följa barnets hälsa och utveckling, förebygga ohälsa och identifiera behov av stöd (8). Läkare och sjuksköterska kompletterar varandra i att identifiera behov av stöd och insatser (1, 8). Utöver dessa teambesök rekommenderas riktade teambesök på selekterad nivå till alla barn och familjer med kända riskfaktorer, såsom utökade hembesöksprogram i socioekonomiskt utsatta områden. Till exempel:

• barn som har migrerat
• barn som är adopterade eller födda av surrogatförälder
• barn som bor i familjehem
• flickor som riskeras att könsstympas.

När det framkommer behov av ytterligare eller förstärkta insatser kan riktade teambesök initieras. Den riktade insatsen kan bestå av fördjupad kartläggning av:

• risk- och skyddsfaktorer
• fördjupad bedömning av hälsa och utveckling
• hälsofrämjande eller preventiv insats (1).

Teamarbete inom barnhälsovården kan även ske genom erfarenhets- och kunskapsutbyten i konsultationer och teammöten, i föräldraskapsstöd i grupp eller samverkan med förskola, tandvård, mödrahälsovård och socialtjänst (8).

Ett team definieras av en gemensam uppgift – inom barnhälsovården att främja barns hälsa och utveckling. Att samla olika professioner räcker inte för att bilda ett team. Ett fungerande team kännetecknas av särskilda egenskaper som beskrivs nedan (8, 12, 13, 16-18).

Interprofessionella team involverar minst två professioner med kompletterande kompetenser som interagerar med varandra (12, 18). Team kännetecknas av gemensam målbild och synergieffekter där helheten överstiger summan av delarna (18, 19). Team ger funktionella synergier, vilket innebär att samarbetsvinsten överensstämmer med det gemensamma målet (20). Vidare kännetecknas interprofessionella team av:

• patientfokus, vilket inom barnhälsovården innebär barn- och familjefokus
• inbördes jämställda relationer
• delat ansvar för måluppfyllelsen
• kontinuerlig och effektiv kommunikation
• en förmåga att avgöra vilka uppgifter som lämpar sig för teamarbete (7, 8).

Teamarbete är nödvändigt för god, säker och kvalitativ vård (7, 12). Fysiska möten i form av teambesök, gemensamma föräldragrupper eller på familjecentraler, stärker måluppfyllelsen och möjligheten att möta barns och familjers behov (8). Välfungerande team har barnets behov och familjen som utgångspunkt för organisering av team och teambesök (6), samt ett hälsofrämjande förhållningssätt (1, 10).

Samarbetshälsa och samarbetsvinster

Teamarbete gynnar även professionerna genom ökad fysisk, psykisk och social hälsa samt ett bättre arbetsklimat (8, 20). Vinster för team inom barnhälsovården kan vara kompetensutveckling, meningsfullhet, trygghet och tillit (8). Teammedlemmar som tar tillfällen att lära av varandra, utvecklar förmågan till helhetssyn (14). Exempelvis kan psykologen bidra med förståelse för psykologiska faktorers betydelse för hälsa (1).

Rätt utförda teambesök möter barns unika behov, medan dysfunktionella team kan få motsatt effekt. Därför krävs goda förutsättningar på:

• individnivå - professioners egenskaper och kompetenser
• organisationsnivå - ledning, organisationsstrukturer, familjecentral
• samhällsnivå - vägledningar, statliga medel, utbildningar (8).

Barnhälsovården blir aldrig bättre än kvaliteten i det enskilda teamet (7, 16). Teammedlemmar i barnhälsovårdsteamen behöver:

• barncentrerat förhållningssätt
• barnhälsovårdskompetens, professionell kompetens och teamkompetens
• samsyn om mål, arbetssätt och värderingar
• gemensamt ansvar för måluppfyllelse
• respekt för roller inom teamet
• positiv inställning till teamarbete
• engagemang och tid (7–9, 21–24).

Teamkompetens är en av hälso- och sjukvårdsprofessionernas kärnkompetenser och innebär förmågan att kommunicera mål, arbetssätt och värderingar för att utveckla samsyn i teamet (7, 8, 24).  Det omfattar:

• kunskap om den egna professionens roll och respekt för andra professioners kompetens och ansvar (23, 25)
• förmåga att inkludera barn och familjer som aktiva medlemmar i teamet (7, 8)
• insikt om hur olika kompetenser tillsammans kan bidra till barnets bästa (8).

En välutvecklad teamkompetens stärker inte bara samarbetet och helhetssynen utan ökar även förståelsen för den egna professionella rollen (23). Effektiva team kännetecknas av jämställdhet, prestigelöshet och att den som har störst förtroende hos familjen får introducera teamets insatser (7, 8, 12, 26). Social kompetens och en positiv inställning bidrar ytterligare till ett gott teamklimat (8, 27).

Teamets möjligheter att leverera vård av högsta kvalitet påverkas av faktorer på mikro-, meso- och makronivå (7, 16). Barncentrerat teamarbete förutsätter lednings- och organisationsstöd för att kunna fungera optimalt (8, 28).

Ledningens ansvar

Barnhälsovården är en prioriterad folkhälsoaktör och dess uppdrag regleras i ramlagar och vägledande styrdokument (1, 2). Ledningen behöver därför vara väl insatt i lagar, nationella riktlinjer och aktuell evidens för att kunna formulera tydliga mål samt säkerställa att resurser och tid fördelas i linje med uppdraget (7, 8, 16). Ledningen ansvarar för att skapa stödjande organisationsstrukturer - med barn och familjers behov som utgångspunkt - för teamarbetet inom barnhälsovården (7, 8). Ledningen behöver också ge teamen handlingsutrymme utifrån teamets gemensamma kompetens (7).

Öppen kommunikation och etablerade samverkansstrukturer, såsom familjecentraler, underlättar kontinuitet och tillgänglighet, vilket i sin tur främjar teamens förmåga att anpassa insatserna efter barns och familjers behov (8, 29, 30). Organisationsformer påverkar också attityder till teamarbete (31). För att nå de nationella folkhälsomålen om jämlik hälsa, krävs att organisationen både skapar utrymme för teamarbete och aktivt stödjer samverkan kring barn och familjer(8, 32, 33).

För att skapa goda förutsättningar för barnhälsovårdsteam behöver ledningen:

• integrera ett tydligt barnperspektiv
• ha kunskap om teamarbete och barnhälsovård
• arbeta målstyrt
• tillhandahålla tid, resurser och ändamålsenliga lokaler
• främja en öppen och lyhörd kommunikation
• erbjuda stöd till kontinuerlig kompetensutveckling.

Eftersom de olika professionerna i barnhälsovården ofta tillhör skilda organisationer kan uppdrag och ansvarsområden komma i konflikt (8).

Om teambesök genomförs av dysfunktionella team kan detta leda till merarbete, ineffektivitet och risker i vården (6). Därför behöver utbildning i teamkompetens integreras i både grund- och specialistutbildningar. Även gemensamma utbildningsdagar, workshops och erfarenhetsutbyten kan stärka teamens förmåga (7, 8, 30).

Utvecklingsstrategier kan vara att:

• öka kunskapen om organisation och processer för teamarbete
• anpassa stödprocesser, journalsystem och ersättningsmodeller
• bygga en lärandekultur och en gemensam värdegrund
• skapa utrymme för reflektion och kollegial samverkan
• fördjupa kunskapen om olika professioners kompetensområden (7).

Referenser - Teamarbete i barnhälsovården